Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 17 maj

    Här har jordbruksstödet ökat mest

    Tack vare all sin myrmark får Pajalas lantbrukare miljoner i jordbruksstöd. 80 procent av stödet som landar i kommunen utgörs av miljöersättningar.

    En bit utanför Pajala i Norrbotten ligger Vasikkavuoma, Nordens – om inte Europas – största slåttermyr.

    I mer än tvåhundra år har traktens bönder skördat hö av starr och fräken på den vidsträckta myren som är 250 hektar stor.

    – Slåttermyren är en historiebok över hur folk levde förr, säger Valle Palo, verksamhetsledare i Vasikkavouma utveckling ekonomisk förening.

     Vasikkivouma har blivit det största besöksmålet i Pajala kommun. Och den största inkomstkällan för lantbrukarna som slår myren.
    Vasikkivouma har blivit det största besöksmålet i Pajala kommun. Och den största inkomstkällan för lantbrukarna som slår myren. FOTO: Michael Törnkvist

    Pajala är den kommun i Sverige där jordbruksstöden ökat mest, med 354 procent från 2006 till 2018. Den stora ökningen beror till mycket stor del på att miljöersättningarna ökat med 731 procent: från 2,3 miljoner kronor 2006 till 19,4 miljoner 2018.

    80 procent av jordbruksstödet är miljöersättningar.

    Ersättningen för slåtterängar med särskild skötsel kompletterat med lieslåtter är 12 500 kronor per hektar. Den största mottagaren av stöd i Pajala, Tornedalens Skogstjänst AB, fick 2018 4,3 miljoner kronor i miljöersättning, just för skötsel av slåtterängar.

    Föreningen Vasikkavouma fick förra året 677 731 kronor i miljöersättning för sitt arbete med myren. Valle Palo fick själv 149 000 i miljöersättning för den del av myren som han själv äger och sköter.

     I de 82 ladorna på Vasikkivouma samlas höet. Sponsorer sökes till underhållet.
    I de 82 ladorna på Vasikkivouma samlas höet. Sponsorer sökes till underhållet. FOTO: Valfrid Palo

    Myrens slås en gång om året med en slåtterbalk, en häcksax monterad på en redskapsbärare som bärs i en sele som en röjsåg. Tanken att höet du slår ned ska ligga på backen till nästa dag och fröa av sig.

    – Höet tar vi rätt på, myrfräken och myrklöver är mycket begärligt för renägare, säger Valle Palo.

    Höet hässjas och läggs i någon av de 80 ladorna på myren. När vintern kommer körs höet på släp efter en skoter till fast mark där det balas och säljs till renägare.

    – De skriker efter det här, det är jätteviktigt foder för dem.

     Valle Palo ser till att myren slås.
    Valle Palo ser till att myren slås. FOTO: Privat

    Är det en bra affär?

    – Ja, det tycker jag, vi får lön för mödan och jobbet. Men det är klart, det är ett slitsamt arbete, säger Valle Palo och berättar att det tar 20 timmar att ta hand om ett hektar.

    – Vi anställer vuxna och ungdomar från närområdet. När de jobbar för oss tar de del av våra värderingar också, och får på samma gång en kurs i hur viktigt det här var och hur man jobbade med sådant här förr med myrslåtter.

    Relaterade artiklar

    Till toppen