Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 3 december 2020

    Havreflygsot i allt fler analyser

    Nivåerna av skadegöraren havreflygsot ökar i utsädesanalyserna, varnar Växtskyddscentralen.

     Alf Djurberg, Växtskyddscentralen till vänster, havreflygsot till höger.
    Alf Djurberg, Växtskyddscentralen till vänster, havreflygsot till höger. FOTO: Jordbruksverket och Växtskyddscentralen

    Sporer från svampen finns i år i nästan alla analyserade prov, rapporterar Växtskyddscentralen. De flesta proven har sådana nivåer att betning behövs.

    – De senaste åren har det varit en uppgång och det verkar vara samma trend även i år, säger Alf Djurberg vid Växtskyddscentralen till ATL.

    En tänkbar orsak till ökningen är att många använder eget obetat utsäde för att odla havre.

    Dessutom är svampangreppen svåra att upptäcka. Havrevippor som är angripna av sot är ofta gömda nere i beståndet och syns inte på håll.

    Svåra att upptäcka

    I år ökade samtidigt havrearealen med 25 procent i Sverige jämfört med förra året, enligt Jordbruksverket.

    – Med mer havre som odlas och om det finns mycket sot i omlopp så blir det en större risk för spridning, säger Alf Djurberg.

    Havreflygsotens sporer sitter på utsädet, och innan blomning kommer svampen och bildar sporkapslar i axen.

    – Infekterade plantor producerar alltså ingen kärna. Samtidigt är det inte så lätt att upptäcka, de försvinner ner i det gröna, säger Per Henriksson vid Svenska Utsädesföretagens Förening, SVUF, till ATL.

    Inom utsädesbranschen diskuteras problemet med havreflygsot mycket just nu, säger han.

    – Jag skulle beskriva det lite som en tickande bomb. Just med tanke på att den uppförökar sig väldigt snabbt.

    Många väljer bort betning av havre

    Havreflygsot var historiskt ett stort problem, som nästintill försvann med kvicksilverbetningen. När den upphörde i början av 1990-talet började smittan öka igen. 1995 infördes gränsvärden för betning och sjukdomen började behandlas.

    Smittonivåerna har sedan dess legat på lägre nivåer, men började öka kraftigt för några år sedan.

    Flera betningsmedel har god effekt, samtidigt är det många som inte vill kembehandla just havre.

    – Om man kembehandlar får man en tröghet i såmaskinen. Det gör att många väljer bort betning och det skapar de här praktiska problemen, säger Alf Djurberg.

    Uppmaningen: Gör utsädesanalys

    Samtidigt finns bara ett fåtal officiella försök om hur man skyddar grödan och det behövs mer kunskap om svampen, menar Alf Djurberg.

    Vilket råd har du till odlare som planerar för vårsådden?

    – Köper man utsäde får man förutsätta att utsädet är bra, men den stora uppmaningen är till lantbrukare som tar eget utsäde. Ha koll! Gör utsädesanalys och beställ flygsotsanalys för den ingår inte i en normal sundhetsanalys, avslutar han.

    FAKTA: Höga nivåer i många bruksprov

    Det rekommenderade gränsvärdet för havreflygsot för bruksutsäde är 500 sporer/gram havre eller havreutsäde. Medelsmittan för bruksprov under säsongen 2019/2020 i Mellansverige var ungefär 20 000 sporer/gram. Vid så höga smittonivåer finns det stor risk att man får påtagliga angrepp av sjukdomen i fält.

    Sporer från infekterade fält sprids kan även spridas till angränsande fält.

    Betning måste sättas in för att trycka ner smittonivåerna, inte minst för att det ska gå att ta fram bra utsäde. Används eget havreutsäde är rekommendationen att ta reda på smittonivån och behandla om det är infekterat.

    Det finns flera godkända betningsmedel med god effekt mot svampen. Jordbruksverket rekommenderar i första hand medel som har hösta effektvärdering (4). Ett alternativ är att köpa värmebehandlat utsäde.

    Källa: Växtskyddscentralen.

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Läs mer om

    Till toppen