Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 27 februari

    De odlar humle under midnattssolen

    Hortlax.

    Malin Öhberg och Peder Engström satsar på att bli Sveriges nordligaste humleodlare i större skala.

    – Om några år hoppas vi leva på vår odling, säger Malin Öhberg.

     Peder Engström och Malin Öhberg på gården.
    Peder Engström och Malin Öhberg på gården. FOTO: Ann-Katrin Öhman

    2016 tog paret över Malin Öhbergs släktgård i Hortlax en mil utanför Piteå och året därpå kom Peder Engström på att de borde börja odla humle.

    – Jag är intresserad av att brygga öl och vi vet ju att humle växer bra även långt norrut. Den kan lätt växa 30 centimeter per dygn under midnattssolen. Från medeltiden ända fram till mitten av 1800-talet var det obligatoriskt för gårdarna att odla humle till landets öltillverkning, säger Peder Engström.

    Efter en studieresa till Tyskland 2018 anordnad av Jordbruksverket och länsstyrelsen blev de ännu mer taggade.

    – Vi var uppe till midnatt för att reservera platserna direkt när de släpptes, precis som om vi skulle gå på en rockkonsert, säger Malin Öhberg.

     Humlen växer på störar. Till sommaren är planen att bygga upp ett vajersystem med sex meter höga stolpar.
    Humlen växer på störar. Till sommaren är planen att bygga upp ett vajersystem med sex meter höga stolpar. FOTO: Ann-Katrin Öhman

    Efter ett par års markberedning satte de upp två meter höga störar och testade att odla 55 humleplantor sommaren 2020. Sorterna Tväråsel och Saittarova har fått sitt namn av de byar i Norrbotten där de har samlats in, medan den tredje sorten Klev används i hela Sverige.

    – Vi tyckte att Tväråsel som kommer från vår trakt tog sig allra bäst, säger Peder Engström.

     På gården finns också 14 tackor.
    På gården finns också 14 tackor. FOTO: Ann-Katrin Öhman
     På sikt hoppas Peder Engström och Malin Öhberg kunna sälja egentillverkad öl. Här är deras bryggeriverk.
    På sikt hoppas Peder Engström och Malin Öhberg kunna sälja egentillverkad öl. Här är deras bryggeriverk. FOTO: Ann-Katrin Öhman

    Sommarens projekt

    På Bartolomeidagen den 24 augusti skördade de kottarna och lät dem torka i ugnen i köket innan de vakuumförpackade och frös in dem. Nu till sommaren är tanken att bygga upp ett vajersystem för de 55 plantorna med sex meter höga stolpar ovan jord. Planen är att så småningom odla humle på ett hektar.

    – Vajersystemet och ett framtida tröskverk kommer förmodligen att kosta 300 000 kronor. Nu till sommaren kommer vi att försöka ordna ett torksystem i ladugården, eventuellt kan vi använda höfläkten som finns där, säger Maln Öhberg och fortsätter:

    – När vi var på vår studieresa och talade med andra humleodlare från Sverige blev vi inspirerade, men också förskräckta över alla investeringar som krävs för en större odling.

     Peder Engström och Malin Öhberg.
    Peder Engström och Malin Öhberg. FOTO: Ann-Katrin Öhman

    Mest snabbväxande växten

    Tanken är att använda gödsel från gårdens 14 tackor till humleodlingen. Fåren ska också få beta av den nedersta delen av humlen eftersom kottarna som används till öltillverkningen sitter högre upp.

    Humle är den mest snabbväxande växten i Sverige och kan bli nio meter hög. Lokala bryggerier som Pite Bryggeri har visat intresse för att använda lokalproducerad humle och Malin Öhberg och Peder Engström hoppas så småningom kunna brygga egen öl och sälja på gården.

    – Det skulle ju vara fantastiskt för landsbygden om vi fick tillåtelse att sälja vår egentillverkade öl på gården, säger Malin Öhberg.

    FAKTA: Företaget

    Bolagsform: Enskild firma

    Ägare: Malin Öhberg och Peder Engström.

    Verksamhet: Sveriges nordligaste humleodling.

    Antal anställda: Inga

    Omsättning: Drar i gång verksamheten till sommaren.

    Areal: 2 hektar skog och 5,5 hektar åkermark, varav 1 hektar kommer att avsättas till humleodlingen. Resten är betesmark och vallodling till fåren.

    Antal djur: 14 tackor.

    Storlek på investering – så räknar vi: ”Vajersystem och tröskverk kommer att kosta cirka 300 000 kronor.”

    Så jobbar vi med hållbarhet: ”Vi kommer att använda gödsel från fåren till humleodlingen så att allt går runt i ett kretslopp på gården. Dessutom kan fåren beta av den nedre delen av humlen som inte har några kottar.”

    Försök med odling av maltkorn i Norrbotten:

    • På hushållningssällskapets försöksgård, Agropark i Öjebyn utanför Piteå, odlades maltkorn på demoodlingar i somras som var 15 respektive 18 kvadratmeter stora.

    • Sorterna Ellinor, Salome och RGT Planet såddes in den 5 juni och då gödslade man med 60 kilo kväve. Efter 25 dagar tillsattes ytterligare 20 kilo. Eftersom skörden blir mindre per kvadratmeter i norr går det inte att gödsla lika mycket som i södra Sverige, annars blir proteinhalten för hög.

    • När maltkornet skördades den 23 september var proteinhalten och övriga värden bra förutom att fuktigheten var något för hög, 30 procent i stället för 20 procent, och grobarheten låg på 85 procent i stället för önskade 95 procent. Det kan ha att göra med att det blev varmt tidigt och att det sedan blev kallt och regnigt under sommaren, det ledde till många grönskott i kornet.

    • Slutsatsen är att maltkornet hade gått att använda, men att man förmodligen hade varit tvungen att använda en större mängd korn till mältningen.

    • I Västerbotten finns lantbrukare som redan i dag odlar maltkorn och skickar ner till södra Sverige för mältning.

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Läs mer om

    Till toppen