Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 19 april

    Jordbruksutskott vill ha nya pengar till krisfond

    En ny krisreserv för jordbruket ska inte finansieras med direktstödspengar, anser EU-parlamentets jordbruksutskott.

     EU-parlamentarikerna i jordbruksutskottet vill ha nya pengar till lantbrukets krisreserv.
    EU-parlamentarikerna i jordbruksutskottet vill ha nya pengar till lantbrukets krisreserv. FOTO: Ann Lindén

    Att det ska finnas en krisfond att hämta pengar ur för att stötta lantbrukare råder det inga delade meningar om bland de som ska fatta beslut om EU:s nästa jordbruksreform. Frågan är hur den ska finansieras. EU-parlamentets jordbruksutskott röstade nyligen för att den ska fyllas med nya pengar. I dag finansieras den med avdrag på alla direktstöd, pengar som sedan betalas tillbaka varje år de inte kommit till användning.

    Fonden har aldrig använts. Jordbruksutskottet vill också att fonden inledningsvis är på 400 miljoner euro, och att den sedan fylls på tills den når 1,5 miljarder euro. Uppstår det en situation där pengarna inte räcker till kan det göras avdrag på direktstöden.

    Krisreserven ingår i ett lagförslag som rör finansiering, förvaltning och kontroll, ett av de tre som sätter villkoren för den gemensamma jordbrukspolitiken. I det sammanhanget förordar jordbruksutskottet även att straffen för att bryta mot tvärvillkoren höjs från dagens 5 procent till 10 procent. Fortsätter stödmottagaren att medvetet bryta mot reglerna bör avdraget bli 15 procent.

    Färre kontroller

    Enligt EU-kommissionens reformförslag får medlemsländerna större frihet att sätta villkoren för hur jordbruksstöden ska utformas, medan de övergripande målen sätts på EU-nivå. För att garantera att målen nås på nationell nivå vill EU-kommissionen ha årliga rapporter från medlemsstaterna. Jordbruksutskottet tycker det räcker med rapporter vartannat år, vilket det tror även minskar kontrolltrycket på enskilda lantbrukare.

    Jordbruksutskottet har nu röstat om alla tre lagförslag. Omröstningar i plenum blir det först efter EU-valet. Det nya parlamentet kan besluta att skicka tillbaka samtliga förslag till jordbruksutskottet innan hela huset röstar. Medlemsländerna ska rösta om sina ställningstaganden inför förhandlingarna med EU-parlamentet i juni, hoppas Rådets ordförandeland Rumänien.

    Relaterade artiklar

    Till toppen