Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 22 juni

    Här skyddsjagas gässen

    VÄRMLANDS NYSÄTER

    Under vår och sommar är i stort sett allt vilt i den svenska faunan fredat. Undantaget är skyddsjakt, som kan tillåtas för att förhindra skador på gröda, djur eller annan egendom. ATL följde med på skyddsjakt på gås.

    Under tidig vår kommer flyttgässen till trakten kring Värmlands Nysäter, norr om Säffle och söder om Arvika. Det ställer till problem för lantbrukarna när flockarna på tusentals gäss slår sig ned och parkerar sig där i flera dagar.

     Naturtrogna lockmedel. Gässen lockas ned på fältet med hjälp av bulvaner.
    Naturtrogna lockmedel. Gässen lockas ned på fältet med hjälp av bulvaner. FOTO: Mari Nälsén
     David Svartmo placerar ut sina bulvaner. Några timmar senare har tre kanadagäss skjutits tack vare lockfåglarna.
    David Svartmo placerar ut sina bulvaner. Några timmar senare har tre kanadagäss skjutits tack vare lockfåglarna. FOTO: Mari Nälsén

    Det är här som jägaren David Svartmo och hans hund, weimaranern Brasco, kommer in i bilden. Sedan några år tillbaka hjälper de fem, sex markägare i trakten med att skyddsjaga gås.

    – Det är en win-win för både markägare och mig, säger David Svartmo, samtidigt som han riggar upp bulvanerna som ska locka ned gässen.

    När natten övergår i gryning är alla förberedelser klara. Jägaren har placerat sig i ett liggömsle mitt på fältet medan hunden – som har samma färg som fjolårsstubben – vilar bredvid.

    Den här morgonen är David Svartmo ensam men ofta är de tre, fyra jägare som jagar ihop.

    – Nu är det nästan slut för säsongen. Gässen har dragit vidare till sina häckningsplatser, säger han.

     Full fart på skyddsjakten. Gässen vill gärna gå ned på vallen och beta. Lantbrukaren vill ha den kvar - som foder åt sina djur.
    Full fart på skyddsjakten. Gässen vill gärna gå ned på vallen och beta. Lantbrukaren vill ha den kvar - som foder åt sina djur. FOTO: Mari Nälsén
     Vid all form av fågeljakt bör en apportör finnas på plats för att markera det fällda viltet.
    Vid all form av fågeljakt bör en apportör finnas på plats för att markera det fällda viltet. FOTO: Mari Nälsén

    Det är tyst och stilla, någonstans i fjärran trumpetar en svan. Att sitta på pass mitt i våren innebär en kakofoni av kvittrande från tusentals småfåglar.

    Det tar en stund innan gässen hörs i fjärran när de flyger in över älven en bit bort. Det är fyra kanadagäss och när de får syn på David Svartmos bulvaner fäller de vingarna och går in för landning.

    När de är inom håll reser sig jägaren i sittande ställning och avfyrar två skott. En av gässen störtar till marken. På bara någon sekund är Brasco på plats och hämtar in den stora gåsen.

    – Duktig hund, berömmer David Svartmo.

     David Svartmo och hans Brasco är rutinerade skyddsjägare på gås. Ekipaget är också eftersöksjägare åt polisen och rycker ut vid viltolyckor.
    David Svartmo och hans Brasco är rutinerade skyddsjägare på gås. Ekipaget är också eftersöksjägare åt polisen och rycker ut vid viltolyckor. FOTO: Mari Nälsén
     Flocken med grågäss flyger förbi och vill inte gå ned för bulvanerna.
    Flocken med grågäss flyger förbi och vill inte gå ned för bulvanerna. FOTO: Mari Nälsén

    Sedan följer en intensiv halvtimme, det kommer in plogar med gäss från flera håll. De stora flockarna med grågäss flyger förbi medan kanadagässen är piggare på att landa, även om de flesta inte är inom skotthåll. När David Svartmo börjar plocka ihop för morgonen ligger tre kanadagäss på marken.

    – Det tyder lite på att vi har lyckats skrämma fåglarna vid tidigare jakter. Det är precis det som vi var ute efter, säger han.

     Kanadagäss som går in för landning.
    Kanadagäss som går in för landning. FOTO: Mari Nälsén

    Skyddsjakt – så funkar det

    Skyddsjakt kan tillåtas för att förhindra skador i exempelvis en renhjord eller om stora fåglar äter säd på åkrar. Det är i de flesta fall länsstyrelsen som beslutar om skyddsjakt.

