Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 25 mars

    Hur hindrar vi att elledningen förstör vår mark?

    FOTO: Mostphotos och LRF Konsult

    Vi är lantbrukare som ska få ledningsdragning över våra fastigheter, vilket kommer att ödelägga delar av den produktiva marken. Vi vill driva frågan att ledningen ska grävas ner i marken i stället för den planerade luftledningen. Så, Lisa, hur bär vi oss åt för att få framgång med detta?

    Iréne m.fl.

    Hej Iréne och gänget!

    Tillåtligheten av elektriska starkströmsledningar, som det troligtvis är fråga om här eftersom de vanligtvis hängs som luftledningar, prövas som ett tillstånd om nätkoncession enligt ellagen.

    Om en ansökan om nätkoncession avseende luftledning på stolpar berör brukningsvärd jordbruksmark kan det finnas goda skäl att överväga om ledningen istället bör förläggas på någon annan plats, eller om den i vart fall bör grävas ned i marken.

    Den som ansöker om nätkoncession ska bevisa att ändamålet med ledningen uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön, vilket bland annat innebär att sökanden ska bevisa att ledningsdragningen har det lämpligaste läget, och att luftledning är det lämpligaste sättet att förlägga ledningen. Till ansökan ska sökanden bifoga en miljökonsekvensbeskrivning och däri bland annat redovisa för alternativa lokaliseringar och utformningar.

    Brukningsvärd jordbruksmark ska så långt som möjligt skyddas mot påtaglig påverkan. Man får i vissa fall använda sådan brukningsvärd mark för att tillgodose väsentliga samhällsintressen, som en allmännyttig ledning. I sådana fall måste dock sökanden bevisa att behovet av ledningen inte kan tillfredställas genom att någon annan mark tas i anspråk. I denna bedömning får principen om god hushållning med mark en stor betydelse. Denna princip innebär att markområden ska användas för det ändamål för vilka de är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Om ni vill invända mot koncessionen gör ni klokt i att framhäva jordbruksmarkens betydelse.

    Ett telefonsamtal till länsstyrelsen eller Jordbruksverket, som kan ha inventerat marken, kan kanske hjälpa er att lyfta fram kvaliteten på er jordbruksmark? Ni bör även höra med kommunen om hur de i översiktsplan eller liknande har bedömt jordbruksmarken.

    Om stolparna till luftledningen och medföljande vajerstag kommer att medföra brukningshinder som en markförlagd kabel inte gör så kan ni framhäva detta. En markförlagd kabel på ett visst djup utgör normalt inte hinder för brukande av jordbrukets redskap, inte heller för modern bevattningsteknik. Ett sakkunnigt anläggande av markkabel med iakttagande av befintliga täckdikningsledningar anses inte heller medföra brukningshinder. En markkabel får inte, till skillnad från en luftledning, en påtaglig påverkan på landskapsbilden i ett öppet och flackt jordbrukslandskap.

    Dock anses det ofta så att anläggande av markkabel är dyrare än anläggande av luftledning, vilket kan inverka på frågan om ledningen ska markförläggas. Här kan ni göra klokt i att begära specificerade kalkyler av kostnaden för luftförläggning respektive markförläggning av ledningen, kanske överväger trots allt skadan på jordbruksmarken kostnaden för markförläggandet av ledningen?

    Önskar er lycka till, skriv gärna och berätta hur det gick.

    Lisa Kylenfelt, jurist på LRF Konsult

    SKICKA IN DINA FRÅGOR! E-POSTADRESS: juristen@atl.nu

    Relaterade artiklar

    Till toppen