Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 11 juli

    Vill vara jordnära

    Bokenäset

    En solstrimma letar sig in genom fönstret där Märta Jansdotter kan se ut på det landskap och jordbruk hon förespråkar - det regenerativa jordbruket. En produktionsform som ger mer än det tar. Och som lämpar sig väl i det typiska bohusländska landskapet där graniten ständigt bryter av både åker- och betesmark.

    Detta är ett reportage ur Lantmannen nr 4/2020. Vill du läsa mer om tidningen eller teckna en prenumeration? Klicka här!

     Märta Jansdotter, vd för Gröna gårdar och en av eldsjälarna i regenerativt jordbruk, där hon trivs bäst: på gräsbetet på Bjällansås ute på Bokenäset.
    Märta Jansdotter, vd för Gröna gårdar och en av eldsjälarna i regenerativt jordbruk, där hon trivs bäst: på gräsbetet på Bjällansås ute på Bokenäset. FOTO: Anna Sigvardsson Högborg

    Även om Märta Jansdotter har en adress i Göteborg är det här, på gården Bjällansås på Bokenäset utanför Uddevalla, hon helst tillbringar sin tid. Gården är också grunden till det som i dag är företaget Gröna gårdar, vars affärsidé bygger på att producera kvalitativt kött från kor som enbart fötts upp på gräs.

    Men att hon skulle leda företaget var aldrig en självklarhet. För som tonåring var bonde det sista hon tänkte bli.

    – Pappa kämpade och slet hela tiden men kunde aldrig förmedla sin passion för djuren och det tog tid innan jag kunde se och förstå hans kärlek och det handlag han stod för.

    En teoretisk bonde

    I dag är hon ändå där. Likt många andra uppväxta med aktivt jord- och skogsbruk drog pliktkänslan henne tillbaka till Bjällansås.

    – Nu är jag i alla fall en teoretisk bonde. Man blir väl det när man äger kor på papperet?

    Hon återvände till gården för tio år sedan som nybakad civilekonom efter studier på Handels och gick in som vd i Gröna gårdar när företaget var på fallrepet. Märta Jansdotter insåg att hon trots allt ville jobba med något som hon brydde sig om. Dit räknades just att ta till vara jorden och djurens förmåga att producera mat.

    Fadern och hans tidigare partner hade beslutat att sära på sig när de inte längre delade samma vision. Då hade gården odlats ekologiskt sedan 1989, övergången från konventionellt skedde i samband med Omställning 90.

    – Målet var att få företaget på fötter, och det försöker jag väl med än även om vi nu skapat en struktur och hittat tillbaka till lönsamhet.

     Märta Jansdotter har tydliga åsikter, bland annat om trakasserier och olaga intrång från aktivister: ”Det är skillnad på en aktion på Ringhals där ingen bor men att gå in på någons gård är något helt annat. Att ta lagen i egna händer är heller inte okej.”
    Märta Jansdotter har tydliga åsikter, bland annat om trakasserier och olaga intrång från aktivister: ”Det är skillnad på en aktion på Ringhals där ingen bor men att gå in på någons gård är något helt annat. Att ta lagen i egna händer är heller inte okej.” FOTO: Anna Sigvardsson Högborg

    I starten för Gröna gårdar 2001 fanns knappt efterfrågan på ekologiskt kött. Skepsisen var stor, även hos dem själva.

    – Skulle verkligen kött från djur uppfödda på gräs och dessutom slaktade som äldre än normalt vara bra? Det var jättegott!

    I dag finns, förutom den egna gården, 40 gårdar från Halland i söder till Värmland i norr som levererar kött. Alla föder upp djur enbart ekologiskt på gräs och betesdrift. Förutom nöt finns också lamm och får i sortimentet numera, och med samma villkor.

    – Att ha betande djur är viktigt för köttet; det blir en annan kvalitet när djur föds upp på gräs.

    Gräsbetesdrift ger en möjlighet att utnyttja mark som annars inte lämpar sig för odling.

    – Våra uppfödare betar mycket marginalmark som annars skulle växa igen.

    Saknar helhet i debatten

    Märta Jansdotters egen drivkraft, eller passion, är att koppla människor tillbaka till jorden. Hon levererar inte sällan sina åsikter tydligt på sociala medier som Twitter och är en av ledsjälarna i nätverket för regenerativt jordbruk. Där spelar matjorden en viktig roll. Märta Jansdotter menar att mineralgödsel och växtskyddsmedel dödar jorden och att dagens jordbruk är industriellt inriktat, rationellt och storskaligt. Och att man på vägen dit tappar kunskapen om jordens ekologi.

    – Jag menar inte att vi ska sträva tillbaka men vi har en hel del att lära oss av hur det var förr samtidigt men det finns en verklighet vi måste förhålla oss till också.

    Hon saknar också en helhet i debatten kring kon som klimatbov och många antaganden är förhastade.

    – Kon är ett av våra bästa och sämsta verktyg för klimatpåverkan. Men fel skött förbrukar hon fossilt vatten, överbetar, förorenar med både gödsel och bakterier samt äter foder som är odlat på ett matjordskonsumerande sätt.

     Boken med stort B - Jim Gerrishs bok om gräsbete. Till höger anteckningsboken där viktigheter sätts på pränt.
    Boken med stort B - Jim Gerrishs bok om gräsbete. Till höger anteckningsboken där viktigheter sätts på pränt. FOTO: Anna Sigvardsson Högborg

    Detta är ett reportage ur Lantmannen nr 4/2020. Vill du läsa mer om tidningen eller teckna en prenumeration? Klicka här!

    Märta Jansdotter

    Ålder: 34 år.

    Familj: Pojkvän i Arizona, USA.

    Bor: I Göteborg och på gården Bjällansås.

    Yrke: Civilekonom, VD för Gröna gårdar.

    Aktuell: Förespråkare för betesdrift och regenerativt jordbruk.

    Fem snabba

    Vad tänker du när du hör begreppet köttfria dagar?

    – Jag är tveksam till nyttan. Att minska något dåligt är ett reduktionistiskt perspektiv, mycket bättre och positivare är att öka något redan bra. Jag är övertygad om att ”ansvarsfulla måndagar” skulle vara betydligt mer effektfullt.

    Många säger att lukten från feedlots är ”the smell of money”. Vad skulle du kalla det?

    – Det är lukten av att vara riktigt risig i kistan. När du åker förbi en feedlot känner du lukten på nästan en mils avstånd, och den är horribel. Det handlar förstås till viss del om koncentration av djur, men mest hur fodret påverkar deras matsmältning.

    Vilken av de svenska produktionsgrenarna för kött skulle vi kunna vara utan?

    – Jag är väldigt skeptisk till volymproduktionen av kyckling. De äter vår mat, inte sällan importerad och är ett skört, storskaligt system.

    Vad svarar du när någon kallar kon för klimatbov?

    – Kons klimatpåverkan handlar om skötsel. Rätt gjort är jag övertygad om att hon är en byggare av vitala ekosystem.

    Vad tycker du om vegansk kost?

    – Folk behöver lära sig att göra sin egen analys gällande sin egen kosthållning. Lyssna på kroppen och dess signaler helt enkelt.

    Relaterade artiklar

    Till toppen