    Tamdjursägare har även en möjlighet att skydda sina djur om ett rovdjur (björn, varg, järv eller lodjur) angriper eller det inte verkar gå att avbryta ett angrepp enligt paragraf 28 i jaktförordningen. Har den rätten använts ska det anmälas till länsstyrelsen.

    För att bevilja skyddsjakt ska vissa förutsättningar uppfyllas. Skäl som kan ligga till grund för skyddsjakt är av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller av andra tvingande orsaker av allmänintresse, flygsäkerhet, för att förhindra skador på exempel gröda, boskap eller annan egendom eller för att skydda andra vilda djur eller deras livsmiljöer.

    Källa: Naturvårdsverket

     På lodjur är det allmän jakttid och man får med stöd av 28§ i jaktförordningen skydda sina tamdjur. Utöver det är det länsstyrelsen som beviljar om skyddsjakt.
    På lodjur är det allmän jakttid och man får med stöd av 28§ i jaktförordningen skydda sina tamdjur. Utöver det är det länsstyrelsen som beviljar om skyddsjakt. FOTO: Mari Nälsén

    Skyddsjakt på fågel

    Skyddsjakt på enskilds initiativ på exempelvis kanadagås eller grågås kan utföras vid oskördad gröda eller om fåglarna är en sanitär olägenhet vid exempelvis en badplats eller annan publik plats.

    Man får vid skyddsjakt på kanadagås och grågås använda sig av bulvaner för att kunna få gässen inom skotthåll och skjuta säkra skott. Men det är inte tillåtet att använda sig av sådana hjälpmedel om man har som syfte att locka dem från en plats där de inte ställer till skada.

    För vissa gåsarter, såsom vitkindad gås och sädgås är reglerna hårdare, därför är det viktigt att kontrollera vad som gäller regionalt inom länen.

    Något att tänka på vid jakt på fågel, under allmän jakttid såväl som under skyddsjakt är kravet att medföra hund. I 7§ jaktförordningen står det tydligt: ”Vid jakt efter ringduva, gäss eller änder ska en hund som kan apportera eller markera nedskjuten fågel medföras. Vid jakt efter övrig fågel ska en hund som kan apportera eller markera nedskjuten fågel medföras under tiden mellan solens nedgång och en timme före solens uppgång.”

    Grågås

    Allmän jakttid: Gotland 20 juli-31 dec, södra Sverige 11 aug- 31 dec, södra Norrland 21 aug-31 dec, norra Norrland 20 eller 21 aug-30 sept

    Skyddsjakt: 1 juli–30 juni.

    Kanadagås

    Allmän jakttid: södra Sverige:11 aug-31 dec, norra Sverige 21 aug-31 dec.

    Skyddsjakt: 1 juli–30 juni.

    Sädgås

    Allmän jakttid: Skåne och Blekinge län 1 okt-31 dec före kl 11.00.

    Skyddsjakt: Sädgås som uppträder vid fält med oskördad gröda i Östergötlands och Örebro län samt i Falköpings, Grästorps, Lidköpings, Mariestads, Skara, Skövde och Töreboda kommuner i Västra Götalands län får jagas om det behövs för att förebygga skada den 1 september–31 oktober. I Blekinge och Skåne 1 januari till 15 mars.

    Vitkindad gås

    Skyddsjakt: Vitkindad gås som uppträder vid fält med oskördad gröda i Uppsala, Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Kalmar, Gotlands, Blekinge och Skåne län får jagas om det behövs för att förebygga skada den 21 augusti–15 november.

    Duvor och kajor

    Även duvor och kajor kan ställa till det ordentligt när de kommer i stora flockar. Därför får man också skyddsjaga de arterna om de orsakar skada i yrkesmässiga odlingar före eller efter ordinarie jakttid. För kaja gäller detta året runt medan det är en aning mer begränsat för ringduvan.

    Ringduva

    Allmän jakttid: Södra Sverige 16 aug-28 feb, södra Mellansverige 16 aug-31 dec, Svealand och Norrland: 1 aug-31 okt.

    Skyddsjakt: Blekinge, Skåne och Hallands län den 1 mars–31 augusti, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län den 1 maj–31 juli. Övriga delar av landet den 1 maj–15 augusti.

