Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 8 juni 2000

    Jordbruksverket räknar hem bidragsrätter

    Jordbruksverket börjar bli känt för sina räkneoperationer. Tidigare vägrade man höja 89,5 till 90 procent. I ett nytt fall accepterar man hederliga räkneregler. Men "blåser" lantbrukaren genom att slå ihop hans köpekontrakt istället.

    De senaste veckorna har ATL berättat om
    hur bidragsrätter gått förlorade för svenska
    lantbrukare genom Jordbruksverkets sätt att räka procent.
    Senast handlade det om en bonde som förlorade en bidragsrätt
    eftersom han bara hade 8 kor. Han hade behövt 8,1 eftersom
    Jordbruksverket vägrar att höja 88,8 procent till 90
    jämt. Har man nio rätter och blir av med en ko utnyttjar
    man nämligen inte 90 procent. Och då går en bidragsrätt
    till nationella reserven.

     
    -Det är principiellt viktigt att 89,5 inte
    blir 90 procent, försvarade verkets jurist Anders Mårtensson
    varför myndigheten överklagat länsrättens
    beslut till kammarrätten.

     
    Men det är svårt att förstå
    Jordbruksverkets matematik. Särskilt med tanke på att
    man i andra sammanhang räknar som vi andra.

     
    Claes-Göran Paulsson, utanför Norrköping,
    köpte nyligen fem bidagsrätter för amkor.

     
    -Jag behövde fylla på lite eftersom jag
    redan hade fler kor än bidragsrätter.

     
    Det finns en klar och tydlig regel som säger
    att 1 procent av bidragsrätterna ska gå till den nationella
    reserven. En slags ”skatt” om man så vill.

     
    -Det är inget konstigt med det, säger
    Claes-Göran Paulsson.

     
    Men både Claes-Göran Paulsson och många
    andra har lärt sig matematiken i skolan. 1 procent av fem
    blir 0,05. Och 0,05 ska förstås höjas till 0,1.
    Kristallklart tycker både Jordbruksverket och Claes-Göran
    Paulsson.

     
    För den kritiske läsaren är detta
    kanske inte så tydligt med tanke på vad juristen Anders
    Mårtensson sa om det principiellt viktiga med att 89,5 inte
    ska höjas till 90 procent. Men i det ärende vi nu ska
    berätta om är Jordbruksverket och bonden överens
    om hur man ska räkna. Ändå är det bonden
    som förlorar.

     
    Så här ligger det till:

     
    Eftersom Claes-Göran Paulsson kan räkna
    valde han att köpa sina amkor genom två affärer
    och med två kontrakt. Säljaren var den samme.

     
    Resultatet blev två kontrakt på 2,5
    bidragsrätter. Och så den lilla ”skatten”, 1 procent
    på 2,5. Det vill säga 0,025 bidragsrätter borde
    för varje kontrakt gå till den nationella reserven.
    Men 0,025 når inte upp till 0,1 med normala matematiska
    regler utan blir vid höjning faktiskt 0.

     
    Frid och fröjd. Claes-Göran Paulsson kunde
    därmed behålla fem hela bidragsrätter. Trodde
    han.

     
    På Jordbruksverket insåg man att köpare
    och säljare i det här fallet utnyttjat systemet och
    delat på ett köp i två kontrakt. När matematiken
    således inte räckte till slog man helt sonika ihop
    de två kontrakten till ett. Simsala bim! Jordbruksverket
    kunde inkassera 0,1 bidragsrätter till nationella reserven.
    1 procent av fem är ju 0,05 som kan höjas till 0,1.

     
    -Det handlar inte om pengar, utan om principen,
    förklarar Claes-Göran Paulsson som inte kan förstå
    med vilken rätt Jordbruksverket slår ihop två
    köpekontrakt.

     
    -Det står inget om några förbehåll
    i regelverket. Och när jag ringde upp juristen Elisabet Ekman
    på Jordbruksverket kunde hon inte heller förklara med
    vilket stöd myndigheten tog 0,1 bidragsrätter.

     
    Ärendet ligger nu hos en nyanställd jurist
    som ska försöka knäcka denna juridiskt matematiska
    nöt.


    Dan Birgerson

    Relaterade artiklar

    Till toppen