Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 23 mars

    Med ett hjärta som klappar för klimatet

    Minskad användning av växtskyddsmedel är en hjärtefråga, ibland så bultande att hon röstar emot sin egen regering. EU-parlamentarikern Jytte Guteland (S) vill fortsätta det arbetet under nästa mandatperiod. Tidningen Lantmannen har träffat henne.

     Med en plats i miljöutskottet och ett intresse för jordbruk försöker Jytte Guteland hitta en politik som både främjar lönsamhet för näringen och minskar dess negativa miljöpåverkan.
    Med en plats i miljöutskottet och ett intresse för jordbruk försöker Jytte Guteland hitta en politik som både främjar lönsamhet för näringen och minskar dess negativa miljöpåverkan. FOTO: Juha ROININEN / EUP-IMAGES

    Den kallas för Blombaren, kaféet i EU-parlamentets Strasbourgkomplex där Lantmannen gör intervjun med Jytte Guteland. Golvet är täckt av en matta som fotorealistiskt härmar en blommande äng. Platsen är vald för att den ligger bra till mellan plenisalen där det snart är omröstning och dagiset där Jytte Guteland nyss lämnat sin son, men det är en handling som ser ut som en tanke. Den socialdemokratiska EU-parlamentarikern har gjort pollinerande insekters överlevnad till en profilfråga.

    – Vi måste stimulera innovation på det här området. Vi måste driva på och som lagstiftare vara tydliga med att den utveckling vi har i dag är inte hållbar. Vi kan inte bara fortsätta. Om pollinerare dör kommer det också att bli väldigt kostsamt för jordbruket.

    ”Sverige ganska duktigt”

    Jytte Guteland är huvudansvarig för en rapport om hur EU:s medlemsländer lever upp till kraven i direktivet för hållbar användning av växtskyddsmedel.

    – Jag tycker Sverige är ganska duktigt och svenska jordbrukare har klarat av implementeringen bättre än på många andra håll. Men det återstår även hos oss ett arbete för att bli ännu mer hållbara när det gäller kemikalier.

    I rapporten föreslås bland annat att minskad användning av växtskyddsmedel ska göras till ett krav för att få direktstöd. På så sätt ska växtodlarna uppmuntras att alltid använda den nyaste tekniken, de miljöbästa alternativen och de lägsta koncentrationerna. Att kräva samma ansträngning av alla EU:s lantbrukare är en konkurrensfråga.

    – Om alla gör på ett sätt är det inte lätt att göra på ett nytt sätt, med högre kostnader som följd.

     Jytte Guteland tycker att både partierna och medierna i Sverige är för dåliga på att berätta om beslut som fattas i EU-parlamentets plenisal. ”Ofta när vi fattar beslut är det inte så stor uppmärksamhet, men sedan när det ska implementeras, när det redan är klart, då blir det uppmärksammat.”
    Jytte Guteland tycker att både partierna och medierna i Sverige är för dåliga på att berätta om beslut som fattas i EU-parlamentets plenisal. ”Ofta när vi fattar beslut är det inte så stor uppmärksamhet, men sedan när det ska implementeras, när det redan är klart, då blir det uppmärksammat.” FOTO: Juha ROININEN / EUP-IMAGES

    Röstade mot sin regering

    EU-parlamentet har inget direkt inflytande över godkännanden av verksamma ämnen i växtskyddsmedel, det är en fråga för EU-kommissionen och medlemsländerna. Men parlamentet markerar gärna sin åsikt i alla fall, på eget initiativ. När glyfosat var uppe till förlängt godkännande och EU-parlamentet ville ha ett ord med i laget röstade Jytte Guteland emot. Den rödgröna regeringen röstade för.

    Jytte Guteland, som står som trea på Socialdemokraternas EU-valsedel, säger att hon inte litade på det beslutsunderlag som Efsa, EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, tagit fram. Hon fick senare en ersättarplats i det specialtillsatta utskott som bildades för att granska Efsas självständighet och beslutsprocesser på växtskyddsmedelsområdet.

