Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 15 april

    Höga butikspriser på grönsaker efter torkan

    Grönsakspriserna i butik ökade kraftigt i mars som en direkt följd av fjolårets torka. Nöt- och grisköttspriserna stod stilla, medan fiskpriserna stack i väg uppåt, visar färsk KPI-statistik från SCB.

    FOTO: Mostphotos

    Konsumentprisindex, KPI, mäter inhemsk prisutveckling ut mot konsument – till exempel vad matköpare betalar för olika matvaror. Ny statistik från SCB visar bland annat KPI-utveckling för olika livsmedel i mars 2019, jämfört med helåret 2017 som används som jämförelsepunkt i detta fall.

    Enligt statistiken ökade svensk livsmedels-KPI med totalt 5 procent i mars, avrundat till närmaste heltal. Prisökningen var, bland de jämförda varukategorierna, störst för ”oljor och fetter” med en snittuppgång på 14 procent följt av grönsaker (+12).

    Tydliga torkeffekter

    Konventionellt odlade morötter toppade grönsaksligan (+57 procent), följt av vitkål (+48 procent). Purjolök, lösviktpotatis, gul lök och tomater hade prisökningar på mellan 22-39 procent. KPI för Kravmorötter liksom paketerad konventionell potatis var upp 15 procent, och Kravpotatisen 6 procent.

    – Vi ser nu att torkan sommaren 2018 slår igenom på frukt- och grönsakspriserna. Ju mindre förädlade produkter är desto mer kickar sådana effekter in i priset. Då finns det inga filter eller mellanled som kan absorbera delar av en råvaruprisökning, säger Carl Eckerdal, VD för branschorganisationen Livsmedelsföretagen, till ATL.

    Fjolårets dåliga skördar har lett till ett begränsat frukt- och grönsaksutbud i förhållande till efterfrågan, vilket avspeglas i prisökningarna, förklarar han. Och effekterna väntas bli långvariga. Hur efterhängsna de blir avgörs av årets skördenivåer. Många fick en bra höstskörd, samtidigt som senvintern var oroväckande torr med lite snöavsmältning på många håll.

    Grädde i täten

    I varugruppen ”oljor och fetter” ökade smör-KPI mest i med en uppgång på 24 procent. ”Annat smörgåsfett” var hack i häl (+22 procent), medan lättmargarinet blev 2 procent billigare.

    I kategorin ”mjölk, ost och ägg” tog grädden täten och blev 13 procent dyrare, följt av ”gräddfil och crème fraiche” (+9). KPI-ökningen för mjölk och ägg var 5 respektive 6 procent, medan växtbaserade drycker blev 4 procent dyrare.

    – Efterfrågan på både smör och grädde är större än utbudet varför man får en press uppåt. Växtbaserade drycker håller genomsnittet för denna kategori stången, vilket ändå får ses som ett styrkebesked, säger Carl Eckerdal.

    Dyrare fisk

    I köttkategorin hade ”fjäderfän” och ”djupfryst berett kött” störst KPI-ökningar på 8 procent i båda fallen. KPI för nöt- och griskött var i stort sett oförändrade. I snitt hade köttvaror prisökningar på 3 procent, jämfört med hela 11 procent för fiskvaror.

    Prisökningarna för mjöl och gryn var 11 procent i båda fallen, medan KPI för vete- och wienerbröd var upp med 8 respektive 9 procent. Uppgångarna beror även i dessa fall främst på fjolårets torka, enligt Carl Eckerdal. Svagast utveckling hade frukostflingor (+1).

    KPI för olika varugrupper

    Procentuell KPI-utveckling för olika varugrupper, mars 2019 jämfört med helåret 2017 som jämförelsepunkt (Coicop). Siffrorna är avrundade till närmaste heltal.

    Livsmedel totalt (exklusive alkoholhaltiga drycker): +5

    Bröd och övriga spannmålsprodukter: +5

    Kött: +3

    Mjölk, ost och ägg: +5

    Oljor och fetter: +14

    Frukt: -1

    Grönsaker: +12

    Källa: SCB

    Relaterade artiklar

    Till toppen