Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 20 februari 2017

    Kalkyl: Jämför lönsamhet mellan konventionell och ekologisk odling

    En duktig ekoodlare kan tjäna mer än en skicklig konventionell spannmålsodlare, visar en jämförelse i täckningsbidrag 2 mellan ekologisk och konventionell odling.

    Generellt bättre lönsamhet i den ekologiska odlingen ökar intresset för att ställa om. Bra att handeln ger tydliga signaler, tycker rådgivare Per Ståhl.

    De senaste årens pressade priser på konventionell spannmål gör att många ser sig om efter alternativ för att förbättra resultatet.

    – Där är ekologisk odling en möjlighet, säger Anna Linnell, rådgivare på HS Konsult i Mälardalen.

    Äter upp vinsten

    Jämförelse i täckningsbidrag 2 mellan ekologisk och konventionell odling

    Konventionell odling

    Tryck och dra i kalkylen för att se alla siffror.

    Ekologisk odling

    Om kalkylen

    Täckningsbidrag 2 är intäkter minus direkta kostnader (utsäde, växtskydd, gödsel), övriga rörliga kostnader samt arbete och fasta maskinkostnader. (Ersättning för ekologisk produktion ingår i intäkterna på ekogården. Gårdsstöd och arrende är däremot inte med i kalkylen).

    Förutsättningar: Jämförelsen gäller en fiktiv gård på 200 hektar i slättbygd, Mellansverige. Siffrorna bygger på att både den konventionella och ekologiska driften kör med plöjning. Gödslingen i den ekologiska odlingen består till största del av Biofer/Ekoväx. Till grynhavre och vårvete läggs dessutom hönsgödsel medan höstvetet gödslas med biogödsel (cirka 30 ton per hektar). Kostnaden för växtnäringen i ekoodlingen har skattats till mellan 1800-2500 kr/hektar. För att klara växtodlingen i den ekologiska växtföljden behövs radhackning vilket innebär att en kostnad på cirka 500 kronor per hektar dragits bort.

    Källa: Pia Björsell ekologisk växtodlingsrådgivare på Hushållningssällskapet i Dalarna, Gävleborg och Uppsala samt Henrik Nätterlund, växtodlingsrådgivare på Hushållningssällskapet i Örebro, Södermanland och Västmanland.

    Eftersom priserna skiljer sig åt beroende på leverantör och tidpunkt stämmer de inte helt överens med Lantmännens pristabell.

    I området finns flera rena växtodlingsgårdar som ställer om eller har börjat räkna på att göra det.

    Tillgång till billigare kvävegödsel kan däremot vara en begränsande faktor eftersom handelns kostsamma ekologiska kvävegödsel lätt slukar stora delar av vinsten.

    Därför ger till exempel gödsel från djurproduktion eller restprodukter från en biogasanläggning i närheten bättre förutsättningar för ekologisk odling.

    Premien höjts

    Lantbrukare och rådgivare har under flera år påpekat att handeln måste bli bättre på att betala för kvalitetsspannmål på ekosidan.

     Anna Linnell, rådgivare på HS Konsult i Mälardalen.
    Anna Linnell, rådgivare på HS Konsult i Mälardalen. FOTO: Tina Andersson, fri publicering

    Här märks nu också en förändring där till exempel premien för Kravmaltkorn i förhållande till Kravfoderkorn höjts samt att proteinbetalning på Kravvete införts.

    Per Ståhl, rådgivare på Hushållningssällskapet i Ös­tergötland, välkomnar att handeln ger tydliga signaler om att de vill köpa in mer ekospannmål framöver och att betalningen blivit bättre.

    – Livsmedelsstrategi i all ära men de viktigaste signalerna finns på marknaden, säger han.

    ”Lite förvånande”

    Samtidigt påpekar han att många lantbrukare nog är lite förvånande över att priserna inte gått upp mer.

    – Det talas jättemycket om att marknaden är urstark och växer samtidigt som spannmålspriserna bara höjts något jämfört med föregående år, säger Per Ståhl.

    Spannmål på köpet

    Många som ställer om odlingen gör det inte heller för att i första hand producera spannmål.

    – Man satsar på ekologisk djurhållning eller någon specialgröda. Då kommer spannmålsodlingen på köpet, säger Stefan Lundmark, rådgivare på HIR Skåne.

    Mycket av ekospannmålen som produceras i dag går till den egna djurproduktionen eller säljs via mellangårdshandeln. Därför krävs attraktiva priser om handeln ska lyckas med sina inköpsmål framöver.

    LÄS MER: Spannmålsarealerna upp med 140 procent

    Relaterade artiklar

    Till toppen