Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 6 juni

    Bästa möjliga lönsamhet för marginalmarken

    Gran, energiskog eller träda – hur brukas marginalmarkerna bäst? Forskaren reder ut.

    Jag har en gård där jag har av ekonomiska skäl varit tvungen att skära bort en del mark för att kunna bruka min jord mer effektivt. Vad kan jag göra med marginalmarken som blir över?

    /Johan

    I Sverige finns det i dag stora arealer åkermark som inte brukas aktivt. Skälen till detta kan vara många. Fälten är små och dåligt arronderade, bördigheten kan vara låg eller så är fälten avlägset belägna. Eller så har de, som i ditt fall, skurits bort för att kunna bruka sin jord mer effektivt.

    Marginalmarker har ofta negativ lönsamhet och överges ofta och låts växa igen. Vi på Stiftelsen Lantbruksforskning har finansierat ett projekt som handlar om just marginalmarker. I det projektet kommer forskare att undersöka olika kostnader, bland annat kommer maskinkostnaderna att uppskattas för olika fälttyper. Det ska sedan vägas samman med intäkter och lönsamheten ska analyseras.

    Vi ställde din fråga till forskaren Daniel Nilsson för att få ett bra svar om hur marken ska kunna användas. Han svarar:

    ”Våra studier har visat att fältens areal och form, förutom avkastningsnivåerna, har stor betydelse för lönsamheten. Vi har därför tagit fram en modell som man kan använda för att simulera maskinarbetena på fält med olika storlek och form. Resultaten visar att i ett krasst ekonomiskt perspektiv och utan någon form av stöd, är plantering av gran oftast det mest lönsamma alternativet på små fält med oregelbunden form.

    Med dagens stöd (gårdsstöd, anläggningsstöd och stängselstöd) blir hybridasp, poppel och träda de mest intressanta alternativen. Generellt kan man säga att grödor med få överfarter – till exempel extensiv vallodling, träda och energiskog – är mer lönsamma på marginalmarker än grödor med många överfarter, som exempelvis spannmål.

    Forskning har visat att små och oregelbundna fält har mycket stor betydelse för den biologiska mångfalden. Ett stort antal hotade arter i jordbrukslandskapet skulle gynnas om fälten var mindre. Vi har därför även räknat på lönsamheten om man inför ett stöd som baseras på antalet kantmeter, det vill säga fältens omkrets. Med ett sådant stöd gynnas odling på små och oregelbundna fält jämfört med odling på stora fält, som i stället gynnas av de arealbaserade stöd som finns i dag.

    Med ett kantmeterstöd på till exempel 5 kronor/meter blir extensiv vallodling och träda de mest lönsamma alternativen, samtidigt som marginalmarkerna hålls öppna.

    I dag förs diskussioner om införande av ett stöd till jordbruket för bindning av markkol, vilket skulle vara positivt ur ett klimatperspektiv. Vissa grödor har stor förmåga att binda markkol, bland annat vall, salix och poppel, vilka skulle gynnas av ett sådant stöd. Om marken tidigare har använts för ensidig spannmålsodling kan vall och energiskog i ett längre perspektiv binda upp till ett halvt ton kol per hektar och år.

    Stödbeloppen behöver dock vara ganska höga för att man ska få ett plusresultat på marginalmarker – minst cirka 5 000 kronor per ton bundet kol, vilket kan jämföras med värdet på EU:s utsläppsrätter som är i storleksordningen 1 000 kronor per ton kol.”

    Mattias Norrby

    Forskningschef, Stiftelsen Lantbruksforskning

    Ställ din fråga till våra experter!

    ATL:s experter svarar på dina frågor inom olika ämnen. Skicka in din fråga du också!

    Elenore Wallin, företags- och ekonomirådgivare på Hushållningssällskapet Östergötland, svarar på frågor om din och företagets ekonomi. Mejla till: ekonomicoach@atl.nu

    Lisa Kylenfelt, jurist på Ludvig & co, svarar på dina frågor om juridik. Mejla till: juristen@atl.nu

    Mattias Norrby, forskningschef på Stiftelsen Lantbruksforskning, svarar på dina frågor om vegetabilier och animalier, företagande, energi och biomassa samt klimat och miljö. Mejla till: lantbruksfragan@atl.nu

    Relaterade artiklar

    Till toppen