Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 26 februari

    Tajt omröstning om efterlikvid inom Arla

    Fem danska förtroendevaldas krav om större inblick i Arlas prissättning röstades ner på representantskapets möte i veckan. Jämnare var kampen om att få upp nivån på efterlikviden ännu mer.

     Arkivbild. Arla.
    Arkivbild. Arla. FOTO: TT

    Den femte mars betalas efterlikviden, eller det som på Arlaspråk brukar kallas ”13:e betalningen” ut till medlemmarna.

    Arlas svenska bönder får 17,6 öre per kilo levererad mjölk.

    – För en gård med 100 kor motsvarar det ungefär 150 000 kronor så visst har det betydelse, säger Mats Ekström, mjölkbonde på Gotland och förtroendevald i Arlas representantskap.

    På representantskapets möte fanns flera motioner med krav om att plånboken skulle öppnas mer.

    – Huvuddiskussionen handlar om ifall pengarna gör mest nytta på gårdarna eller i företaget. Det har gått bra för Arla och det var såklart ett av argumenten till att ha en högre efterlikvid. Men den blev i år också högre än vi var vana vid.

    ”Gäller att det blir rätt balans”

    Styrelsens förslag om 1,75 eurocents utbetalning utmanades mest av förslaget om att höja nivån till 2,0 eurocent. Argumentet var bland annat de brant stigande foderpriserna samtidigt som koncernen vill investera kraftigt under året.

    – Slutar man investera så försvinner man och investerar man för mycket försvinner bönderna. Det gäller att det blir rätt balans. Men det är ändå inte så stor skillnad mellan 1,75 och 2,0. Det är en diskussion på marginalen, fortsätter Mats Ekström som argumenterade för 2,0 men som röstade för förslaget på 1,75 när förslaget på 2,0 föll.

     Mats Ekström är mjölkbonde i Lojsta Gotland och förtroendevald i Arla.
    Mats Ekström är mjölkbonde i Lojsta Gotland och förtroendevald i Arla. FOTO: Göran Berglund

    Fråga om inblick till dansk domstol

    48 procent av ledamöterna röstade för en höjning.

    Platt fall blev det däremot för de fem danska förtroendevalda ledamöterna som kräver ännu större inblick i hur Arlakoncernen använder tillägg när de räknar ut avräkningspriserna.

    Förslaget röstades ned med stor majoritet av representantskapet, resultatet blev 153 röster mot och 25 röster för, enligt Arlas presstjänst.

    De fem ledamötena har tagit frågan till dansk domstol tillsammans med den danska mjölkbondeorganisationen LDM.

    – Detta debatteras mycket i Danmark nu. Det är ett problem att det inte finns helt objektiva jämförelser av mjölkpriser. Det är svårt att jämföra när man är bonde, säger Mats Ekström om fallet.

    Han fortsätter:

    – Det är en diskussion som blossar upp i Arla då och då. Men det verkar som att Arla har presterat bra i fjol, det var en liten höjning i mjölkpriset och väldigt få mejerier kunde höja priset förra året.

    Hitta rätt i e-handeln

    Representantskapets andra mötesdag fokuserades på framtiden, bland annat vad som händer med konsumtionsmönstren efter coronapandemin.

    – Det går mer och mer mot e-handel. Hur hittar man rätt nisch där, både som varumärke och som bransch, säger Mats Ekström.

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen