Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 27 oktober 2017

    Här sprids gödseln utan tunna

    MELLERUD, ATL

    Att sprida gödsel utan tunna kräver betydligt mer arbete. Men utan den moderna spridningstekniken med en matarslang direkt från gödselbrunnen hade familjen Hilmér haft svårt att bedriva ett effektivt jordbruk.

    På familjen Hilmérs lantbruk betraktas gödseltunnan numera som en ålderdomlig spridningsteknik. Här pumpas i stället gödseln ut på åkrarna med hjälp av en lång slang som dras bakom traktorn.

     Gödselspridningen är välutvecklad på familjen Hilmérs lantbruk. Först fraktas gödseln till en delägd rötgasanläggning för att utvinna biogas. Därefter fraktas de luktfria massorna tillbaka till satellitbrunnar som ligger strategiskt placerade i anslutning till de olika fälten. Det underlättar spridningen med slangen.
    Gödselspridningen är välutvecklad på familjen Hilmérs lantbruk. Först fraktas gödseln till en delägd rötgasanläggning för att utvinna biogas. Därefter fraktas de luktfria massorna tillbaka till satellitbrunnar som ligger strategiskt placerade i anslutning till de olika fälten. Det underlättar spridningen med slangen. FOTO: Fredrik Stork

    Gården drivs av Per-Olof och Karin Hilmér med sönerna Gustav och Oscar, och de har mötts av ett stort intresse från kolleger i branschen sedan de började med släpslangstekniken för fyra år sedan.

    Väl framme vid traktorn är det ingen större skillnad jämfört med att sprida med tunna. Från traktorhytten kan Gustav Hilmér följa gödselmängderna och styra givan genom att reglera hastigheten på traktorn.

    LÄS MER: Smart spridning ökar skörden

    Den mest uppenbara fördelen är naturligtvis att ekipaget ger upphov till lägre markpackning och närmast obefintliga körskador. Trots att slangen släpas över fältet är det inga problem att sprida gödsel i grödorna.

    – En annan fördel är att man inte har några tunnor på vägarna och på gårdsplanen. Bara att se en gödseltunna kan ju väcka känslor bland grannarna. Och sedan har vi tyngden på vägarna, de körde ju sönder de allmänna vägarna med tunnorna. Då kan man föreställa sig hur det blir på åkrarna, säger Karin Hilmér.

    Mycket arbete

    När familjen började leta efter ett nytt spridningssystem var effektiviteten ingen viktig parameter. I stället ville man hitta en teknik som skonade marken. Familjen föll till slut för märket Slurry Kat, och en positiv effekt blev att man lyckades höja spridningsmängden från 60 till 110 kubik i timmen.

     ”Hade man kört med gödseltunna hade det inte blivit mycket gröda kvar eftersom det har regnat så mycket”, konstaterar Gustav Hilmér.
    ”Hade man kört med gödseltunna hade det inte blivit mycket gröda kvar eftersom det har regnat så mycket”, konstaterar Gustav Hilmér.

    Gården föder upp smågrisar till slakt och sprider ungefär 14 000 kubik gödsel om året. Markerna ligger huvudsakligen samlade runt gården, men tack vare sattelitbrunnar och containrar är det även möjligt att sprida gödsel på andra fält. Från brunnarna dras matarslangen längs med vägar, genom vägtrummor och över åar.

    Vad är plus och vad är minus?

    – Minus är att det krävs mycket arbete, att det krävs många traktorer och en större planläggning hur man ska lägga upp arbetet. Dessutom slits slangen, speciellt över bar jord, säger Gustav Hilmér.

    För att driva systemet krävs fyra traktorer. En som rör om gödseln, en som pumpar, en som kör runt med slangen och en maskin som justerar slangen i sidled vid behov.

    – Så tycker man om teamwork så är detta roligt, säger Karin Hilmér.

     Agrometer har utvecklat en självgående släpslangsmaskin för jordbruk med stora spridningsbehov.
    Agrometer har utvecklat en självgående släpslangsmaskin för jordbruk med stora spridningsbehov.

    Den stora vinsten är att man inte ser några skador ens på vändpartierna.

    – Det är mindre grönskott, de direkta markskadorna har minskat och de långsiktiga har minskat radikalt, säger Per-Olof Hilmér.

    Hur ser ekonomin ut för ett sådant här system?

    – Det beror alldeles på hur du värdesätter markskadorna. Men investeringen är som en ordentlig gödseltunna, säger Per-Olof Hilmér.

    LÄS MER: Gödseln blir sur direkt på åkern

    Dessutom tillkommer kostnader för själva släpslangen. Slitskadorna gör att den måste bytas vartannat år, vilket kostar gården 70 000 kronor.

    Per-Olof Hilmér är noga med att understryka att systemet inte passar alla.

    – Man måste ha ett intresse och vara intresserad av jordpackning. Den som jagar lägst kostnader ska inte titta på detta. Utan det är för dem som vill ta ett steg till och göra något bättre. Och har man sandjordar eller moränjordar så behövs det inte, men det har vi inte här. Vi har styv lera och ska vi odla på den i framtiden så gäller det att sköta sig, säger han.

     Konkurrenten Slurry Mate har arbetsbreddar upp till 24 meter.
    Konkurrenten Slurry Mate har arbetsbreddar upp till 24 meter.

    Specifikationer

    Arbetsbredd: 6-24 meter.

    Utrustning: Matarslang på fem tum och släpslang på fyra tum. Båda säljs i längderna 200 meter. Hur mycket slang man behöver styrs av avståndet till fältet.

    Plus och minus

    Minus: Mycket arbete. Kräver många traktorer. Släpslangen slits och det går hål.

    Plus: Lägre markpackning. Mindre lukt. Mindre trafik för grannar. Ekipaget sliter inte på vägarna.

    Två konkurrenter

    Agrometer SDS 7 000/8 000

    En självgående släpslangsmaskin för jordbruk med stora spridningsbehov. Sprider 150-200 kubikmeter gödsel per timme. Spridningsbom: 24-30-36 meter.

    Mastek Slurry Mate

    Påminner om Slurry Kat. Finns i arbetsbreddar upp till 24 meter.

    LÄS OCKSÅ: Fyller gödseltunna på 60 sekunderLÄS OCKSÅ: Här är kommunerna som förbjuder naturgödselLÄS OCKSÅ: Tallriksredskap sparar kväve

    Relaterade artiklar

    Till toppen