Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 27 augusti 2019

    Sveriges rapsskörd hamnar i Karlshamn

    Karlshamn

    Oavsett om det är Lantmännen, Svenska Foder, BM Agri eller någon annan handlare som köper din raps hamnar den sannolikt vid intaget hos AAK i Karlshamn. Här köar över 100 lastbilar med 40 ton frön i lasten varje dag under högsäsong.

     ”Mycket sol höjer både olje- och proteinhalten och det gillar vi. Sedan får det inte bli för torrt för då blir det andra problem”, säger Anders Holmqvist (till höger), chef för affärsområdet Tekniska Produkter & Foder på AAK. Till vänster Tomas Gylling, seniorrådgivare.
    ”Mycket sol höjer både olje- och proteinhalten och det gillar vi. Sedan får det inte bli för torrt för då blir det andra problem”, säger Anders Holmqvist (till höger), chef för affärsområdet Tekniska Produkter & Foder på AAK. Till vänster Tomas Gylling, seniorrådgivare. FOTO: Hans Dahlgren

    För att få komma in och lasta av gäller det att först klara nålsögat där parametrar som vattenhalt, avrens och andel brända frön kontrolleras. Last som inte lever upp till kraven avvisas utan pardon.

    I år startade rapsskörden tidigt. Det märktes inte minst hos AAK i Karlshamn där de första lastbilarna med rapsfrön dök upp redan den 25 juli. Sedan dröjde det bara några dagar innan den verkliga ruschen kom i gång. Under cirka tre veckor varje år är det högsäsong där med en tungt lastad bil var tionde minut mellan klockan 06 och 22 när den skånska skörden kommer in.

    Avgörande vid nålsögat

    Under hela september fortsätter sedan rapsen att strömma in med lastbil och båt i takt med att den tröskas i övriga landet.

    Men det är vid intaget, eller nålsögat, som avgörandet fälls. Här tas prover på de inkommande lasterna som snabbanalyseras medan föraren väntar kvar i bilen.

     Vid AAK:s fabrik i Karlshamn tas en stor majoritet av den svenskodlade rapsen emot och pressas till olja och andra produkter.
    Vid AAK:s fabrik i Karlshamn tas en stor majoritet av den svenskodlade rapsen emot och pressas till olja och andra produkter. FOTO: Hans Dahlgren

    Här tas prov på kvaliteten genom att ett stort rör sticks ned på flera ställen i lasten för att få ett så rättvisande genomsnitt som möjligt.

    – Vi tittar bland annat på vattenhalten som inte får överstiga 9 procent, när det gäller rens ska andelen ligga under 2 procent, högre mängd ger prisavdrag och maxgränsen är 4 procent. Gränsen för brända frön i ett parti går vid 5 procent, säger Anders Holmqvist, chef för affärsområdet Tekniska Produkter & Foder.

     Avgörandets stund – kvaliteten på skörden snabbanalyseras genom att ett stort rör sticks ned på flera ställen i lasten.
    Avgörandets stund – kvaliteten på skörden snabbanalyseras genom att ett stort rör sticks ned på flera ställen i lasten. FOTO: Hans Dahlgren

    Men mest kritisk är vattenhalten. En last med över 9,1 procent vattenhalt eller mer avvisas direkt vid nålsögat. Skälet är att för hög mängd vatten i en last kan fördärva en hel silo på 12 000 ton inne på anläggningen.

    – Är vattenhalten för hög kan det starta mikrobakteriell aktivitet som börjar bryta ned fröna. Då utvecklas också värme och i en stor silo blir det till slut så varmt att fröerna bränns vilket påverkar oljekvaliteten. Gränsen för skräpet handlar mer om att det som kommer in inte är rapsfrön så vi får ju inte ut något värde av det, säger han.

    De flesta får godkänt

    Han säger att det är ”mindre än en bil på hundra” som inte klarar nålsögat men att det är för hög vattenhalt som då oftast är orsaken.

    När det gäller renset är det som regel ogräs från fältet som följer med som skräp när rapsen skördas.

    – Vet du med dig att du har mycket ogräs i odlingen så gäller det att vara noga när du rensar. Sedan kan det också spela roll om det är fuktigt eller torrt när du rensar, säger Anders Holmqvist.

    Oljehalten avgör värdet

    En annan parameter som mäts vid intaget är oljehalten i fröna. Den är inte kritisk för om lasten tas emot men den avgör värdet på leveransen. Hög oljehalt ger så klart mer betalt. Minimikravet är 40 procent men en bra leverans kan innehålla 48 procent olja eller mer. Ersättningen stiger linjärt med oljehalten.

    – Det lantbrukaren kan göra är att välja en rapssort som ger högre oljehalt, sedan är det väder och vind som påverkar. Mycket sol höjer både olje- och proteinhalten och det gillar vi. Sedan får det inte bli för torrt för då blir det andra problem, säger Anders Holmqvist.

    Tar största delen

    AAK förbrukar kring 300 000 ton rapsfrö om året. Det betyder att större delen av den svenska rapsskörden till slut hamnar i Karlshamn.

    Över tid köper bolaget in 80–85 procent av förbrukningen från svenska bönder. I fjol blev det inte mer än kring 50 procent svenskodlat beroende på den svaga skörden.

     AAK i Karlshamn förbrukar cirka 300 000 ton rapsfrö per år.
    AAK i Karlshamn förbrukar cirka 300 000 ton rapsfrö per år.

    I år när den totala skörden förväntas landa på 350 000 ton, enligt Jordbruksverkets prognos, blir andelen svenskt sannolikt väldigt stor, menar Anders Holmqvist.

    – Vi köper också in rapsfrö från andra EU-länder men i år tror jag att den andelen blir väldigt liten. Importen kan till exempel handla om högoljesyraraps som ger specialkvalitet på oljan. Vi har kontraktsodling tillsammans med Lantmännen på sådan raps men den kan behöva kompletteras med import. Sedan kan det rent marknadsmässigt bli billigare att ta in någon last från utlandet, säger han.

    Fabriken i Karlshamn

    AAK förbrukar cirka 300 000 ton rapsfrö per år och har en lagringskapacitet på 80 000 ton frön.

    Bolaget producerar 125 000 ton rapsolja och 165 000 ton rapsmjöl.

    Avrenset som sorteras bort går till biogasanläggningar.

    Produktionen är inriktad på olika blandningar som används i livsmedelsindustrin men också kosmetika och tekniska produkter som tvättmedel, tvål och stearin. Mjölet går till foderindustrin som proteintillskott.

    Koncernen omsatte 26 miljarder kronor 2018 och gjorde en vinst Ebit på 2 miljarder kronor.

    Lär också: Ny kamp om ärofylld rapsmästartitel

    Relaterade artiklar

    Till toppen