Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 19 mars

    Mäklare: Vanligt att köpa en grannfastighet

    Den dyraste jordbruksfastighet i ATL:s unika sammanställning, med lagfarna ägare, såldes för 60 miljoner kronor i fjol. De flesta köper en grannfastighet för att förbättra sin arrondering och öka omsättningen.

    – Det dröjer ofta 20-30 år innan en grannfastighet blir till salu igen och då gäller det att passa på, säger Ingemar Florå, mäklare på Svensk fastighetsförmedling.

    FOTO: Mostphotos

    Ingemar Florå, jord- och skogsfastighetsmäklare på Svensk fastighetsförmedling i Kalmar, är inte förvånad. Han liknar det vid försäljningar av exklusiva villor. De görs varje år, men är få till antalet.

    – De som köper de dyrare gårdarna är i regel väldigt insatta i hur man sköter en större jord- och skogsfastighet. De strör inte pengar omkring sig, utan vet vad de investerar i, säger Ingemar Florå som har 28 års erfarenhet i branschen och som i dag säljer fastigheter i stora delar av Småland och Blekinge.

    Vill öka omsättningen

    Han berättar att många, även köpare av mindre gårdar, ofta redan jobbar i branschen. Allra vanligast är att man förvärvar en grannfastighet för att exempelvis förbättra sin arrondering och öka omsättningen.

    – Det tar ju inte sällan 20–30 år innan en grannfastighet är till salu igen och då gäller det att passa på, säger Ingemar Florå.

    Dessa köpare styckar gärna av mark med byggnader för att få en ren markyta. De tittar särskilt på kvaliteten på åker- och betesmarken, och om det finns skog på fastigheten är skicket på skogsbilvägar ofta centralt.

    Är det vanligt att jordbruksköpare även vill ha skog?

    – Ja, många ser utan tvekan skog som en bra investering. Den fortsätter växa och ger långsiktig avkastning. Man behöver inte heller vara jättekunnig på området och kan ju leja ut skötseln på ett helt annat sätt än i jordbruket.

    Jaktmark ger inkomster

    Många efterfrågar också goda jaktmöjligheter, då de jagar själva eller vill arrendera ut jaktmark som ofta är en viktig inkomst.

    Har riskmedvetenheten ökat bland jord- och skogsspekulanter efter exempelvis torkan 2018 och ökade granbarkborreangrepp?

    – Ja, det kanske skrämmer bort en del. Fler tänker åtminstone sig för mer i dag innan de slår till. Samtidigt upplever jag inte att det är några jättestora frågor bland mina kunder.

    Gårdspriserna är generellt högre i Skåne, Östergötland och på Skaraslätten, där de bördigaste åkermarkerna återfinns. Men även den relativt bördiga marken utmed till exempel Kalmarkusten kan säljas för höga hektarpriser. Rekordpriset där är 450 000 kronor per hektar, en hög nivå även på de mest attraktiva markerna i Skåne, enligt Ingemar Florå.

    – Sedan är ju läget alltid väldigt viktigt för prisbilden. Tätortsnära fastigheter är i regel dyrare. Närheten till stadens bekvämligheter spelar stor roll. Det är extra tydligt runt storstäderna. Men närhet till en småstad kan också ha viss prishöjande effekt.

    Närliggande stora motorvägar kan däremot ha en prisdämpande påverkan, då de flesta söker lugnet på landet. Framöver tror Ingemar Florå även att jordbruksområden med många och tätt placerade vindkraftverk kan avskräcka somliga spekulanter.

    När på året är det bäst att sälja en gård?

    – Generellt på våren, då det är som vackrast och folk är mer pigga och glada. Men erfarna jord- eller skogspersoner bryr sig inte så mycket om årstider, utan slår till när det är läge.

    De flesta gårdar på marknaden är av mindre storlek. Generellt är det oftast en hästgård som säljs. De inkluderar sällan större markarealer och är därmed billigare än gårdar med åker- och/eller skogsmark, enligt Ingemar Florå.

     Ingemar Florå, mäklare på Svensk fastighetsförmedling.
    Ingemar Florå, mäklare på Svensk fastighetsförmedling. FOTO: Svensk Fastighetsförmedling

    92 lantbruksfastigheter till salu

    Hos Ludvig & Co (tidigare LRF Konsult), som är Sveriges största förmedlare av skogs- och lantbruksfastig­heter, fanns det i veckan 63 fastigheter till salu i sök­kategorin ”lantbruk” och 29 i kategorin ”skogsfastighet” (sammanlagt 92).

    Totalt fanns det 10 fastig­heter med utgångspris på 10 miljoner kronor eller mer. Den dyraste lantbruksfastigheten var en gård i Halmstads kommun med en äggproduktionsanläggning med cirka 200 000 platser för frigående höns. Prislapp: 87,5 miljoner kronor.

    Det är även möjligt att komplettera detta gårdsköp med närliggande jordbruksmark på cirka 172 hektar för 37,5 miljoner kronor.

    Källa: Ludvig & Co

    Lagfart och fastighetsreglering

    ATL:s sammanställning innehåller endast jordbruks- och skogsmarksköp som regi­strerats med lagfart. En lagfart är en registrering hos Lantmäteriet av en ny lagfaren ägare till en fast egendom och söks normalt av den person som köpt eller fått en fastighet.

    När två eller flera fastigheter slås ihop upprättas i stället en så kallad fastighetsreglering som reglerar samman fas­tigheterna. I det fallet skapas dock ingen lagfart, och de köpen, som ofta kan ha mycket höga prislappar, faller utanför den statistik som ATL har låtit Lantmäteriet ta fram.

    När ett aktiebolag köper en fastighet från ett annat aktiebolag, måste bolaget som förvärvar fastigheten dock ansöka om lagfart. Men om det är fråga om en försäljning av en jord- eller skogsfastighet som ligger i ett bolag i form av aktieandelar blir det i stället en aktieförsäljning/överlåtelse och ingen lagfart upprättas.

    Källa: Carl Kling på Skogssällskapet samt Ludvig & co (tidigare LRF Konsult)

    Relaterade artiklar

    Till toppen