Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 28 januari 2018

    Jordbruksutskott vill ha större jordbruksbudget

    EU-parlamentets jordbrukspolitiker anser att den gemensamma jordbrukspolitiken bör få en större del av EUs resurser.

     EU-parlamentets jordbruksutskott vill jordbrukets andel av EUs totala budget höjs.
    EU-parlamentets jordbruksutskott vill jordbrukets andel av EUs totala budget höjs. FOTO: Ann Lindén

    I debatten om EUs nästa långtidsbudget hittills har även de mest Cap-vänliga aktörerna siktat på bibehållen jordbruksbudget i EU som bästa tänkbara mål. EU-parlamentets jordbruksutskott tycker uppenbarligen det är att lägga bössan för lågt. I ett förslag till en parlamentsresolution om långtidsbudgeten som antogs i veckan beklagar utskottet att jordbrukspolitiken numera består av 38 procent av EUs totala budget. Den andelen bör höjas, enligt utskottet, och om det låter högt i medborgarnas öron så är det för att de inte förstår att jordbrukspolitiken i huvudsak finansieras på EU-nivå. EU-kommissionen bör fortsätta att lägga pengar på att informera om jordbruksbudgeten, anser utskottet. Jordbrukspolitikerna vill också ha kvar direktstöden, men att de i högre grad jämnas ut mellan medlemsländerna.

    Budgethål efter Brexit

    Det som fått de flesta andra Cap-positiva debattörer att sänka sina förväntningar är det faktum att Storbritanniens utträde lämnar ett stort budgethål efter sig. Jordbruksutskottet vill hitta de pengarna på annat håll, bland annat genom att alla rabatter på medlemsavgiften, som den svenska, slopas. Det har stöd av EU-kommissionen, med argumentet att eftersom rabatterna enkelt uttryckt är en följd av den rabatt Storbritannien haft, så finns det ingen anledning att ha kvar dem när britterna lämnar unionen. Den svenska regeringen är av en annan åsikt.

    Mer pengar in från andra källor

    Jordbruksutskottet ser också möjligheter till ökade inkomster för EU genom handeln med utsläppsrätter, en koldioxidavgift, beskattning av transporter, elektricitet och intäkter från den digitala inre marknaden.

    Det är EU-parlamentets budgetutskott som har ansvaret för att formulera parlamentets resolutioner om långtidsbudgeten och reformen av EUs egna medel. I vilken grad det tar till sig jordbruksutskottets synpunkter återstår att se. Budgetutskottets förslag väntas vara klart i februari, med en omröstning i plenum i mars. Det är EU-kommissionen som lägger förslaget om EUs långtidsbudget, och medlemsländerna i Rådet som antar det, efter förhandlingar. EU-parlamentet kan säga ja eller nej till Rådets ståndpunkt, men inte ändra i det.

    LÄS MER: Ansvaret för Cap läggs på medlemsländerna i reformskissPREMIUM: Jordbrukets plats i EUs långtidsbudget het potatisPREMIUM: Så vill Sverige styra upp EUs jordbrukspolitik

    Relaterade artiklar

    Till toppen