Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 25 september

    Han vitaliserar marken med hjälp av betande djur

    Aspa

    Köttproducenten Martin Sylwan ingår i den växande skara svenska lantbrukare som fått upp ögonen för regenerativt lantbruk. På sin gård Över-Aspa använder han djuren som verktyg för att vitalisera marken och bygga mull.

     Martin Sylwan på Över-Aspa gård utanför Nyköping flyttar sina betesdjur varje dag.
    Martin Sylwan på Över-Aspa gård utanför Nyköping flyttar sina betesdjur varje dag. FOTO: Lotta Silfverbrand

    När ATL besöker Över-Aspa gård utanför Nyköping är Martin Sylwan i färd med att flytta 64 nötkreatur till nytt bete på en stor och frodig vall. Med hjälp trådspolar och glasfiberstolpar hägnar han snabbt in djuren i en ny fålla på cirka ett hektar. Detta trots att det finns gott om gräs kvar på den yta de betat sedan igår.

    – Jag flyttar dem varje dag. Tumregeln är att de ska beta av en tredjedel, trampa ner en tredjedel och lämna resten att fröa av sig, säger han och tillägger att han strävar efter djupa rotsystem som gör att växternas samarbete med svampar och mikroorganismer i jorden blir bättre.

    – Djupa rötter gör jorden mindre känslig för väderväxlingar och förbättrar näringsupptaget, både hos växter och hos djur. Det ger en porös jord som kan ta upp och hålla mycket vatten, och som dessutom är bra på att bilda mull och därmed binda atmosfäriskt kol i marken.

     Martin Sylwan på Över-Aspa gård utanför Nyköping driver regenerativt jordbruk.
    Martin Sylwan på Över-Aspa gård utanför Nyköping driver regenerativt jordbruk. FOTO: Lotta Silfverbrand

    Efterlikna naturliga ekosystem

    Han låter marken vila i minst en månad mellan avbetningarna och med hjälp av en detaljerad betesplan har han alltid full koll på hur länge en viss plätt har vilat. Totalt kan han dela upp sina marker i ett par hundra fållor. Tack vare ett vattenledningssystem försett med ett 50-tal vattenposter kan han enkelt vattna djuren överallt.

    Betesstrategin går ut på att efterlikna de naturliga ekosystemen i så hög grad som möjligt. Martin Sylwan jämför med hur bison och andra stora idisslare förr förflyttade sig över den nordamerikanska prärien. Genom djurens avbetning, gödslande och ständiga rörelser utvecklades en mångfald av växter, gräs och metertjocka matjordar.

    – Mellan tummen och pekfingret odlar vi bort en centimeter per år genom att plöja och dränera. Kolet som ska vara i backen hamnar på fel ställe – i atmosfären. När det gäller bete är det klassiska exemplet en flock djur som får gå i samma hage halva sommaren. De går runt, runt och betar av de smakligaste växterna gång på gång, vilka tröttas ut och utrotas på sikt. På så vis gynnas de mindre smakliga växterna, och det syns, inte minst på att djurens tillväxt blir sämre. Dessutom hämmas fotosyntesen, vitaliteten minskar och markens förmåga att suga upp mycket vatten vid kraftiga regn blir sämre, säger han.

     Martin Sylwan använder trådspolar och glasfiberstolpar för att hägna in djuren. Varje ny fålla omfattar cirka ett hektar.
    Martin Sylwan använder trådspolar och glasfiberstolpar för att hägna in djuren. Varje ny fålla omfattar cirka ett hektar. FOTO: Lotta Silfverbrand

    Det är inte bara jordarna som drar fördelar att djuren flyttas ofta, menar Martin Sylwan.

    – För djuren är det ren glädje. De blir mindre rymningsbenägna, tillväxten blir bättre och parasittrycket minskar. Just nu livnär sig mina djur uteslutande på bete från maj till början av december. På sikt är planen att de ska beta ute året om, med viss stödutfodring med balar.

    Martin Sylwans mål är att uppnå högsta möjliga vitalitet hos ekosystemen och samtidigt tillgodose de mänskliga behoven effektivt.

    – Vi behöver jobba med, i stället för mot naturen, för att förbättra förutsättningarna för liv på planeten. Fortsätter vi som nu, går vi mot mer utarmade jordar och ännu mer näringsfattig mat, säger han.

    Gårdsfakta

    Bolagsnamn: Över-Aspa Gård

    Bolagsform: Enskild firma

    Inriktning: Nötköttsproduktion

    Ägare: Martin Sylwan

    Antal anställda: Inga

    Areal: 60 hektar åker och 45 gräsmark.

    Antal djur: Just nu 70 nötdjur och 25 tackor med lamm

    Odling: Grovfoder och bete till egna djur

    Omsättning: Cirka 500 000 kr

    Resultat: varierande, men blir bättre och bättre

    Större investeringar: Ledningar och vattenposter som försörjer djuren på bete med vatten: 100 000 kr, samt bra mobila stängsel: 100 000 kr

    Regenerativt jordbruk

    Regenerativt jordbruk handlar om att arbeta för att vända på de negativa klimateffekterna som dagens industriella jordbruk skapar. Målet är att återuppbygga den organiska massan i jorden. Det gör man genom att följa vissa regenerativa principer, som att minimera jordbearbetning, ha jorden beväxt och inte bar, odla fleråriga grödor och framförallt genom att låta idisslare sätta fart på nedbrytningen genom att beta, trampa och gödsla. Betydelsen av ordet regenerera kan vara återbilda eller förnya.

    Källa: Agfo

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen