Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 8 mars

    Höj skörden med delade gödselgivor

    Att dela upp gödselgivorna ger utrymme att anpassa kvävemängden efter årsmånen. Det går också att höja skörden med sena kompletteringsgivor. Det visar nya fältförsök.

    Att gödsla i sena växtstadier har ofta kallats proteingödsling och syftat på att det framför allt är proteinhalten i grödan kan höjas med sena gödselgivor. Men i nya försök bekräftas att sena givor också kan ge stora skördeökningar. 

    – Vi har gott om data på att vete plockar upp kväve länge och att det också bidrar till skördens storlek, inte bara proteinhalten. Vi vet att vi kan gödsla ganska stora mängder ända fram i axgång och blomning och få effekt av kvävet, säger Ingemar Gruvaeus, chefsagronom på Yara som analyserat försöksresultaten från Sverigeförsöken.

     Arkivbild.
    Arkivbild. FOTO: Thomas Adolfsén/Scandinav/TT

    Upplägget var att ge höstvete en basgiva på 140 kilo kväve per hektar (i form av Axan) fördelad på 60 kilo vid tillväxtstart och 80 kilo före stråskjutning. Därefter har en kompletteringsgiva på 60 kilo kväve lagts vid olika stadier i grödans utveckling. Försöken visar att en kompletteringsgiva före stråskjutning ökade skörden med i genomsnitt 720 kilo per hektar och proteinhalten till 11,5 procent från 10,3 procent vid basnivån. Men om man i stället väntade med kompletteringsgivan till flaggbladsstadiet (DC 37) ökade skörden med 801 kilo och proteinhalten gick upp till 11,9 procent. 

    – Att vi kan gödsla i flaggbladsstadiet i stället för en månad tidigare är en jätteskillnad. Då har vi haft en stor möjlighet att anpassa oss till årsmånen. Har det varit torrt och varmt däremellan då ska vi antagligen inte gödsla mer för då sjunker skördepotentialen. Har det varit gynnsamt ska vi kanske öka givan ännu mer.

    ”Måttliga givor kväve i starten”

    Skördeökningen av kompletteringsgivan avtar gradvis i stadierna efter att flaggbladet blivit synligt medan kväveeffektiviteten är oförändrad och proteinhalten fortsätter uppåt. Men kompletteringsgödsling i sen blomning ger ändå en genomsnittlig skördeökning på 400 kilo per hektar.

    Gödsling i flaggbladsstadiet visar främst en skördeökning i form av fler kärnor per ax och senare gödsling i form av högre tusenkornvikt.

    Försöket visar alltså att man ända fram i blomningen får en lönsam skördeökning och proteinhaltsökning om det finns ett behov. Ingemar Gruvaeus råd är därför att lägga måttliga givor kväve i starten fram till och med stråskjutningen. 

    – Då har vi har utrymme att göra justeringar på slutet. Grödan kan i alla fall inte använda hur mycket kväve som helst tidigt utan blir det bra skördeförutsättningar så måste den ändå ta upp rätt så mycket kväve sent. Resonemanget gäller däremot inte fosfor och kalium eftersom markvärdena sjunker, det ska vi starta grödan med från början, gärna med kombisådd, säger han.

     Ingemar Gruvaeus, chefsagronom på Yara, har analyserat försöksresultaten från Sverigeförsöken.
    Ingemar Gruvaeus, chefsagronom på Yara, har analyserat försöksresultaten från Sverigeförsöken. FOTO: Malin Eborn

    I takt med att nya sorter utvecklas och skördepotentialen stiger ökar behovet av kväve och anpassning till årsmånen för att klara både skörd och proteinhalter. För mycket eller för lite kväve slår snabbt mot odlingsekonomin och påverkar miljön.

    – Gör vi inte vad vi kan för att anpassa oss så kommer vi att ha en ökad kvävebelastning med lustgasavgång och utlakning till vattendrag och Östersjön. Och då är jag helt övertygad om att samhället kommer att ställa krav på att vi använder redskap eller helt enkelt sätter restriktioner i vad vi får använda så att vi inte riskerar att köra ut för mycket, säger Ingemar Gruvaeus.

    LÄS MER: Fossilfri kvävegödsel – dröm eller mardröm?LÄS OCKSÅ: Gödselpriserna har skjutit i höjdenLÄS ÄVEN: Skördade mellangrödor ger större klimateffekt

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Läs mer om

    Till toppen