Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 23 mars 2018

    Höga arrendebud trots sviktande lönsamhet

    Trots en markant försämrad lönsamhet i växtodlingen fortsätter lantbrukare att bjuda över varandra på nya arrenden. Nu höjs varnande röster i branschen.

     – Grannarna är ofta beredda att betala mest, säger Charlotte Odell Zinn.
    – Grannarna är ofta beredda att betala mest, säger Charlotte Odell Zinn. FOTO: Borje Zinn

    Många lantbrukare lämnar en tuff säsong bakom sig. Spannmålspriserna har sjunkit ytterligare från redan låga nivåer. I södra Sverige har betalningen för sockerbetor gått ner rejält med avregleringen av sockermarknaden i EU. Dessutom gjorde den blöta hösten att många drabbades av avdrag vilket sänkte betalningen för sockerbetor ytterligare. Utjämningen av gårdsstödet har dessutom bidragit till en stor intäktsförlust i vissa områden.

    LÄS OCKSÅ: Arrendet tvingar honom att ta pistjobb

    Men trots sviktande lönsamhet råder det fortfarande stor efterfrågan på arrende som kommer ut på marknaden speciellt i vissa attraktiva områden.

    – Priserna fortsätter inte öka som innan, men de ligger kvar på en hög nivå, säger Charlotte Odell Zinn, arrendespecialist på LRF Konsult i Skåne.

    Stor efterfrågan

    På exempelvis flera lediga arrenden i Skåne som annonserades ut innan jul var efterfrågan mycket stor.

    – Spridningen i buden var stor, liksom spridningen i åldern på budgivarna och det hamnade på prisnivåer över jordägarens förväntan, säger hon.

    Enligt Charlotte Odell Zinn är det ofta grannarna som är beredda att betala mest. Begränsad tillgång på mark och fortsatt storleksrationalisering i jordbruket driver efterfrågan. Arrendepriser på 6 000 till 7 000 kronor per hektar är vanligt på mark i den bästa klassen.

    Stefan Gustavsson, ekonomirådgivare på HIR Skåne, är tveksam till om det går att få ihop kalkylerna med de höga arrendepriserna även om det kan finnas undantag med till exempel satsningar på specialgrödor.

    – Men många odlare räknar nog inte på sin odling. De hör att grannen betalat ett visst pris och känner att de också måste betala samma pris för att få mark, säger han.

     Stefan Gustavsson, ekonomirådgivare på HIR Skåne, är tveksam till om det går att få ihop kalkylerna med de höga arrendepriserna.
    Stefan Gustavsson, ekonomirådgivare på HIR Skåne, är tveksam till om det går att få ihop kalkylerna med de höga arrendepriserna. FOTO: Malin Eborn

    Generellt kan de finnas en omedvetenhet om hur mycket lönsamheten verkligen försämrats i Skåne de senaste två till tre åren hos både arrendatorer och jordägare, menar han.

    För höga arrendepriser är inte bara ett skånskt fenomen utan förekommer i andra regioner där det finns många expansiva lantbrukare som vill utöka. Johan Lagerholm, rådgivare på Växtråd, ser till exempel samma problem med för höga arrendepriser i förhållande till lönsamheten på slätten i Östergötland.

     Johan Lagerholm, rådgivare på Växtråd, ser också problem med för höga arrendepriser i förhållande till lönsamheten.
    Johan Lagerholm, rådgivare på Växtråd, ser också problem med för höga arrendepriser i förhållande till lönsamheten. FOTO: Mikael Gianuzzi

    – När jag har varit med och räknat på arrende har det hänt flera gånger att vi har konstaterat att den nivå som behövs för att få hem arrendet kommer innebära att lantbrukaren bara byter pengar, säger han.

    Arrendetillskottet medför ingen ökad lönsamhet totalt sett utan innebär bara att odlaren får mer att göra. Även i Östergötland finns gårdar som genom utjämningen får kraftigt minskat gårdsstöd.

     – Det är på tok för höga bud och innebär att binda ris åt egen rygg för den som lägger det, säger Douglas Persson på Sveriges Jordbruksarrendatorers förbund.
    – Det är på tok för höga bud och innebär att binda ris åt egen rygg för den som lägger det, säger Douglas Persson på Sveriges Jordbruksarrendatorers förbund. FOTO: Privat

    Douglas Persson, är medlemsansvarig på Sveriges Jordbruksarrendatorers förbund, SJA, ser farhågor med utvecklingen.

    – Det är på tok för höga bud och innebär att binda ris åt egen rygg för den som lägger det, säger han.

    Samtidigt hör allt fler lantbrukare av sig till SJA för att de brottas med att få ihop kalkylerna till följd av för höga arrendepriser. Tuffast är det i områden med de bäst avkastande jordarna där arrendena ligger som högst och där ren växtodling dominerar.

    Marknaden visar sundhetstecken

    Men det finns också exempel den senaste tiden där arrendepriserna förhandlats ner med hänvisning till den sämre lönsamheten. Jordbruksverkets statstik som kom förra året visade att arrendepriserna sjunkit något i Götalands södra slättbygder. Nu syns också en viss tendens att lantbrukare börjar släppa på arrenden. Det kan till exempel handla om sidoarrenden en längre bit från brukningscentrum som kostar i form av transport och arbetstid. Efter den kämpiga hösten blir det tydligt att mer mark inte bara behöver innebära marginalfördelar utan också betyder marginalkostnader när man inte hinner sköta den ordentligt.

    – Det är ett sundhetstecken på marknaden. Har man betalt för mycket och konstaterar att det inte fungerar kan det vara ett alternativ att släppa arrendet, säger Stefan Gustavsson, HIR Skåne.

    LÄS OCKSÅ: Så är det att bruka kyrkans markLÄS OCKSÅ: Ekokalkyl slår konventionell växtodling

    Relaterade artiklar

    Till toppen