    Kaja

    Allmän jakttid: Götaland och Svealand: 1 juli-15 1april. Norrland 16 juli-30 april.

    Skyddsjakt: 1 juli-30 juni.

    Andra fågelarter

    När det gäller trana och sångsvan får skyddsjakt aldrig initieras på enskilds initiativ utan kräver en ansökan till Länsstyrelsen.

    En fågelart som inte gör skada på grödor men som kan ställa till stor skada i djurbesättningar under kalvningsperioden är korpen. Den får skyddsjagas i närheten av djuruppfödningar året om trots att det inte annars är någon allmän jakttid.

    Vid kusterna beslutas då och då om skyddsjakt på storskarv som ställer till stora problem för fiskerinäringen. Fram till 1995 jagades den i Sverige men i och med inträdet i EU kom den att omfattas av fågeldirektivet.

     Det händer sällan att älgen skyddsjagas men det sker.
    Det händer sällan att älgen skyddsjagas men det sker. FOTO: Mari Nälsén

    Skyddsjakt på klövvilt

    Även om skador av klövvilt så långt som möjligt bör lösas genom ordinarie jakt inom jakttiden kan skyddsjakt få ske.

    Älgjakten startar första måndagen i september i norra Sverige och andra måndagen i oktober i södra Sverige. Älg får skyddsjagas om den uppehåller sig vid fält med oskördad gröda, om inte Länsstyrelsen i det aktuella länet har andra föreskrifter och marken är inom registrerat älgskötselområde. Det gäller från 16 augusti fram till jakttidens början.

    Vuxen kronhjort får endast jagas inom kronhjortskötselområden, jakt på årskalv får ske på alla marker inom ordinarie jakttid. Skyddsjakt på kronkalv och dovkalv får, för att förebygga skada vid fält med växande gröda, jagas i hela landet utom Skåne och Gotlands län den 1 juli-15 april. Men också i skogen kan årskalv av kronhjort skyddsjagas om den orsakar stamskada utom Skåne och Gotlands län den 1 juli – 15 april.

     Kronhjort får jagas inom kronoviltområde medan kronkalv får ske på andra marker. Kronkalv får skyddsjagas om den uppträder vid oskyddade fält eller om den orsakar omfattande barkskador på granskog.
    Kronhjort får jagas inom kronoviltområde medan kronkalv får ske på andra marker. Kronkalv får skyddsjagas om den uppträder vid oskyddade fält eller om den orsakar omfattande barkskador på granskog. FOTO: Mari Nälsén

    Skyddsjakt på rovdjur

    På björn är det licensjakt mellan den 21 augusti och längst till den 15 oktober eller tills kvoten är fylld. På lodjur pågår licensjakten från första mars och längst fram till 15:e april. För närvarande bedrivs ingen licensjakt på varg eller järv. Länsstyrelserna kan besluta om skyddsjakt året runt om det behövs på björn, varg, lo och järv.

    Tamdjursägare har dessutom rätt att skydda sina djur enligt 28§ i jaktförordningen.

     Tranor får inte skyddsjagas på enskilt initiativ - men det blir allt vanligare att Länsstyrelserna beviljar skyddsjakt på dem.
    Tranor får inte skyddsjagas på enskilt initiativ - men det blir allt vanligare att Länsstyrelserna beviljar skyddsjakt på dem. FOTO: Mari Nälsén

    Andra djur

    Bäver: Förutom den allmänna jakttiden mellan första oktober till mitten av maj då man får jaga bäver, kan man utan tillstånd riva bäverdammen men inte hyddan under sommarhalvåret. Efter första september kan man i undantagsfall få tillstånd vid ansökan till länsstyrelsen.

    Säl: Den enda jakt som är tillåten på säl är skyddsjakt. När Naturvårdsverket beslutar om skyddsjakt på eget initiativ gör man det genom att varje år ge en tilldelning i de län som är aktuella för skyddsjakt för respektive art. Jakten avbryts när kvoten är fylld.

    Vid skyddsjakt gäller följande jaktperioder för de olika arterna:

    • Vikare: 1 maj–31 januari

    • Gråsäl: 20 april–31 januari

    • Knubbsäl: 20 april–19 april, med uppehåll mellan den 21 maj–15 juli

    Källor: Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Värmland samt Svenska Jägareförbundets jakttidtabell.

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen