Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 2 november 2020

    Inte mer tungmetaller i grödor som gödslats med slam

    Grödor som gödslats med slam tar inte upp mer tungmetaller än de som inte har gödslats med slam, enligt en ny studie som utförts av Hushållningssällskapet i Skåne.

     Sedan början av 1980-talet har Hushållningssällskapet bedrivit försök med att odla med avloppsslam. Bilden är från Igelösa utanför Lund, ett av försöksfälten.
    Sedan början av 1980-talet har Hushållningssällskapet bedrivit försök med att odla med avloppsslam. Bilden är från Igelösa utanför Lund, ett av försöksfälten. FOTO: Göran Berglund

    För- och nackdelar med att tillföra slam på åkrar har debatterats i många år. En del av farhågorna handlar om att tungmetaller som kadmium och bly ska hamna i mark och livsmedel. Några framförda fördelar är att fosforn tillvaratas och att slammet kan vara positivt för markens bördighet.

    Nu har det kommit en ny rapport som VA Syd, Sysav, Svenskt vatten och en rad kommuner låtit Hushållningssällskapet göra. Den baseras på långliggande fältförsök med slamspridning.

    – Det som bekräftats här är att växterna inte tar upp tungmetaller i högre utsträckning när de gödslas med slam än när de inte gör det. Det är ett väldigt tydligt resultat, säger Hans Bertil Wittgren, forsknings- och utvecklingschef på VA Syd.

    När det gäller grödans upptag av kadmium visar resultaten att det sedan försökens start 1982 inte har uppmätts några signifikanta skillnader mellan slamgödslade och icke-slamgödslade led förutom ett år, 2017, då en låg grad av skillnad syntes. Däremot syns det tydligt att upptaget skiljer sig mellan grödor, oavsett om de är gödslade med slam eller inte. Sockerbetor tar till exempel upp mer kadmium än stråsäd gör.

    På en av de två försöksplatserna har det funnits en signifikant skillnad i jordens kadmiumhalt mellan leden två av åren mellan 1982 och 2018, då slamgödslade led hade en aning högre kadmiumhalt.

    15 metaller har analyserats

    Utöver kadmium har 14 andra metaller analyserats regelbundet och växterna har inte ökat sitt upptag av någon av dem vid slamtillförsel, enligt rapporten. Varken de metallerna eller kadmium uppges ha ökat ens vid trefaldig giva av slam.

    ”Slutsatsen efter 38 års försök är mycket säker. Under de förhållanden som råder på försöksplatserna har slamtillförsel till åkermark ingen påverkan på växtens upptag av tungmetaller”, skriver rapportförfattaren.

    I försöken har även mängden mikroplatser och antibiotikaresistenta bakterier i jorden analyserats av forskare på Aalborgs respektive Göteborgs universitet.

    Undersökningen visade att mängden mikroplaster inte var högre i slamgödslade led, vilket kan bero på att den biologiska nedbrytningen är högre i de leden. Däremot fanns det fler typer av plast i den slamgödslade jorden än den som inte slamgödslats.

    Provtagning på jord som gjordes vid två tillfällen visade inga tecken på antibiotikaresistenta bakterier eller biotillgängliga metaller.

    Om slamspridning på åkermark har negativa konsekvenser eller ej råder det delade meningar om, det visar inte minst de remissvar som kommit in efter att utredaren Gunnar Holmgren lämnade över betänkandet Hållbar slamhantering till regeringen (se faktaruta). Men Hans Bertil Wittgren anser att det är riskfritt för jordbruket och konsumenterna att avloppsslam som uppfyller Revaqs kvalitetskrav sprids på åkermark.

    – Ja, det är min bedömning. Samtidigt måste man säga att det man inte vet något om kan man inte säga något om. Men vi har tittat på så många aspekter av att använda slam att jag håller det för ytterst osannolikt att det skulle innebära någon risk med den begränsade användning av slam som det är frågan om, och med den kvalitet som vi har lyckats uppnå i Sverige. Det är min uppfattning, säger Hans Bertil Wittgren.

    Läs mer: Utredare avråder från förbud mot slamspridning

    Splittrad syn på slamspridning bland myndigheter

    Utredningen om en giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam tillsattes sommaren 2018. I mitten av januari lämnade utredaren Gunnar Holmgren över betänkandet Hållbar slamhantering (SOU2020:3) till regeringen.

    Av remissvaren går bland annat följande att utläsa om tre myndigheters uppfattning om slamspridning:

    • Kemikalieinspektionen anser att nuvarande spridning av avloppsslam bör upphöra, bland annat med hänvisning till att slam innehåller särskilt farliga ämnen samt att kombinationseffekter av olika ämnen inte är kända.

    • Naturvårdsverket förespråkar inte ett totalförbud mot slamspridning, däremot att ”skärpta gränsvärden för vissa ämnen samt krav på hygienisering av slammet kan sättas”.

    • Jordbruksverket anser att ”den riskanalys som i dag är tillgänglig inte i sig utgör grund för ett totalt spridningsförbud för avloppsslam, men väl för en moderniserad gränsvärdessättning och ett regelverk för hygienisering av slam”.

    Källa: Remissvar om betänkandet Hållbar slamhantering

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen