Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 15 mars

    ”Vi har prioriterat utbetalningarna”

    – Vi har prioriterat stödutbetalningar före att bygga kontrollsystemet helt klart. Men det är alltid tråkigt när det blir sanktioner, säger Mirja Hjers på Jordbruksverket.

     Mirja Hjers på Jordbruksverket om boten: ”Vår bedömning är att det blir en kraftig sanktion för Sverige”.
    Mirja Hjers på Jordbruksverket om boten: ”Vår bedömning är att det blir en kraftig sanktion för Sverige”. FOTO: Jordbruksverket

    Huvudorsaken till förslaget till den finansiella korrigeringen är att kommissionen anser att Jordbruksverket inte gjort avdragen för tvärvillkor och inte heller återkrav på dessa ärenden i rätt tid. Det har kommissionen rätt i, menar Mirja Hjers, divisionsdirektör på Jordbruksverket.

    Hon konstaterar att det kommer att bli en kraftig sanktion för Sverige men menar att Jordbruksverket prioriterat att betala ut så mycket som möjligt till så många som möjligt.

    – För att klara detta har vi gjort prioriteringar och valt lösningar som EU-kommissionen har frågor om, till exempel om hur vi genomför kontroller och återkrav, skriver hon i ett mejl till ATL.

    ”Återkravsbeloppen är små”

    Generaldirektoratet skriver att: ”De svenska myndigheterna ska vidta omedelbara korrigerande åtgärder genom att upprätta ett fungerande och avskräckande sanktionssystem för tvärvillkoren. Administrativa sanktioner ska således tillämpas där det behövs, såväl retroaktivt som i framtiden”.

    Hur ska det ske? Och när?

    – Det kommissionen menar är att återkravshanteringen behöver komma i gång, vilket den kommer att göra under 2019-2020. I förhållande till alla stöd vi betalar ut så är återkravsbeloppen väldigt små och få i de allra flesta fall. Vi har prioriterat utbetalningar till lantbrukarna och därför prioriterat ner att utveckla återkravsfunktionalitet samt avdrag för tvärvillkor.

    – Nu börjar vi bli färdiga med de delarna och funktionalitet för tvärvillkoren till exempel finns nu på plats. För den delen som avser tvärvillkor anser vi att vårt sanktionssystem nu är tillräckligt och gör att vi kan utföra de kontroller och avdrag som krävs.

    Sanktionerna gäller bara hanteringen av stöden 2015 till 2017. Hur tror ni att generaldirektoratet kommer att se på hur verksamheten hanterats 2018 och 2019?

    – Vi konstaterar att betydligt mer är på plats nu än vad fallet var under 2015 till 2017. Samtidigt är vi medvetna om att återkraven inte kommer att börja genomföras för alla stöd förrän 2019 till 2020. Vi vill därför inte spekulera i hur kommissionen skulle bedöma situationen om de gör en ny revision om den här frågan.

    Tror ni att det finns risk för 25-procentiga sanktioner för 2018 och 2019?

    – Nej, vi kommer inte få 25 procent för tvärvillkoren.

    Kommer ni att begära förlikning? Med vilka argument i så fall?

    – Vi utreder just nu våra möjligheter i en sådan eventuell förhandling. Vi vet inte mer än så i dagsläget. I alla revisionsärenden ser vi över vilka möjligheter som finns att minska sanktionsbeloppen.

    Om EU-kommissionen slår fast att det blir sanktioner, var kommer pengarna att tas då?

    – Det beslutar regeringen.

    Hade det funnits något sätt att undvika den här bistra kritiken från generaldirektoratet?

    – Ja, om vi hade prioriterat den här funktionaliteten före utbetalningarna till lantbrukarna. I det här fallet är ärendet inte helt avgjort, men vår bedömning är att det blir en kraftig sanktion för Sverige.

    Till toppen