Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 22 april

    Lättare anpassa kvävegivan med ny satellittjänst

    Yara och Dataväxt har bestämt sig för att öka samarbetet och lanserar nu den nya satellitbildtjänsten Atfarm i Sverige. Förhoppningen är att den nya tjänsten ska bli ett lika lättanvänt verktyg för behovsanpassad kvävegödsling som N-sensorn.

     Satellitbilderna i Atfarm ska göra det möjligt att optimera sina kvävegivor på ungefär samma sätt som man i dag kan optimera sin kvävegödsling med hjälp av N-sensorn.
    Satellitbilderna i Atfarm ska göra det möjligt att optimera sina kvävegivor på ungefär samma sätt som man i dag kan optimera sin kvävegödsling med hjälp av N-sensorn. FOTO: FREDRIK STORK

    Även om N-sensorn och Atfarm är vitt skilda produkter så bygger de fortfarande sitt beslutsunderlag på ungefär samma beräkningar, och det är dessa fördelar Yara vill dra nytta av med den nya satellitbildtjänsten.

    Som ATL tidigare har berättat har Yara sedan länge strävat efter att flytta fram sina positioner. Med produkter som N-sensorn och nya samarbeten med allt från Dataväxt till multinationella bolag som IBM, har Yara gått från att vara en storproducent av växtnäring till att bli ännu mer av ett kunskapsföretag.

     I programmet kan man bland annat ange sin medelkvävegiva och låta systemet räkna ut hur mycket kväve som ska läggas ut, men också olika max- och minimivärden.
    I programmet kan man bland annat ange sin medelkvävegiva och låta systemet räkna ut hur mycket kväve som ska läggas ut, men också olika max- och minimivärden. FOTO: Dataväxt

    Liknar Cropsat

    Till bakgrunden hör att behovet av kväve ofta kan variera stort inom ett fält. För många lantbrukare har detta redan blivit uppenbart tack vare satellittjänster som Cropsat, även om det många gånger har varit svårt att använda dessa för att bestämma kvävegivorna på olika delar av fältet.

    Här ska Atfarm vara betydligt enklare att använda. Huvudmålgruppen är framför allt lantbrukare som vill använda mer avancerade gödselberäkningar, men som inte är redo att ta steget över till den mer exakta sensortekniken. På en skala ska tjänsten placera sig någonstans mellan Cropsat och Yaras N-sensor. Den sistnämnda tekniken är alltså fortfarande bättre i många avseenden, men också dyrare.

    – Vi tror att detta kommer att göra att många fler kommer att börja reflektera över de här frågeställningarna kring hur man bör lägga upp sin kvävestrategi, säger Johan Martinsson, marknads- och affärsutvecklingsansvarig på Dataväxt.

    I inloggat läge har Atfarms portal flera likheter med Cropsat, exempelvis när det handlar om att markera sina fält och visa grödans biomassa. Men här kan man också ange sin medelkvävegiva och låta systemet räkna ut hur mycket kväve som ska läggas ut. Vill man, går det även bra att ställa in olika max- och minimivärden.

    – På så sätt blir det väldigt likt N-sensorn. När kartan är skapad kan man exportera den till traktorhytten via USB eller skicka över den till sin Controlmaster för att styra sin gödningsspridare, säger Johan Martinsson.

    Har man inte den mest avancerade tekniken är det också möjligt att ta upp kartan i mobilen och styra gödningsspridaren manuellt.

    – Men då krävs åtminstone autostyrning på traktorn och ett gott humör.

    Ska förbättra avkastningen

    Träffsäkerheten med metoden baseras dels på väderläget när bilderna togs, det vill säga om det var mycket moln eller inte, dels den aktuella tidsdifferensen däremellan. Eftersom mätningen inte sker i realtid finns det alltid risk för en viss felmarginal, till skillnad från om mätningen sker direkt med exempelvis N-sensorn.

    Precis som sin traktormonterade motsvarighet kan metoden bara användas för kompletteringsgödsling i växande gröda.

    Det gör att man som odlare bara behöver koncentrera sig på att hitta den mest optimala medelnivån för fältet, medan övriga beslut kan överlåtas till systemet. Förutom högre skördar och förbättrad avkastning på gödningsinsatserna, ska detta även bidra till minskad miljöpåverkan och minskat kväveläckage.

    Så ökar avkastningen

    Mot bakgrund av att kvävebehovet kan variera med plus/minus 30 kilo per hektar, kan intäkterna öka med cirka 1 100 kronor per hektar i snitt om man optimerar förutsättningarna, enligt Dataväxt. Siffran baseras på 62 svenska försök under perioden 2013-2019.

    Källa: Dataväxt

    Relaterade artiklar

    Till toppen