Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 5 juni

    Här utbildas drönarexperterna

    Helsingborg/Ljungbyhed.

    Drönaren som verktyg kommer att bli allt viktigare inom jord- och skogsbruk. När teknik, mjukvara och lagstiftning utvecklas höjs också kraven på kompetens. I Ljungbyhed finns en för Sverige unik utbildning för drönaroperatörer.

    Studenterna övar start och landning med så kallade fixvinge-drönare. I den byiga vinden är det inte helt lätt att manuellt manövrera den lätta vingen av cellplast in mot landning på gräsmattan.

    – Kolla! Dagens rekord, säger utbildningsledaren Nicolas Tegsell när Magnus Enander lyckas landa farkosten bara några meter framför sina fötter.

     Träning. Studenten Victoria Falk övar landning med en fixvinge-drönare med instruktioner från utbildningsledaren Nicolas Tegsell.
    Träning. Studenten Victoria Falk övar landning med en fixvinge-drönare med instruktioner från utbildningsledaren Nicolas Tegsell. FOTO: Hans Dahlgren

    En stor del av utbildningen är förlagd till det klassiska flygområdet i Ljungbyhed, där flera andra flygrelaterade utbildningar finns. Men just den här dagen är studenterna på ett fält i Helsingborg som tillhör Helsingborgs modellflygklubb.

     Inventering. Daniel Jarnekrans har inventerat sin skog och genom en molntjänst fått höjd och placering på enskilda träd.
    Inventering. Daniel Jarnekrans har inventerat sin skog och genom en molntjänst fått höjd och placering på enskilda träd. FOTO: Hans Dahlgren

    I samhället finns ett ökande intresse för drönarkompetens inom bland annat stadsplanering, räddningstjänst och bevakning. Jord- och skogsbruk är också en bransch som studenterna får bekanta sig med under den ett år långa utbildningen.

    – Där tittar vi lite på hur man sätter ihop växtindexkartor, både via molntjänster och manuellt. Vi jämför också hur det ser ut kontra satellitdata man kan få, och andra saker som N-sensor på traktor, säger Nicolas Tegsell på Folkuniversitetet som håller i yrkeshögskoleutbildningen.

     Start. Mats Johansson kastar iväg drönaren precis när Petter Ellgård varvat upp motorn. Studenterna turas om att öva start och landning tills det sitter.
    Start. Mats Johansson kastar iväg drönaren precis när Petter Ellgård varvat upp motorn. Studenterna turas om att öva start och landning tills det sitter. FOTO: Hans Dahlgren

    Fokus på data

    Under utbildningen får man så klart lära sig att hantera olika typer av farkoster, men fokus är på vad man kan göra med den data som samlas in med olika typer av sensorer. Tillbaka på skolan i Ljungbyhed visar studenten Daniel Jarnekrans en bild som tagits över hans egen skogsfastighet. Den har analyserats av en molntjänst.

    – Tillbaka får man bland annat ett ortofoto och identifiering av enskilda träd och trädhöjder. Det kan till exempel användas till gallringsuppföljning eller planering av gallringar och liknande, säger han.

    Studenten Patrik Nyström har jobbat en del med IR-sensorer, alltså värmekänsliga kameror. Även dessa kan komma till användning inom både lantbruk och skogsbruk.

    – Just i kombination med viltinventering och att söka efter djur som kan skada grödor. Sedan vet jag att det finns nya forskningsområden där man kanske kan använda värmekamera för att leta efter barkborreangrepp på skog.

     Koncentration. Vinden är besvärlig när Petter Ellgård går in för landning med drönaren. I bakgrunden studiekamraterna Mats Johansson, till vänster, och Daniel Levall, till höger. Utbildningsledaren Nicolas Tegsell håller koll i ipaden.
    Koncentration. Vinden är besvärlig när Petter Ellgård går in för landning med drönaren. I bakgrunden studiekamraterna Mats Johansson, till vänster, och Daniel Levall, till höger. Utbildningsledaren Nicolas Tegsell håller koll i ipaden. FOTO: Hans Dahlgren

    Patrik Nyström ska själv göra sin praktik på räddningstjänsten. Men det finns också studenter som praktiserar på SLU.

    – Vi har en student som jobbar med multispektralkamera och samlar in data. Vi har också folk som kommer att jobba med att jaga granbarkborrar, säger Nicolas Tegsell.

    Tro inte på hajpen

    Den snabba utvecklingen kring drönare har skapat en hajp som kan vara fantasieggande, men på skolan strävar man efter en nykter och verklighetsförankrad syn på tekniken – utan att för den skull blunda för nya och innovativa sätt att använda arbetsredskapet på.

    – Säkert kommer vi att ha obemannade farkoster som sköter besprutning, som i Japan. Vi kommer nog snart också att få se drönare som inte bara flyger ovanför skogen utan inne bland träden, helt autonomt. Så det finns stor potential, säger Nicolas Tegsell.

    Daniel Jarnekrans har siktet inställt på konsultverksamhet inom skogsbruket när han är klar med utbildningen.

    – Mätning, inventering och skoglig planering skulle jag vilja koppla ihop med att använda drönartekniken på ett effektivt sätt.

     Precision. Att flyga fixvinge-drönare manuellt kräver en helt annan fingertoppskänsla och erfarenhet än att flyga multirotor-drönare.
    Precision. Att flyga fixvinge-drönare manuellt kräver en helt annan fingertoppskänsla och erfarenhet än att flyga multirotor-drönare. FOTO: Hans Dahlgren

    Utbildningen Kommersiell drönaroperatör

    Arrangör: Folkuniversitetet Lund/Malmö.

    Plats: Ljungbyhed.

    Längd: 50 veckor.

    Typ av utbildning: Yrkeshögskoleutbildning.

    I kursplanen ingår både praktiska och teoretiska moment. Studenterna har under hela utbildningen tillgång till en egen drönare. De får bland annat en drönaranpassad flygteori och utbildning i de olika lagstiftningar som påverkar användningen av drönare.

    Eftersom det är en yrkeshögskoleutbildning är kopplingen till arbetsmarknaden stark och eleverna har en praktikperiod i utbildningen.

    Det ingår också en kurs i entreprenörskap och utbildningen avslutas med ett examensarbete.

    Relaterade artiklar

    Till toppen