Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 4 januari

    Hon gör mozzarella från vattenbufflar

    Harbo.

    Linda Elvingson på Ängsholmens gårdsmejeri har en dröm. Hon vill producera världens bästa buffelmozzarella. För varje dag som går kommer hon och hennes vattenbufflar närmare målet.

     Ängsholmens bufflar är flodvattenbufflar av Medelhavstyp.
    Ängsholmens bufflar är flodvattenbufflar av Medelhavstyp. FOTO: Jonatan Jacobson

    Efter åtskilliga mil genom ett grått Uppland syns en rödmålad mangårdsbyggnad, en lada med solpaneler och ett gårdsmejeri. På uppfarten väntar ostproducenten och livsmedelsagronomen Linda Elvingson. Hon har precis kommit hem efter att ha varit i Uppsala och skrivit en tenta i rysk fonetik. Men det är inte hennes kunskaper i kyrilliska som har tagit oss hit. Det är Lindas och Ängsholmens gårdsmejeris kompromisslösa satsning på ost och kött från företagets 32 vattenbufflar.

    – Allt började med att jag fick ett samtal från min pappa Pontus som tyckte att jag skulle utbilda mig till agronom eftersom han bestämt sig för att ta in vattenbufflar. Fjorton stycken kom hit 2011. De blev de första mjölkande bufflarna i Skandinavien, säger Linda Elvingson.

     Linda Elvingson framför några av gårdens 32 vattenbufflar. Linda driver mejeriet tillsammans med sin man Jonas Elvingson.
    Linda Elvingson framför några av gårdens 32 vattenbufflar. Linda driver mejeriet tillsammans med sin man Jonas Elvingson. FOTO: Jonatan Jacobson

    Ryktet om ”Buffel-Linda” spred sig

    När bufflarna kom till gården upptäckte familjen Elvingson att man kunde använda dem till en massa olika saker. Förutom våtmarksrenovering gav djuren ett förnämligt kött och en förstklassig mjölk. Då föddes idén att göra mozzarella. Efter flera Italienresor, djuplodande research och en rad misslyckanden lyckades Linda producera en mozzarella i sitt gårdsmejeri. Ryktet om ”Buffel-Linda” och hennes ostar spred sig som en löpeld, både bland lokalbefolkning, matnördar och krögare.

    – Jag förstod tidigt att våra bufflar som går ute, äter nyttigt och mjölkar i närheten av mejeriet kan ge oss en produkt med högt mervärde. Jag vill att vår ost ska bli mozzarellabranschens svar på Teslan. Men det krävs år av noggrant arbete för att komma dit, säger hon.

    Ett år med höga mål

    De mjölkande bufflarna ger varje dygn mellan 8 och 18 liter mjölk per kviga. Linda Elvingson berättar att mjölken är idealisk för mozzarellaproduktion. Av 100 liter mjölk får man ut 26 kilo mozzarella, vilket kan jämföras med de cirka 10 procenten man får ut av komjölk.

    – 2019 räknar vi med att producera mellan sex och tio ton buffelmozzarella, säger hon.

     Lokalproducerad mozzarella. I år ska mejeriet producera mellan 6-10 ton ost.
    Lokalproducerad mozzarella. I år ska mejeriet producera mellan 6-10 ton ost. FOTO: Jonatan Jacobson

    Det är inte bara osten som har blivit företagets signum. Även köttet från vattenbufflarna har hittat sin kundkrets. När tjurarna är tre år körs de till slakt på ett närbeläget slakteri. Linda Elvingson säljer köttlådorna direkt till sina kunder med hjälp av Facebook.

    – Buffelköttet smakar ganska likt nötkött. Det är aromatiskt och väldigt gott. Många säger att det är godare än nötkött. Försäljningen går alltid bra, säger hon.

    ATL TV: Hon vill göra världens bästa mozzarella

    Vi går genom en lerig björkdunge för att komma till hagen där majoriteten av gårdens bufflar befinner sig. Tillsammans med hunden Ruff vallar Linda Elvingson de respektingivande djuren till en annan hage. Vi fortsätter sedan till lösdriftsstallet, som ligger i anslutning till mejeriet, där en annan grupp vattenbufflar befinner sig. Linda Elvingson klappar och ryktar de nyfikna djuren med en kvast.

    – Framtiden handlar om att skaffa fler djur, men också att fortsätta ta fram produkter med ett högt förädlingsvärde, säger Linda Elvingson.

     Linda Elvingson serverar mozzarella. Sonen Sven och systersonen Havde låter sig väl smaka.
    Linda Elvingson serverar mozzarella. Sonen Sven och systersonen Havde låter sig väl smaka. FOTO: Jonatan Jacobson

    Vattenbuffel

    Vattenbuffel, eller asiatisk buffel, är ett slidhornsdjur som tillhör underfamiljen oxdjur. Ängsholmens bufflar är flodvattenbufflar av Medelhavstyp. Vattenbuffeln domesticerades för cirka 4 000 år sedan och är sällsynt i det vilda. Vattenbuffeln används som dragdjur och hålls även för mjölk och kött. Den vilda vattenbuffeln – som förekommer i Indien, Nepal och Sydostasien – kan bli upp till tre meter lång och 150-190 centimeter hög. De domesticerade är mindre.

     

    Ängsholmens gårdsmejeri

    Mejeriet byggdes 2008. Förra året installerades solpaneler med målsättningen att göra mejeriet självförsörjande på el. I år gav panelerna 19 000 kWh vilket täckte 75 procent av mejeriets totala behov. På gårdsmejeriet produceras inte bara buffelmozzarella. Familjen Elvingson producerar årligen även cirka 10 ton komozzarella. Mjölken köps in från en närbelägen gård. Nyligen vann Ängsholmens komozzarella en bronsmedalj på Ost-VM i konkurrens med 3 500 ostar från hela världen.

    Företagsfakta

    Bolagsnamn: Ängsholmens gårdsmejeri

    Bolagsform: Enskild firma

    Antal anställda: Två på heltid och en timanställd

    Omsättning: ”Cirka tre miljoner kronor i år”

    Resultat: ”Cirka 250 000 kronor”

    Areal: ”30 hektar egen betesmark och 30 hektar arrende”

    Senaste investeringarna: ”I år satsade vi på en helt ny maskinpark till mejeriet för cirka 1 miljon kronor, dessutom investerade vi i solpaneler för cirka 150 000 kronor”

    Tre tips:

    Att bygga företag tar tid. Det är inte den bäst utbildade eller den med mest erfarenhet som går längst, det gör den som håller ut längst.

    • Ha god kontakt med konsumenten redan från början och arbeta med exempelvis sociala medier, bjud in till öppen gård, ordna event och låt kunderna bli dina ambassadörer.

    • Ha koll på bidrag och stipendier. Ofta finns det bidrag att söka för allt från kurser till inköp av utrustning. Det kan ibland visa sig vara en bra timpeng att fylla i krångliga papper.

    Relaterade artiklar

    Till toppen