Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 21 februari

    Hög tid att ta kontroll över ekonomin

    För många lantbruk är likviditetssituationen mycket tuff efter sommarens torka. Att inte agera skapar ännu större problem, varnar ekonomirådgivare Nils-Inge Larsson i tidningen Lantmannen.

     Exempel på län där flera av grödorna i genomsnitt gav mindre än hälften av vad som är normalt är Stockholms, Uppsala, Gotlands, Skåne och Västmanlands län.
    Exempel på län där flera av grödorna i genomsnitt gav mindre än hälften av vad som är normalt är Stockholms, Uppsala, Gotlands, Skåne och Västmanlands län. FOTO: Allan Wallberg

    Sommartorkan och värmen drog ner skördenivåerna för alla grödor i hela landet. Exempel på län där flera av grödorna i genomsnitt gav mindre än hälften av vad som är normalt är Stockholms, Uppsala, Gotlands, Skåne och Västmanlands län. Inom länen är variationerna stora. Vissa gårdar har bara fått en tredjedel av normala spannmålsskördar med andra klarat sig lindrigare undan.

    Nils-Inge Larsson är rådgivare i nordvästra Skåne, där torkan slog mycket hårt mot skörden. För de gårdar som han följt upp som ekonomirådgivare på HIR Skåne har cirka en tredjedel klarat intäktsbortfallet utan extern hjälp. Ungefär lika många har löst situationen med hjälp av befintliga bankkontakter medan resten, alltså en tredjedel, ännu inte lyckats lösa finansieringen än. Men han befarar att den sistnämnda gruppen kommer att växa.

    – Min bild är att många stoppar huvudet i sanden istället för att ta tag i problemen, säger han.

     Nils-Inge Larsson, ekonomirådgivare på HIR Skåne.
    Nils-Inge Larsson, ekonomirådgivare på HIR Skåne. FOTO: Malin Eborn

    Risk för höga räntor

    En tickande bomb är leverantörskrediter på förnödenheter från säsongen 2018 som inte kan betalas. Så länge de ligger på den planerade betalningsplanen har räntorna varit relativt låga. Men när dessa löper ut kan det bli frågan om betydligt högre räntor.

    För att få till kreditförstärkning krävs ett aktivt arbete med den egna banken och, om de säger nej, med andra bankkontakter. Den sista utvägen är att ta en diskussion med fordringsägarna och försöka få till en uppgörelse så att man inte behöver betala den allra högsta räntan på krediten. För även om höstsådden är stor och läget inför skörd 2019 ser betydligt bättre ut än för 2018, finns risk för att de högre räntorna äter upp stora delar av vinsten det kommande året.

    – Snöbollen kommer väldigt snabbt i rullning när den väl börjar röra sig, säger han.

    Fattas flera månader i foderspannmål

    Har man inte gjort det än gäller det att skapa sig en överblick över 2019 och göra en likviditetsbudget. För även om det kanske inte saknas pengar nuläget kan det bli större problem längre fram under säsongen.

    – När det gäller mjölk- och köttdjursgårdar är det slakten som är det stora bekymret, man blir inte av med djuren, säger Nils-Inge Larsson.

    Den begränsade tillgången på grovfoder gör att man måste utfodra även de överstående djuren med dyrare foder vilket drar upp kostnaden. På många gårdar har fodret hitintills räckt men om det börjar fattas grovfoder längre fram under våren blir det dyrt att köpa in. Grisgårdarna i området har fått in hälften av spannmålen mot ett normalt år och fattas mellan två till fyra månader i foderspannmål. Bristen kan leda till att slaktgrisproducenter väljer att inte sätta in nya djur.

    – Då hamnar smällen hos smågrisuppfödarna, säger han.

    Mycket hänger på bankerna

    Bankernas agerande framöver har en helt avgörande betydelse för om det blir en utslagning av företag eller inte under året, menar han. Nils-Inge Larsson konstaterar att han i sin roll som ekonomirådgivare för lantbrukare ännu inte sett så mycket av en ökad förståelse för torkans effekter som det pratades mycket om i somras. Värst är läget för de företag som till exempel på grund av en kraftig expansion redan innan sommarens torka haft en mer ansträngd likviditetssituation.

    – Rycker bankerna i nödbromsen är det en hel del som får sluta. Ställer bankerna upp mer får vi en situation som inte blir så förfärligt illa, säger han.

    För den som tvingas sluta riskerar också detta att bli en stor förlustaffär. I nuläget är det svårt att sälja lantbruksfastigheter i området och det finns exempel på att bud på fastigheter idag ligger 15 till 20 procent lägre än tidigare nivåer, menar han.

    Detta är en artikel ur tidningen Lantmannen. För att veta mer om tidningen, eller teckna en prenumeration, klicka här.

    Billigare rådgivning erbjuds

    Många rådgivningsaktörer runt om i landet erbjuder subventionerad likviditets- och foderrådgivning till jordbruksföretag efter torkan 2018. Syftet är att lantbrukare som drabbats av torkans effekter, ska ha möjlighet att anlita rådgivare, trots försämrad lönsamhet, med målet att säkra produktionen. I regel görs en nulägesanalys av effekterna av torkskadorna i det enskilda företaget . Efter genomförd kartläggning görs en åtgärdsplan för att trygga framtida drift. Det finns möjlighet att få rådgivning inom både likviditetsplanering och foderrådgivning. Rådgivningsinsatsen vänder sig till lantbruksföretag som bedriver jordbruksverksamhet och som brukar minst 50 hektar åker- eller betesmark eller har minst 25 djurenheter. Rådgivningen subventioneras till 70 procent.

    Källa: LRF och Hushållningssällskapet.

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen