Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 29 juli

    Kalvar får dia fyra månader

    Hur påverkas hälsa, beteende och tillväxt om kalven får dia mjölkkon under 3-4 månader? Och hur utformar man bäst ett sådant system? Ett treårigt forskningsprojekt på SLU ska titta närmare på detta.

    FOTO: Mostphotos

    Mjölkbranschen kritiseras med jämna mellanrum för att kalven för det mesta tas från mjölkkossan inom ett dygn. Men det handlar inte bara om en etisk kritik, flera forskningsrapporter har visat på att det är positivt för kalvarnas hälsa, tillväxt och beteende om de får gå längre tid med sin mamma.

    Det finns även studier som visar på positiva effekter för kon, exempelvis bättre juverhälsa.

    – Det finns ett stort intresse för att utveckla en mer hållbar mjölkproduktion ute i Europa och det pågår nu en rad olika projekt, så om fem år kommer vi att veta betydligt mera, säger professor Sigrid Agenäs på Institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU.

    En rad frågetecken att utreda

    Även om det finns enstaka bönder i Sverige som låter kalvarna dia mjölkkorna under en längre tid, så finns det en rad frågetecken när det gäller att utforma system för ko med kalv, inte minst i lösdrift med robot. En annan utmaning handlar om kalvhälsan: finns det en risk att kalvarna under de första veckorna blir mer sjuka om de går tillsammans med korna?

    – En annan utmaning är att få någon mjölk i tanken om kalven samtidigt diar. En del bönder får för lite mjölk, medan andra får hyggligt med mjölk i tanken, säger Sigrid Agenäs.

    Under augusti kommer de första tolv kalvningarna att ske på SLU:s försöksgård. Kalvarna får gå med sina mammor under fyra månader, de första åtta veckorna dygnet runt, för att sedan avvänjas successivt.

    Forskarna kommer bland annat att titta på hälsa och beteende hos både kalvar och kor, kornas metabolism och mjölkproduktion och kalvarnas foderintag och tillväxt. Kvigkalvarna kommer att följas fram till deras första laktation då man också kommer att studera deras kognitiva kapacitet för att bland annat se om kalvarna lär sig något av sina mödrar.

    – Till viss del kommer vi att dokumentera självklara saker som inte tidigare finns vetenskapligt dokumenterat.

    Kan mjölkbonden få ekonomi i ett sådant system?

    – Ja, vi tror det. Vi räknar med en tillväxt hos kalvarna på 1,4 kilo per dag, att de blir slaktmogna eller kommer i brunst tidigare om de diar sin mamma. De skotska och tyska gårdar som vi har varit i kontakt anser att det är lönsamt, men de ser kon först som en del av köttproduktionen under första delen av laktationen och sedan som en del av mjölkproduktionen, när de inte går med sin kalv.

    50 kvigkalvar ingår

    Projektet ”Hållbar mjölkproduktion med ko och kalv tillsammans” genomförs under 3 år på SLU och kommer omfatta totalt 50 kvigkalvar.

    Forskare på SLU är också involverade i ett europeiskt projekt , Pro Young Stock, som också tittar på ko och kalv och gräsbaserade utfodringssystem. Forskningsprojektet involverar forskare från åtta länder och leds av schweiziska forskningsinstitutet Fibl.

     

    Relaterade artiklar

    Till toppen