    De gånger partiföreträdare i EU-parlamentet skiljer sig från hemmapartiet kan det handla om att en regering och en EU-parlamentariker har olika förhandlingsmöjligheter att ta hänsyn till. Det kan också grunda sig i delvis olika intressen, resonerar Jytte Guteland.

    – Den svenska regeringen ska i Rådet företräda Sverige som land. Vi har visserligen det perspektivet med oss som ledamöter men vi arbetar också mer värderingsstyrt. Vilka värderingar vill jag ska prägla inte bara Sverige utan inriktningen i hela Europa?

     Bilder på barnen och deras teckningar är några av de få utsmyckningarna på det minimala kontor Jytte Guteland har i Strasbourg.
    Bilder på barnen och deras teckningar är några av de få utsmyckningarna på det minimala kontor Jytte Guteland har i Strasbourg. FOTO: Juha ROININEN / EUP-IMAGES

    Sitter i miljöutskottet

    Men även värderingarna kan få stryka på foten ibland. EU-parlamentets arbete är byggt på kompromisser. Det är av nödvändighet i en lagstiftande institution med 751 ledamöter från 28 länder, 23 utskott och, i skrivande stund, 8 partigrupper som inom sig samlar en uppsjö olika nationella partier.

    – Samarbetskulturen är enda sättet. Man kan inte stå och gasta i ett hörn, man måste se till att det händer saker.

    Jytte Guteland sitter sedan hon blev parlamentariker 2014 i EU-parlamentets miljöutskott. EU:s jordbrukspolitik hanteras i första hand av jordbruksutskottet men i den pågående reformen har miljöutskottet fått ett ökat inflytande. Jordbruksutskottet måste ta större hänsyn till miljöpolitikernas synpunkter när det gäller utformningen av lagstiftningen kring de nationella strategiska planer som ska bli grunden för den nya jordbrukspolitiken. Att medlemsländerna får mer makt över hur stöden utformas är av godo, tror Jytte Guteland.

    – Det är bra med ökad flexibilitet.

    ”Logiskt att vi är med”

    EU-parlamentets jordbrukspolitiker har klagat över att ansvarsdelningen dels gör en redan invecklad beslutsprocess ännu krångligare och dels är ett underkännande av jordbruksutskottets miljöengagemang. Jytte Guteland tycker inte att det är så mycket att rya om.

    – Det är logiskt att vi är med, precis som att andra utskott har inflytande över besluten kring klimatpolitiken. Det är inte bara att vi är kleptomaner som vill ha mer och mer, vi delar också med oss av lagstiftning till andra utskott. Jag tror att det är bra för att vi ska arbeta i samma riktning. Vi ska göra det med respekt för det som jordbruksutskottet kan, och lära oss av det, och vice versa.

     Jytte Guteland (S) har gjort pollinerande insekters överlevnad till en profilfråga.
    Jytte Guteland (S) har gjort pollinerande insekters överlevnad till en profilfråga. FOTO: Juha ROININEN / EUP-IMAGES

    Bättre för små gårdar

    Inte för att Jytte Guteland märkt av det där medinflytandet så mycket när intervjun görs i början av januari. Men hon har hunnit tänka på vad hon själv hade velat se för förändringar i den gemensamma jordbrukspolitiken. Att jordbrukspolitiken bör styra jordbruket mot ett större bidrag till klimatarbetet är en sådan förändring. Ett stödsystem som ger bättre möjlighet för mindre gårdar att överleva är en annan.

    – Jag träffade en tysk bonde som berättade att hans pappa hade 70 grisar, medan han har 800 och grannen, som är yngre, har 3 000. För alla handlade det om att försörja den egna familjen. För att överleva som lantbrukare måste du öka storskaligheten hela tiden.

    Jytte Guteland vill av klimatskäl se minskad köttkonsumtion i EU och en mer småskalig köttproduktion är en väg dit. Det räcker dock inte med en reformerad stödpolitik. Konsumenterna måste också betala mer för det lantbruket producerar. Där kan EU hjälpa till med informationskampanjer för att upplysa medborgarna om vad de betalar för när de köper europeiskt kött.

