Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 24 september

    Jordberga vill bli störst på cirkulär ekonomi

    Sveriges största biogasanläggning, Jordberga, kan bli navet i ett nytt projekt för cirkulär ekonomi.

     Gasums biogasanläggning i Jordberga.
    Gasums biogasanläggning i Jordberga. FOTO: Gasum

    Ett cirkulärt flöde där flera aktörer drar nytta av varandra och alla resurser återanvänds: Så ser planen ut för projektet som fått namnet Jordberga Resurshub.

    I centrum står biogasanläggningen i Jordberga, som ägs av energibolaget Gasum. Tanken är att använda grisgödsel som substrat i biogasproduktionen, men gaspotentialen i grisgödsel är relativt låg och därför krävs även andra substrat. Gasum har således sökt miljötillstånd för att använda dels grisgödsel, dels till exempel slakteriavfall. Tanken är att ha flexibilitet.

    – Vi behöver trimma upp råvarorna med lite andra saker. Det finns till exempel slakterier i närområdet, men vi tittar också bland annat på sorterat hushållsavfall. Vi kommer även att fortsätta med restprodukter från livsmedelsindustri och jordbruk, säger Markus Olsson, vd på Gasum AB.

    Letar efter växthusaktör

     Biogasanläggningen i Jordberga skapades en gång för spannmål och jordbruksprodukter som majs. Här skördas majs till anläggningen.
    Biogasanläggningen i Jordberga skapades en gång för spannmål och jordbruksprodukter som majs. Här skördas majs till anläggningen. FOTO: Torbjörn Esping

    Beroende på vilka råvaror som blir aktuella kommer Gasum att behöva bygga om anläggningen, som en gång skapades för spannmål och jordbruksprodukter som majs.

    – Det finns redan ett flertal biogasanläggningar runt om i Sverige som använder slakteriavfall och gödsel som substrat. Det som är utmanade med gödsel är att det innehåller stora mänger vätska som blir kostsamt att transportera, så vi får bygga ett system som hanterar det, säger Markus Olsson.

     Markus Olsson, vd Gasum.
    Markus Olsson, vd Gasum. FOTO: Torbjörn Esping

    En biprodukt vid biogasproduktion är koldioxid. Den är tänkt att komma till godo i en växthusodling, men den tomatodlare som till en början skulle delta i projektet har hoppat av.

    – Kan koldioxiden användas i växthusproduktion skulle det innebära att Jordberga biogas blir en minusanläggning. Vi har inte hunnit gå ut och fråga någon ny växthusaktör ännu, men dörren står öppen, säger Carl-Adam von Arnold, som äger och driver Jordberga Gård.

    Kan ta tre år

    Han har sökt bygglov för tre vindkraftverk och en solcellsanläggning på Jordberga Gårds mark. Det skulle ge möjlighet att bli självförsörjande på förnybar energi för samtliga anläggningar på gården, inklusive växthus.

    Vinden och en befintlig halmpanna kan fungera var för sig eller tillsammans för att täcka för värme och el. När det inte blåser kan biogasen användas för att generera el med turbiner. Solcellsparken ska enligt planerna anläggas på lågavkastande mark, gärna i kombination med betande djur.

    – Kan vi kombinera gas, vind och sol så har vi säkrat upp en förnybar energiproduktion som skulle fungera oavsett väderlek, säger Carl-Adam von Arnold.

     Carl-Adam von Arnold, Jordberga Gård.
    Carl-Adam von Arnold, Jordberga Gård. FOTO: Mikael Gianuzzi

    Tre aktörers tillståndsprocesser pågår nu parallellt och resultatet avgör när och om Jordberga Resurshub kan bli verklighet. Grannarna ska säga sitt och i allra bästa fall tar det ett år till start, men en mer sannolik tidshorisont är kanske tre år.

    Projekt för cirkulär ekonomi på Jordberga

    Jordberga Resurshub kan bli Sveriges största projekt för cirkulär ekonomi. Flera aktörer drar nytta av varandras produktion och resurserna återanvänds och skapar värde i nästa led.

    I en rapport dras riktlinjerna upp för projektet där alla insatsvaror i produktionen återanvänds.

    Grunden är Gasumägda biogasanläggningen på Jordberga, utanför Trelleborg, som i dag drivs på restprodukter från jordbruket.

    Målsättningen är att andra aktörer skulle kunna docka in och gemensamt producera energi och livsmedel med maximalt resursutnyttjande och minimal koldioxidpåverkan.

    Enligt en rapport som konsultbolaget Ramboll tagit fram beräknas investeringskostnaden för att förverkliga projektet till mellan 250 och 350 miljoner kronor. Av detta utgörs en betydande del av kostnaden för nya vindkraftverk samt slaktgrisanläggningen.

    I dag producerar den befintliga anläggningen 80 000 ton biogödsel. I det största av rapportens scenarier bedöms anläggningen producera cirka 230 000 ton biogödsel per år vid full produktion.

     Förutom grisgödsel och slaktavfall ska biogasanläggningen liksom i dag även drivas av restprodukter från livsmedelsindustri och jordbruk.
    Förutom grisgödsel och slaktavfall ska biogasanläggningen liksom i dag även drivas av restprodukter från livsmedelsindustri och jordbruk. FOTO: Torbjörn Esping

    Jordberga biogas

    Ägare: Finska Gasum.

    Produktion: 110 GWh biometan/år.

    Behandlad mängd substrat: 90 000 ton/år.

    Reduktion av CO2: cirka 28 000 ton/år.

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen