Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 11 juli

    Måste lösa markavtal för fiberutbyggnad

    Utbyggnaden av bredband på landsbygden är en fråga som engagerar. Men hur ska man göra om en markägare inte vill teckna markavtal? ATLs jurist Lisa Kylenfelt ger sina tips.

    Hej! Som skogsägare har man vant sig vid att myndigheter av olika slag inkräktar på äganderätten samt i många fall påbjuder hur skogen ska skötas och vilka hänsyn som ska vidtas. Nu har jag fått uppleva det motsatta förhållandet. Markägare kan stoppa viktiga samhällsnyttiga åtgärder, fiberutbyggnad i glesbygd. För något år sedan fick vi erbjudande att teckna avtal om fiberanslutning. Äntligen skulle vi få möjlighet att kommunicera med omgivningen på ett säkert sätt. (Man kan ringa från månen och Antarktis men inte från utkanten av vår by.) Fibern skulle grävas ner i vägkanten utmed den enskilda vägen fram till tomtgräns, och jag grävde ner fiberrör från vägkant fram till huset. I början av maj erhåller vi ett brev att avtalet är makulerat på grund av att en markägare utmed den samfällda vägen vägrade teckna markavtal. Markägaren äger 50 meter mossmark och grävningen i vägkanten skulle på intet sätt påverka hans ägda impediment på något negativt sätt. På den övriga sträckan på 1 900 meter finns inga problem med markavtal. Det är för mig ofattbart att en markägare har viljan eller möjligheten att stoppa möjligheterna till att kunna bedriva modern verksamhet på landsbygden. Liknande problem måste ha uppkommit på fler platser i Sverige eller har övriga kommuner hänvisat till ledningsrätt eller löst problemen på annat sätt? RJ

    När man ska bygga bredband över någon annans mark behövs tillträde till marken. Någon allmän rätt att med automatik få rätt till någons mark finns inte i Sverige. En ledningsägare som ska bygga ledningsnät behöver därför markägarens medgivande, eller en rättighet beslutad av Lantmäteriet såsom ledningsrätt eller gemensamhetsanläggning.

    En ledningsrätt för bredband innebär en rätt att anlägga, behålla och underhålla bredbandsledning. Upplåtelsen gäller för all framtid eller tills dess att den omprövas. Ledningsrätt innebär att en ledningsägare kan ges tillträde till annans mark utan medgivanden från berörda fastighetsägare.

    För att ledningsrätt ska kunna upplåtas måste kommunikationsnätet tjäna ett allmänt ändamål. Även ledningar av mer enskild karaktär kan dock anses tjäna ett allmänt ändamål, såsom bredbandsnät för byar på landsbygden.

    En gemensamhetsanläggning är en anläggning som är till nytta till flera fastigheter, såsom exempelvis avlopp eller bredband. Anläggningen ägs gemensamt av flera fastigheter och fastighetsägarna samverkar för att sköta anläggningen för bredband. Kanalisation och fiber kan ägas tillsammans av delägarna via en gemensamhetsanläggning som förvaltas av en samfällighetsförening. Genom anläggningsbeslutet att inrätta en gemensamhetsanläggning får man en rätt att anlägga och bibehålla anläggningarna på annans mark. Det brukar dock inte anses möjligt att få tvångsvis markåtkomst på detta sätt.

    Om markägaren vägrar att lämna sitt godkännande, och bredbandet inte kan förläggas någon annanstans, så skulle jag rekommendera er att ta kontakt med Lantmäteriet och höra om det finns förutsättningar för ledningsrätt. I annat fall löser man kanske problemet med en ersättning eller diskussioner om en alternativ ledningsdragning över fastigheten?

    Önskar dig lycka till RJ!

    Lisa Kylenfelt

    Jurist, Ludvig & Co

    Ställ din fråga till våra experter!

    ATL:s experter svarar på dina frågor inom olika ämnen. Skicka in din fråga du också!

    Elenore Wallin, företags- och ekonomirådgivare på Hushållningssällskapet Östergötland, svarar på frågor om din och företagets ekonomi. Mejla till: ekonomicoach@atl.nu

    Lisa Kylenfelt, jurist på Ludvig & co, svarar på dina frågor om juridik. Mejla till: juristen@atl.nu

    Mattias Norrby, forskningschef på Stiftelsen Lantbruksforskning, svarar på dina frågor om vegetabilier och animalier, företagande, energi och biomassa samt klimat och miljö. Mejla till: lantbruksfragan@atl.nu

    Relaterade artiklar

    Till toppen