Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 15 maj

    Jordbruksverket: Torkan inte bakom brister på köttgårdar

    Både LRF och Sveriges Nötköttsproducenter ser torkan 2018 som en av förklaringarna bakom de brister på djurgårdar som uppmärksammats av SVT:s Uppdrag Granskning.

    Men Jordbruksverket håller inte med. Enligt myndighetens statistik har varken rapporterna om smutsiga djur eller antalet överbeläggningar i stallar på grund av slaktköer påverkats.

     Torkan 2018 orsakade inte fler smutsiga djur eller överbeläggning i stallarna på Sveriges djurgårdar, visar en rapport från Jordbruksverket.
    Torkan 2018 orsakade inte fler smutsiga djur eller överbeläggning i stallarna på Sveriges djurgårdar, visar en rapport från Jordbruksverket. FOTO: Johan Nilsson/TT och Mostphotos

    Uppdrag Granskning har gått igenom samtliga förelägganden mot djurgårdar som utfärdats under 2019. Enligt programmet fick 210 gårdar förelägganden och de flesta fallen rörde köttgårdar.

    Smutsiga djur och djur med dåligt hull var återkommande brister som rapporterades, enligt Uppdrag Gransknings material som ATL har fått ta del av. Men föreläggandena handlar också om andra saker, som brister i dokumentation eller för små ligghallar.

    Läs mer: LRF-företrädare tar time-out efter föreläggandenLäs också: Ledare: Djuruppfödning ska granskas rättssäkert

    – Det är allvarligt, men man måste se det till sin helhet och alla förelägganden betyder inte heller att det är ett lidande för djuren. Men varje fall är ett fall för mycket, säger Jan Forssell, ordförande för Sveriges Nötköttsproducenter.

    Hur ser du på rapporterna om magra djur?

    – Det är inte bra. Men det kan också gå tillbaka till torkåret 2018. Det är inget försvar, men vi hade en väldigt svår situation där fodret blev dubbelt så dyrt för många. Det kan ha lett till att vissa behövde hålla igen tills det blev en ny säsong. Det är ändå saker som kan spela in i det hela, säger Jan Forssell.

     Jan Forssell, ordförande Sveriges Nötköttsproducenter.
    Jan Forssell, ordförande Sveriges Nötköttsproducenter. FOTO: David Larsson

    Även LRF:s ordförande Palle Borgström har tidigare sagt till ATL att en del av föreläggandena kan vara en konsekvens av torkan, med rapporter om brist på strö och foder av sämre kvalitet.

    Men enligt Jordbruksverkets rapport ”Djurskyddskontrollen 2019”, som är en sammanställning av länsstyrelsernas inrapporterade brister i djurskyddet, märks inga sådana effekter.

    Jordbruksverket: ”Tagit väl hand om sina djur – trots torkan”

    Kontrollstatistiken visar inte att torkan orsakade fler smutsiga djur eller överbeläggning i stallarna, vilket det fanns en oro för.

    ”Torkan 2018 orsakade slaktköer och det fanns därför en farhåga om att det skulle resultera i ökade brister vad gäller överbeläggning. Något sådant kan vi dock inte se i statistiken för 2019”, står det bland annat i rapporten.

    Samma slutsats dras kring tillgången på strö.

    Läs mer: Nya missförhållanden på ArlagårdarLäs också: Arlabonde utreds för misskötsel av djur

    Det visar att många lantbrukare har gjort ett väldigt bra jobb för att ta hand om sina djur trots utmaningarna med torkan, tycker Jordbruksverkets chef för djurskydd, Helena Elofsson:

    – Torkan har naturligtvis varit väldigt besvärlig för många lantbrukare, men trots det visar kontrollstatistiken att de allra flesta lantbrukare har tagit väl hand om sina djur ändå och löst det, säger Helena Elofsson.

     Helena Elofsson, Jordbruksverkets chef för djurskydd.
    Helena Elofsson, Jordbruksverkets chef för djurskydd. FOTO: Jordbruksverket

    ”En bedömningsfråga”

    Jan Forssell tror ändå att effekterna av torkan kan ha orsakat fler problem på gårdarna i fjol än andra år.

    – Hela branschen märkte av att det kostade dubbelt så mycket utan att vi fick mer betalt, det är klart att många fick mer bekymmer att ta hand om.

    Jordbruksverkets rapport visar att det är vissa typer av brister i djurskyddet som har legat på ungefär samma nivåer i flera år, till dem hör bland annat problem med smutsiga nötkreatur.

    Den frågan jobbar branschen med på flera sätt, enligt Jan Forssell:

    – Där pågår mycket arbete, och det finns bland annat ett system med att slakterierna tar en avgift om djur är smutsiga. Ingen är omedveten om att det finns problem. Men man ska komma ihåg att det är en bedömningsfråga och att det finns olika kontrollanter.

    Läs mer: Arla: Kontrollsystemet har falleratLäs även: Hård kritik mot Arla: ”Ingen som helst självkritik”

    Råd och stöd för lantbrukare

    Om det av någon anledning finns brister i skötseln av en djurbesättning, kan den regionala djuromsorgsgruppen kopplas in för att vända utvecklingen. Djuromsorgsgruppen kan bestå av representanter från bland annat LRF, rådgivningsverksamhet, branschföretag och länsstyrelsen.

    LRF erbjuder också stöd via en Bondekompis för lantbrukare som av olika anledningar mår dåligt eller behöver stöd. Bondekompisar är ofta lantbrukare i LRFs olika regioner.

    Nummer till regionala Bondekompisar och omsorgsgrupper går att hitta på LRFs webbplats, lrf.se.

    Några av begreppen kring djurskydd

    Frivilligt åtagande

    ”Om Länsstyrelsen konstaterar att en djurhållare inte följer djurskyddslagstiftningen kommer djurhållaren och Länsstyrelsen i normalfallet överens om vad som behöver åtgärdas och en rimlig åtgärdstid. Djurhållaren ska självmant rätta till bristerna. I en del ärenden fattar Länsstyrelsen istället ett beslut som går att överklaga.”

    Föreläggande

    ”Om brister i djurhållningen inte rättas till trots ett frivilligt åtagande kan Länsstyrelsen välja att gå vidare med ett föreläggande, ett tvingande beslut som säger att något ska åtgärdas inom en bestämd tid. Föreläggande fattas också ofta om åtgärden av bristerna kräver en större utgift för djurhållaren, exempelvis en ombyggnation.

    Om djurhållaren inte följer föreläggandet har Länsstyrelsen som kontrollmyndighet skyldighet att vidta ytterligare åtgärder. Vid upprepande förelägganden eller mycket allvarliga brister kan Länsstyrelsen komma att pröva frågan om omhändertagande av djur och om förbud att ha hand om djur.”

    Delgivning

    ”En delgivning är ett bevis för att djurhållaren tagit emot beslutet. Det innebär inte att djurhållaren godkänt beslutets innehåll.

    Delgivning kan ske på flera olika sätt. Oftast sker delgivningen skriftligt med ett delgivningskvitto som undertecknas av mottagaren och skickas tillbaka till Länsstyrelsen. Två andra vanliga sätt som delgivning kan ske på är rekommenderat brev där mottagaren får hämta ut beslutet på Postens utlämningsställe eller stämningsmannadelgivning. Vid stämningsmannadelgivning söker en stämningsman, vanligen en representant från polisen, upp mottagaren personligen för att överlämna beslutet”

    Källa: Länsstyrelsen i Västra Götaland

    Relaterade artiklar

    Till toppen