    – Jag tror många konsumenter vill handla mer närodlat men i vardagsstressen väljer man kanske något billigt, importerat kött som drar ner priserna.

    Viktigt med ”progressiva ledamöter”

    Klimatfrågan har präglat den gånga mandatperioden, med stora beslut om klimatmål, energi, förnybara bränslen och lantbrukets roll i klimatarbetet. Att de lagarna klubbats betyder inte att EU-politiken kommer att ägna sig mindre åt klimatet, tvärtom, menar Jytte Guteland.

    – Flera av de lagstiftningarna står inför en femårsöversyn och det ska förhandlas för att se till att de ligger i linje med vad som krävs för att leva upp till Parisavtalet.

    EU är exakt rätt nivå för att lösa klimatproblemen, menar hon. Gemensamma mål pressar medlemsländerna att göra mer och unionen är tillräckligt stor för att påverka andra aktörer globalt samtidigt som den är liten nog att kunna samordna sina åtgärder på ett effektivt sätt. Jytte Guteland ser att EU-parlamentet, och hon själv, har en viktig roll att spela för att höja ribban i klimatarbetet.

    – Det är jätteviktigt att ha progressiva ledamöter i det här huset som driver på för då blir i alla fall den här institutionen pådrivare. I denna tid, när man ser klimateffekterna direkt, i skogsbränder, i översvämningar, i extrema väder, så tror jag att medborgarna förväntar sig att vi politiskt ska ta ansvar.

    Direktkontakt med EU

    Om en lantbrukare saknar andra skäl att engagera sig i EU-valet bör en blandning av samhällsintresse och självbevarelsedrift ändå driva henne till röstbåset, menar Jytte Guteland. Lantbrukare har mer direkta EU-kontakter än de flesta andra och det bör göra yrkesgruppen medveten om ett faktum som många andra missar.

    – Jag talar svenska i kammaren för jag pratar med svenska folket. Vi är ett svenskt parlament som lagstiftar inrikespolitiskt. Det vet nog dina läsare bättre än många andra.

    Detta är en artikel ur nr 4/2019 av tidningen Lantmannen. För att få veta mer om tidningen, eller teckna en prenumeration, klicka här.

    Jytte Guteland

    Ålder: 39.

    Yrke: Nationalekonom.

    Familj: Man, två barn, hunden Vilda.

    EU-parlamentsuppdrag: Ordinarie ledamot i utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och ersättare i utskottet för rättsliga frågor.

    Lantbrukserfarenhet: Har planterat trädplantor i den egna skogen, gjorde kort praktik i ett stall under skoltiden.

    Fem snabba

    Vad har överraskat dig mest med EU-parlamentet?

    – Hur moget arbetet här är. I en turbulent tid jobbar vi systematiskt, metodiskt och demokratiskt.

    Vad är det vanligaste missförståndet om EU-parlamentet?

    – Att man underskattar vårt inflytande och vår roll i samhället. Det är ett demokratiskt problem att många inte förstår vilket inflytande vi har och därmed missar möjligheten att påverka.

    Vad är det roligaste med att vara EU-parlamentariker?

    – Det är ju variationen. Man blir inte uttråkad här. Sedan är det jätteroligt med alla människor som kommer från olika länder, har olika perspektiv men ändå är så lika.

    Var finns din närmaste bonde, socialt?

    – Man får ju kontakt med folk genom arbetet här. Jag får erfarenheter från LRF eller enskilda bönder. Det är ju också många bönder som sitter i parlamentet, i jordbruksutskottet till exempel.

    Var finns din närmaste bonde, geografiskt?

    – Det är grannar vid fritidshuset i Söderhamn.

    Profilserie inför EU-valet

    Den 26 maj är det val till Europaparlamentet. Inför valet gör Lantmannen en serie profilartiklar om de svenska EU-parlamentariker som engagerat sig mest i frågor med särskild relevans för jordbruket. Christofer Fjellner (M) var först ut. I nästa nummer är det Fredrick Federleys (C) tur.

    Relaterade artiklar

    Till toppen