Rapport: Lantbruket är långt ifrån jämställt

I rapporten ”Skörda lika”, som tagits fram på uppdrag av Jordbruksverket, konstateras att jämställdheten inom de gröna näringarna brister både numerärt och kulturellt. Och det är problematiskt för såväl företagens lönsamhet som för deras innovationskraft och framtidsutsikter, enligt rapporten.

Sedan 2000-talets början har andelen kvinnor som är sysselsatta inom jordbruket förvisso ökat men enligt de senast kända uppgifterna* är nästan tre fjärdedelar av dem som äger åkermark män. Det bevarar och återskapar könsskillnaderna, konstaterar rapporten, samt innebär att normen för en lantbrukares identitet fortsätter att vara manlig och att kvinnor får anpassa sig till den.

– Det finns en medvetenhet om problemen inom branschen men däremot är det svårt att veta vad man ska göra åt det, vad nästa steg är. Därför behöver aktörerna enas om en gemensam problemformulering för jämställdhetsarbetet, säger Stephanie Kindbom på Jordbruksverkets näringsutvecklingsenhet, som beställt rapporten som en del i uppdraget att öka konkurrenskraften inom svenskt lantbruk.

Männen ärver gården

Lantbrukets arvstradition, där söner fostras till att ta över gården, görs tydlig i rapporten och pekas ut som en bidragande orsak.

– Traditionellt sett ärver män gårdar i större utsträckning än kvinnor. Och med ägande kommer makt att påverka, säger Stephanie Kindbom.

Men att förändra djupt liggande kulturella värderingar tar tid, menar Jan Cedervärn, Jordbruksverkets överdirektör.

– Jämställdhetsarbetet är ett långsiktigt arbete och det får man ha viss respekt för. Det kanske låter lite elakt men jordbrukssektorn är konservativ och det har att göra med företags- och åldersstrukturen, säger han.

Vill inte ta på ledartröjan

För att nå förändring är en av rapportens rekommendationer att lantbrukets aktörer samordnas och att högre instanser, som exempelvis Jordbruksverket, tydligt visar vägen. Jan Cedervärn är inte lika säker:

– Som central förvaltningsmyndighet ska inte vi ta på oss ledartröjan. Att driva utvecklingen av jämställdhet är något som branschen måste göra tillsammans. Däremot ska vi ju bidra inom de områden vi jobbar med och den verktygslåda vi har till förfogande, säger han.

Det kan till exempel röra sig om olika former av stöd, kompetensutvecklingsinsatser och könsuppdelad statistik men också om hur myndigheten kommunicerar lantbrukarrollen, menar han.

Stina Bergström, ansvarig för LRF:s jämställdhetsakademi, anser också att ökad jämställdhet är ett ansvar för alla inom branschen.

– Vi tror inte att unga män­niskor kommer att acceptera att det ser ut så här. Det handlar om attraktionskraft i det gröna näringslivet, att båda könen kan ta plats på samma sätt, säger hon.

Fotnot: Siffrorna är från 2011. Nya uppgifter beräknas komma från SCB våren 2021.

LÄS OCKSÅ: De fick nog – och slog larm om sexism på SLULÄS MER: ”För oss var studenttiden på Alnarp positiv”

Rapporten ”Skörda lika”

Rapporten ”Skörda lika” har gjorts av konsultbyrån United Minds på uppdrag av Jordbruksverket. Den kartlägger jämställdheten inom de gröna näringarna och konstaterar att jämställdhet ökar lönsamhet, konkurrenskraft, innovation och säkerhet.

Utöver omvärlds- och nulägesanalys har rapportmakarna även intervjuat lantbrukare liksom experter inom de gröna näringarna. En presentation av rapporten finns att se på Landet Lär på Youtube.

Ytterligare en rapport på liknande tema är på gång: Den 8 december presenterar LRF:s Jämställdhetsakademi rapporten ”Ung och lovande!”.