Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 23 oktober 2017

    Hyllade ostmakare satsar på getkött

    Funderset.

    För ett år sedan gick Ninna och Glenn Björne på Hvens getost in i väggen. De avvecklade mejeriet och lämnade ön. Nu startar de om i mindre skala med huvudfokus på produktion av högkvalitativt getkött.

    I fjorton år drev paret Björne institutionen Hvens getost med ett 80-tal mjölkgetter och ett 40-tal killingar. Deras lokalproducerade ost hyllades av turister, bofasta, kockar och kungligheter. Men till slut fick Ninna och Glenn nog av det energikrävande arbetet.

     Ninna och Glenn Björne hoppas att deras lokalproducerade getkött har en framtid i Sverige.
    Ninna och Glenn Björne hoppas att deras lokalproducerade getkött har en framtid i Sverige. FOTO: Johan Joelsson

    Att de dessutom var verksamma på en ö med begränsade möjligheter till transporter bidrog också till beslutet att lägga ned. Men kärleken till getterna bestod. Efter att ha diskuterat frågan fram och tillbaka kom de överens om att renodla verksamheten och bara satsa på småskalig produktion av det smakrika getköttet.

    Flera stjärnkockar i Malmö – bland annat Titti Qvarnström – har redan nappat på paret Björnes getkött.

    LÄS MER: Satsade på get och hotad ras

    – Det är ett fantastiskt kött, i mitt tycke godare än lamm. Getkött är magert, kalorisnålt och ska lagas långsamt, säger Ninna Björne.

     Ninna Björne klappar den ståtlige bocken Diablo.
    Ninna Björne klappar den ståtlige bocken Diablo. FOTO: Johan Joelsson

    Vi träffas på gården i skånska Funderset och går in i lösdriftstallet där de cirka 50 getterna springer omkring. Några djur skyndar ut i beteshagen genom en lucka i väggen när vi kommer in. Andra står stilla och äter hösilage, som vid sidan av betet är det enda som krävs i foderväg.

    Korsar med boerbock

    Ninna och Glenn Björne stannar vid den ståtlige bocken Diablo som betraktar oss med lurig uppsyn. Diablo är en svensk lantras, men för att få upp slaktvikterna har paret Björne börjat korsa in boerbock.

    – Korsningsdjuren blir bättre än rena mjölkgetter. De blir större och växer fortare, säger Ninna Björne.

     Nyfikenheten är stor bland getterna när ATL:s fotograf tar fram kameran.
    Nyfikenheten är stor bland getterna när ATL:s fotograf tar fram kameran. FOTO: Johan Joelsson

    Köttet som går under namnet Chevon säljs i köttlådor för 150 kronor kilot eller som grovstyckat, helt eller halvt djur, för 125 kronor kilot.

    Merparten av kunderna får sitt kött genom så kallade Reko-ringar. Det innebär att kunderna beställer kött på nätet och hämtar det på speciella utlämningsställen där lokala producenter samlas och säljer sina produkter.

    LÄS MER: Julbocken utrotningshotad

    – Intresset för lokalproducerad mat har ökat jättemycket. Jag tror att Reko-ringar och liknande initiativ är framtiden. Många som handlar av oss är unga utan bil. Men även många med rötter i Afrika eller forna Jugoslavien, säger Glenn Björne.

     Korsningsgetterna får vågig päls.
    Korsningsgetterna får vågig päls. FOTO: Johan Joelsson

    Getkött äts i stora delar av världen, från Latinamerika till södra Europa, Mellanöstern och Asien. Flera trendspanare i både USA och Storbritannien menar att kött och mjölk från geten är på väg att slå på bred front även i Nordamerika och Europa.

    Blågula fördomar mot köttet

    Men paret Björne sticker inte under stol med att många svenskar har fördomar mot getköttet. Paret gör nu sitt yttersta för att försöka övertyga folket om köttets fördelar.

    – Vi försöker upplysa folk, bland annat genom att arrangera provsmakningar. Men också se till så att folk har kunskapen att tillaga det på rätt sätt, så att de inte slänger det på grillen, säger Glenn Björne.

     Geten till vänster är en korsning mellan svensk lantras och boerbock. Därav de långa öronen.
    Geten till vänster är en korsning mellan svensk lantras och boerbock. Därav de långa öronen. FOTO: Johan Joelsson

    För att demonstrera getköttets förträfflighet har Glenn och Ninna förberett en provsmakningsmeny inför mitt besök. Glenn Björne dukar fram en långsamt lagad och dubbelmarinerad getstek i apelsin- och ananasjuice. Köttet är lent, magert och har en mild egen smak.

     Grovmalen getleverpastej.
    Grovmalen getleverpastej. FOTO: Johan Joelsson

    På en annan tallrik har han dukat fram grovmalen getleverpastej som jag inmundigar med syltade tranbär, för sötmans skull. Även pastejen har en mild och fin smak.

    – Det tuffa jobbet är att övertyga den breda massan, säger de samstämmigt.

    Även om det i dag är svårt att hitta getkött i butikerna tror både Ninna och Glenn Björne att köttet på sikt kommer att leta sig in i de svenska köken.

    – Det här är en fantastisk resurs som inte tas tillvara i dag, säger Ninna Björne.

     Långsamt lagad getstek – pulled goat!
    Långsamt lagad getstek – pulled goat! FOTO: Johan Joelsson

    LÄS OCKSÅ: Egna biogasbygget blev succéLÄS OCKSÅ: Lantbruk upplevs allt lönsammareLÄS OCKSÅ: Så går gården runt med få djur

    Getterna

    Ninna och Glenn Björne har idag ett 50-tal getter samt ett 30-tal får. Att livnära sig enbart på getköttproduktion är uteslutet. Paret menar att det hade krävts 200 djur, att man även tog tillvara mjölken och att man kanske kunde få bidrag från Länsstyrelsen för getrelaterade naturvårdsprojekt. Ninna och Glenn planerar dock att öka sin produktion när de hittar en större och mer ändamålsenlig gård.

    Slakt och försäljning

    Paret Björnes getter går till slakt på Strömbäcks slakteri, Bonnarps Hjortgård eller Bassholma slakteri. Djuren som slaktas är oftast runt 15 månader och väger mellan 18 och 20 kilo. Kunderna beställer köttlådor på nätet. Köttet levereras sedan till speciella utlämningsställen några dagar efter slakt. Dessutom säljer paret Björne getkött på marknader, saluhallar och genom så kallade Reko-ringar, bland annat i Lund och Malmö.

    Björnes gårdsbutik

    Bolagsform. Handelsbolag.

    Antal anställda: Inga.

    Omsättning: Mellan 1,5 och 2 miljoner kronor (Hvens getost).

    Resultat: ”Vet ej, helt nytt med satsning på enbart getkött.”

    Vinstmarginal: ”Förhoppningsvis mellan 7 och 10 procent.”

    Areal: 3 hektar.

    Investeringar: ”Inga. Getterna och grindarna hade vi med oss från gården på Ven, men just nu letar vi efter en ny gård.”

    Tre tips

    Gör studiebesök och prata med andra i näringen.

    Etablera mentorskap.

    Samarbeta och dela kontaktnät med andra, det är enda sättet att överleva.

    Relaterade artiklar

    Till toppen