Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 5 maj

    Här är växterna som renar giftig mark

    Plantera solros och lupin och hjälp samtidigt till att rena en bit förgiftad mark. Låter det som science fiction? Vid landets första fytopark i Orrefors låter man växter sanera kemikalierna från jorden.

     Lupin på väg upp - I landets första fytopark i Orrefors låter man växter sanera kemikalierna från jorden.
    Lupin på väg upp - I landets första fytopark i Orrefors låter man växter sanera kemikalierna från jorden. FOTO: Johan Nilsson/TT

    Plantor av rölleka och lupin bildar nya blad under den starka vårsolen. Vidjebuskarna är på väg att slå ut, medan plantorna med trift fortfarande är lite tufsiga efter vintern.

    I slutet av april ser planteringarna i den så kallade fytoparken vid gamla nedlagda Orrefors glasbruk måhända inte mycket ut för världen. Men under jordytan sker magi.

    Bly, kadmium och arsenik

    På den historiska platsen har växter med förmåga att absorbera kemikalier medvetet planterats, enligt Jeanette Lennartsdotter som låtit den lilla parken ta plats bredvid den utomhushyttan hon driver.

    – I stället för att lägga medelsmutsig eller lätt smutsad jord på lastbilar och köra till en deponi så kan man rena det på plats, genom att plantera växter som suger upp gift.

     Jeanette Lennartsdotter och William Hogland, professor i miljö- och ekoteknik vid Linnéuniversitetet i fytoparken i Orrefors.
    Jeanette Lennartsdotter och William Hogland, professor i miljö- och ekoteknik vid Linnéuniversitetet i fytoparken i Orrefors. FOTO: Johan Nilsson/TT

    Fytoparken, som skapades som en del av ett besöksmål för två år sedan, omfattar än så länge bara 600 kvadratmeter. Den är ett symboliskt försök att ta sig an Glasrikets arv. Här finns nämligen några av landets absolut mest förorenade områden.

    Nere i den småländska myllan gömmer sig bland annat bly, kadmium och arsenik. Otroliga mängder gift som kommer kosta åtskilliga år och många miljoner att få bort.

    ”Plocka upp med plantor”

    Hur man än bär sig åt vid sanering kommer små mängder kemikalier alltid att finnas kvar nere i jorden.

    Det är här växterna kommer in, säger William Hogland, professor i miljö- och ekoteknik vid Linnéuniversitetet som ligger bakom idén med en fytopark.

    – När man är färdig med sin utgrävning planterar vi växter som kan rena. Alternativet är ju att ta den jorden också till deponin, men det är inte så bra att transportera jordmassor genom bebyggda miljöer, förklarar han för TT och fortsätter:

    – I stället för att låta de här metallerna gå ner till våra vattendrag och grundvattnet och förorena så försöker vi plocka upp det med plantor.

    Vill återvinna metaller

    Inför sommarsäsongen ska nu resten av växterna planteras ut. Än syns inga spår av solrosor, men snart pryder den parkgångarna i Orrefors igen.

     William Hogland blickar ut över planteringarna som börjar titta fram i vårljuset i slutet av april.
    William Hogland blickar ut över planteringarna som börjar titta fram i vårljuset i slutet av april. FOTO: Johan Nilsson/TT
     William Hogland, professor i miljö- och ekoteknik vid Linnéuniversitetet, i fytoparken i Orrefors.
    William Hogland, professor i miljö- och ekoteknik vid Linnéuniversitetet, i fytoparken i Orrefors. FOTO: Johan Nilsson/TT

    Under en säsong hinner plantan absorbera en rad olika tungmetaller.

    – Ja, de kan plocka upp kadmium och bly som kommer upp i växten. Sen skördar man den när sommaren är slut och bränner den, säger William Hogland.

    I askan återfinns metallerna i högre koncentration. Planen är att återvinna dessa och helt enkelt göra nytt glas – igen.

    – Då kan man återvinna metallerna och få in dem i den cirkulära ekonomin. Så är det tänkt – vi är bara i början.

    Växter som jobbar

    Ordet fytopark har med så kallad fytoremediering att göra – en samlingsbeteckning för att låta växter sanera förorenad jord, vatten eller luft.

    Olika växter är olika bra på att fånga upp kemikalier:

    • Viltklöver renar marken från både arsenik, bly och koppar

    • Röllekan tar upp kadmium.

    • Solros är bland annat bra på att absorbera krom, bly, arsenik, zink och mangan.

    • Trift tar främst hand om bly i marken.

    • Gräset fårsvingel absorberar bly.

    • Lupinen kan rena mark från arsenik.

    • Korgvide tar bland annat upp kadmium, bly, uran, silver och arsenik.

    • Bredkaveldun tar han dom arsenik, bly och koppar.

    • Kabbeleka drar till sig uran.

    • Smällglim tar upp kadmium.

    • Svärdslilja absorberar koppar och kadmium.

    Källa: ”Fitoremediacija” av K Valujeva, I Grinfelde och I Straupe samt William Hogland, professor i miljö- och ekoteknik vid Linnéuniversitetet

     Triftplantor i Orrefors.
    Triftplantor i Orrefors. FOTO: Johan Nilsson/TT

    Glasrikets förorenade mark

    Miljön runt glasbruken är förorenad av tungmetaller som använts i glasproduktionen. Förhöjda halter hittas i bruksmark, utfyllnader med glaskross, grundvatten, ytvatten och sediment.

    Enligt länsstyrelsen finns cirka 40 områden i Glasriket som klassas som riskklass 1.

    Enligt SGU omfattar den totala mängden avfall i Glasriket cirka en miljon kubikmeter (cirka 200 000 lastbilstransporter) som måste transporteras och hanteras.

    Den sammanlagda mängden glaskross vid glasbruken i hela Glasriket uppskattas till 100 000 m3 – som innehåller runt 600 ton arsenik, 40 ton kadmium och 3 200 ton bly.

    Mängden förorenade jordmassor på bruksmark uppskattas till runt 700 000 m3 – innehållande 225 ton arsenik, 15 ton kadmium och 3 000 ton bly.

    Källa: Slutrapport Glasrikesuppdraget (2018) av Länsstyrelsen i Kronobergs län

    Relaterade artiklar

    Till toppen