Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 6 december 2019

    Hans gödsel värmer grannens växthus

    Habo

    Gödseln från mjölkrastjurarna hos Dan Waldemarsson rötas till gas som inte bara genererar el utan den överskottsvärme som blir över värmer växthusen hos grannen som tack vare det kan plocka tomater ända in i december.

     Biogasanläggningen som rötar gödsel från Dan Waldemarssons tjurar ger inte bara el till gården. Överskottsvärmen värmer grannen Marcus Söderlinds växthus.
    Biogasanläggningen som rötar gödsel från Dan Waldemarssons tjurar ger inte bara el till gården. Överskottsvärmen värmer grannen Marcus Söderlinds växthus. FOTO: Mari Nälsén

    I Långhult i Habo ligger Dan Waldemarssons och Marcus Söderlinds gård intill varandra. Dan Waldemarsson är nötköttsproducent och Marcus och Emma Söderlind odlar ekologiska grönsaker med tonvikt på tomater.

    Den snörika vintern 2010 rasade Söderlinds kalla växthus och när de stod inför faktum att de var tvungna att bygga nytt ville de satsa på ett uppvärmt växthus för att få en längre säsong. En flispanna skulle det bli och de vände sig till grannen, Dan Waldemarsson, som eldat med flis i 30 år.

    – Jag sa att jag inte tyckte att det var en bra idé, det är mycket jobb och investeringen är dyr, så jag föreslog något jag själv funderat på: biogas.

    En vinterkväll, några dagar senare kom Marcus Söderlind hem till Dan Waldemarsson med en tjock lunta utskrifter om biogas och planeringen startade.

    – Vi var tidiga, det fanns inte många biogasanläggningar på gårdsnivå då, berättar Marcus Söderlind. Och rådgivningen var långtifrån heltäckande.

     Dan Waldemarssons och Marcus Söderlinds gårdar ligger intill varandra.
    Dan Waldemarssons och Marcus Söderlinds gårdar ligger intill varandra. FOTO: Mari Nälsén

    Miljötillstånd krävdes

    Det gick snabbt att bestämma sig och redan samma vår började markarbetet men stannade av när Länsstyrelsen kom fram till att anläggningen klassades som miljöfarlig verksamhet och att miljötillstånd för det krävdes, en process som kunde ta upp till ett år.

    – Då gick luften ur oss lite, Marcus växthus var redan beställt, säger Dan Waldemarsson.

    Genom att skriva en ansökan själva lyckades de dock skynda på processen. Men sen kom nästa bakslag: Leverantören höll inte leveranstid och nästa vinter hann passera innan anläggningen stod klar.

    I april 2011 fylldes gödsel på för första gången och i juli tändes pannan efter en hel del uppstartsproblem.

     Tack vare värmen från biogasen kan Söderlinds plocka tomater ända in i december.
    Tack vare värmen från biogasen kan Söderlinds plocka tomater ända in i december. FOTO: Mari Nälsén

    I dag produceras omkring 750 kubik gas per dygn. 90 procent av det går till motorn, en Chevrolet V8, som förbränner gasen och producerar omkring 400 000 kilowattimmar el varav 150 000 går till Dan Waldemarssons egen gård medan resten går ut på nätet. 10 procent av värmen från motor och panna värmer upp rötkammaren, och resten, cirka 650 000 KWh går till Markus växthusproduktion

    – Det gör att vi kan skörda tomater ända in i december, berättar Marcus Söderlind.

    Trots att kalkylen gick ihop när investeringen planerades blev verkligheten en annan. Låga elpriser under en lång tid visade röda siffror de första åren.

    – Dessutom var elcertifikaten mer värda när vi planerade anläggningen än vad de är i dag. Politiken har inte justerat som de från början hade tänkt när systemet infördes, säger Marcus Söderlind.

    – Ingen hade räknat med så låga elpriser och det var inte förrän gödselgasstödet kom som det började ge vinst. Sedan dess har elpriserna hämtat sig en del också så numera är siffrorna svarta, berättar Dan Waldemarsson.

    Under de första åren tog Dan Waldemarsson emot avfall från den lokala godisfabriken som han blandade med gödsel från den egna gården. Men sedan några år tillbaka finns inte fabriken kvar och i dag tas i stället avfall från storkök emot och blandas i.

    – Godis var snabbare, i dag går processen långsammare.

    Så går det till

    Mixerbrunnen laddas med material varannan dag och materialen pumpas sedan in i den 500 kubikmeter stora rötkammaren varannan timme. Beroende på hur mycket gas som behövs går det bra att justera mängd. Gasen som genereras förbränns via en motor och ger el och överskottsvärme.

    Långhults biogas AB

    Anställda: 0

    Omsättning: 500 000 kronor

    Vinst: 50 000 kronor

    Vinstmarginal: 10 procent

    Investering: 5 miljoner kronor inklusive 30 procent investeringsstöd

    Produktion: 400 000 kilowattimmar el och 730 kilowattimmar värme årligen

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen