Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 14 september

    Höjd ersättning ska ge mer svenskt mjöl i pastan

    Årets skörd av durumvete är bärgad. Nu vill Lantmännen öka odlingsarealen och kommer att höja ersättningen för nischgrödan till skörd 2021.

     Gotland står för den största arealen durumvete i Sverige: 1 200 hektar 2020
    Gotland står för den största arealen durumvete i Sverige: 1 200 hektar 2020 FOTO: Karl Melander

    Gotland är störst på durumvete i Sverige. Här är odlingsförhållandena bäst och i år bärgade de gotländska odlarna 4 000 ton durumvete på en odlingsareal på 1 200 hektar.

    Durumvete är erkänt svårodlat. Avkastningen är sämre och riskerna större än för traditionell veteodling. För att för att locka gotländska odlare betalar Lantmännen en premie på 75 öre per kilo över ersättningen för vårvete. Nu ska ersättningsnivån i odlarkontrakten göras om för att det ska bli mer attraktivt att odla durumvete och premien i stället kopplas till höstvete.

    – Skälet är att priset på vårvete varierar så mycket beroende på proteinhalter. Den nya premien är inte fastställd ännu men den kommer att ligga högre. Odlingsekonomin för durumodlarna på Gotland ska bli bättre. Syftet är att öka odlingsarealen, säger Per Gerhardsson, inköpschef Spannmål på Lantmännen.

     Per Gerhardsson, inköpschef Spannmål på Lantmännen.
    Per Gerhardsson, inköpschef Spannmål på Lantmännen. FOTO: Lantmännen

    Lantmännen jobbar med flera spår för att göra durumodlingen mer attraktiv.

    – Vi utvärderar bland annat nya sorter som har bättre avkastning, men också bättre vinterhärdighet vilket är attraktivt för de odlare som sår durumvetet på hösten. Det ger ofta en högre avkastning men innebär också en risk för utvintring.

    Tre fjärdedelar importeras

    Han pekar på att kvaliteten på det gotländska durumvetet blivit allt bättre genom åren och att en ökad inhemsk produktion skulle minska importbehovet av durumvete som främst används i pasta. Kvarnindustrins totala behov är 15 000 ton durumvete. I år kommer 4 000 ton från Gotland. Resterande mängd importeras.

    – Av kvalitetsskäl kommer det bli svårt att ersätta importen fullt ut men det finns absolut en potential i att öka odlingen. I ett första steg vill vi inom de närmsta åren få upp skördevolymen till 6 000 – 8 000 ton med bibehållen kvalitet. Det är därför vi gör den här nysatsningen, säger Per Gerhardsson.

    Svårigheterna med att odla durumvete är att falltalen kan sjunka snabbt. Odlaren måste vara beredd att tröska direkt när grödan mognat. Den kräver också stora insatser i form av kvävegödsling för att få upp proteinnivån.

    Lantmännen noterar i sin mottagning i Visby att alla odlare hittills klarar proteinhalten på minst 13,5 procent i år men att falltalet har sviktat i något enskilt parti som fått grödan nedklassad.

    – Odlarna har generellt sett blivit duktigare och tröskar hellre med lite högre vattenhalt för att säkerställa att de klarar av att skörda innan falltalet blir för lågt, säger Per Gerhardsson.

    Durumvete på Gotland

    Gotland står för den största arealen i Sverige: 1 200 hektar 2020. Anledningarna är många:

    • Många soltimmar

    • Stabilt skördeväder.

    • Låg nederbörd i juli och augusti minskar risken för tappade falltal.

    • Ofta milda vintrar.

    • Durumvete har stor benägenhet att ta upp kadmium. Högt pH i den gotländska jorden minskar effekten.

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen