Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 5 december

    Handelns prishöjningar matchar inte inköpspris

    Producentpriserna för bröd och andra spannmålsprodukter har ökat med över 6 procent sedan 2012, visar unik ATL-statistik. Men handelns priser ut mot kund matchar inte uppgången.

     Johan Davidson är chefsekonom på Svensk Handel och menar att dagligvaruhandeln har svårt att höja sina priser i den hårda konkurrensen med e-handeln och uppstickare som Lidl och Netto.
    Johan Davidson är chefsekonom på Svensk Handel och menar att dagligvaruhandeln har svårt att höja sina priser i den hårda konkurrensen med e-handeln och uppstickare som Lidl och Netto. FOTO: PMAGI AB

    Bröd- och spannmålsproducenter som Lantmännen, Pågen, Frebaco Kvarn och Wasabröd med flera får mer betalt för sina produkter än vad svensk dagligvaruhandeln får för sin försäljning av bröd och andra spannmålsbaserade produkter ut till kund.

    Handelns försäljningspriser är alltså lägre än inköpspriserna som bestäms av producenterna.

    Det visar unik statistik som SCB tagit fram på uppdrag av ATL.

    Förändrad bild

    Statistiken jämför prisförändringar för bröd- och spannmålsprodukter i procent för konsument- respektive producentpriser de senaste fem åren. De procentuella förändringarna redovisas i ett konsumentprisindex (KPI) samt i ett producentprisindex (PPI) – med helåret 2012 som jämförelseår i båda fallen.

    Statistiken visar att prisskillnaderna mellan KPI och PPI var små mellan 2013-2015. Det har rört sig om prisrörelser upp och ned under dessa år på runt 1-2 procent i båda indexen.

    Men från början av 2017 har bilden förändrats.

    PPI har sedan dess ökat med mellan 2-6 procent till och med september i år, medan KPI ökat med mellan 1 till uppåt 3 procent. Statistik för november och december är inte framtagen. En toppnotering för PPI noterades i september, då det indexet steg med hela 6,4 procent jämfört med 2012. Samma siffra för KPI var 2,7 procent.

    Inga prishöjningar

    – KPI har inte stigit lika mycket som PPI de senaste två åren och det har inte skett någon kraftig KPI-uppgång sedan torkan i somras. Man börjar se skillnader från runt januari 2017, annars ser det ganska lika ut för tidigare år, säger Marcus Fridén, statistiker på SCB och som hjälpt ATL att sammanställda statistiken.

    Vad drar du för slutsatser av skillnaderna?

    – Jag vet inte exakt vad som ligger bakom, men man ser att konsumenterna inte upplevt någon direkt prishöjning. Handlarna har inte höjt sitt försäljningspris lika mycket som producentpriset gått upp. Någon aktör på vägen har fått en mindre marginal, och mest troligt gäller det parti- och/eller detaljhandeln.

    Hård konkurrens

    Johan Davidson, chefsekonom på Svensk Handel, är inte förvånad över att KPI släpar efter. Orsak: Dagligvaruhandeln är i dag hårt prispressad där traditionella mataffärer konkurrerar med både e-handlare och lågprisalternativ som Netto och Lidl.

    Många handlare har därför svårt att höja sina priser för att kompensera för ökade inköpspriser och matcha PPI, enligt Johan Davidson.

    – Uppenbarligen har dagligvaruhandeln själv ”tuggat i sig” en del av prisökningen, istället för att överföra det till konsumenterna. Men i det långa loppet går det inte att ackommodera hur mycket ökade inköpskostnader som helst, säger han till ATL.

    Till toppen