Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 12 september

    Lönsam knöl vinner ny mark

    Mörarp.

    Johan Knutsson jagar ständigt nytt för att lyfta ekonomin i växtodlingsföretaget. Han är en av 30 odlare som i år testar stärkelsepotatis i Lyckebys satsning att expandera till nya områden.

     Johan Knutsson har inte odlat potatis tidigare och ser det som en spännande utmaning att testa en ny gröda.
    Johan Knutsson har inte odlat potatis tidigare och ser det som en spännande utmaning att testa en ny gröda. FOTO: Hans Dahlgren

    Detta är ett reportage ur Lantmannen nr 7–8/2020.Vill du läsa mer om tidningen eller teckna en prenumeration? Klicka här!

    Johan Knutsson driver växtodling på totalt 600 hektar tillsammans med sin pappa. Tillsammans har de en bred palett med grödor i sin växtföljd men potatis har aldrig ingått tidigare.

    Det är i mitten på maj när Lantmannen besöker honom, torrt, och den blommande höstrapsen bevattnas på de lättare jordarna runt Rosenlunds gård som ingår i deras arrendemark. Vi åker till stärkelsepotatisfältet och Johan Knutsson gräver fram några potatisar och visar att de har fått groddar.

    – Här har vi bevattningsmöjligheter för hela arealen. Dessutom finns bra vägar för lastbilar att köra in och ut på för att hämta potatisen, säger han.

    Intressant kalkyl

    Enligt kalkylerna från Lyckeby skulle det här kunna bli gårdens lönsammaste gröda, med högre täckningsbidrag än exempelvis sockerbetor och gräsfrö. Samtidigt är det viktigt att inte helt förlita sig på dessa siffror, påpekar Johan Knutsson. Olika bolag och intressen vinklar materialet så att det gynnar den egna grödan. Men kalkylen för stärkelsepotatis såg ändå så pass intressant ut att det var värt att prova, menar han.

     Johan Knutsson testar 10 hektar stärkelsepotatis i år men kan tänka sig att utöka arealen framöver om det slår väl ut.
    Johan Knutsson testar 10 hektar stärkelsepotatis i år men kan tänka sig att utöka arealen framöver om det slår väl ut. FOTO: Hans Dahlgren

    Under hösten antog Lyckeby en strategiplan för att successivt höja priset fram till 2025 och öka antalet odlare. En stark efterfrågan på fabrikens produkter gör att mer råvara behövs. Bland annat har Lyckeby tagit fram en E-nummerbefriad råvara, som i spåren av debatten om tillsatser i livsmedel, är populär hos livsmedelsindustrin.

    Målet enligt strategin är att komma upp till runt 8 750 hektar. Med årets nytillskott är den kontrakterade arealen 7 200 hektar så det finns utrymme för fler att satsa framöver. De nya odlarna finns framför allt i västra och södra Skåne, alltså utanför det område i nordöstra Skåne och Blekinge som vanligtvis förknippas med odlingen.

    Johan Knutssons odling, utanför Helsingborg i nordvästra Skåne, ligger inom radien på 14 mil från Lyckebys fabrik utanför Kristianstad, vilket betyder att frakten är fri.

    Testar med 10 hektar

    De flesta nya odlare testar med 10 hektar i år liksom Johan Knutsson. Jämfört med spannmål och även sockerbetor kräver stärkelsepotatisen betydligt högre insatser. Enligt Lyckebys egna kalkyler ligger summan för maskinkostnader och direkta kostnader i odlingen på nästan 30 000 kronor per hektar.

    Johan Knutsson har inte investerat i några nya maskiner för potatisodlingen utan hyr in tjänster eller maskiner. Stärkelsepotatisen odlas efter höstvete, på en lättare jord där lerhalten ligger på runt 5 procent.

     På Rosenlunds gårds som ingår i den arrendemark som Johan Knutsson brukar ihop med sin pappa finns bevattningsmöjligheter för hela arealen. Den torra våren motiverade bevattning av rapsen. Det är också på Rosenlunds lätta jordar som stärkelsepotatisen odlas.
    På Rosenlunds gårds som ingår i den arrendemark som Johan Knutsson brukar ihop med sin pappa finns bevattningsmöjligheter för hela arealen. Den torra våren motiverade bevattning av rapsen. Det är också på Rosenlunds lätta jordar som stärkelsepotatisen odlas. FOTO: Hans Dahlgren

    Den största risken med stärkelsepotatis är just att det som nybörjare kan vara svårt med rätt tajming för insatser som bekämpningar, tror han. Då är det en stor trygghet att det finns en rådgivare på Lyckeby som dedikerats för att hjälpa de nya odlarna. Samtidigt är det en spännande utmaning med en ny gröda.

    – Det är jättekul att få lära sig en helt ny uppsättning med nya svampmedel och ogräsbekämpningsmedel som jag inte har varit i kontakt med tidigare, säger han.

    Ny betupptagare

    Potatisupptagningen kan också krocka med upptagningen av de 60 hektaren sockerbetor. Men genom förra årets investering i en självgående sexradig Kleine betupptagare tror han inte det blir några större bekymmer.

    – Vi gick från en Edenhall, bogserad, treradig betupptagare till en Kleine. Det är väldigt stor skillnad. Detta skulle vi ha gjort för 15 år sedan, säger han.

     Efter dräneringsarbete jämnas svackor ut med matjord. Johan Knutsson tycker att det är viktigt med både en långsiktig och en kortsiktigt ekonomisk strategi i växtodlingen.
    Efter dräneringsarbete jämnas svackor ut med matjord. Johan Knutsson tycker att det är viktigt med både en långsiktig och en kortsiktigt ekonomisk strategi i växtodlingen. FOTO: Hans Dahlgren

    Betupptagningen tog bara ungefär hälften så lång tid och förarkomforten förbättrades avsevärt eftersom man ”inte måste vrida nacken av sig hela tiden”. Betalningen har sjunkit de senaste åren och lönsamheten i betodlingen på gården ligger nu ofta något under höstvetet. Men sockerbetsarealen behålls för att det behövs avbrottsgrödor och för att skörden ska bli mer utdragen.

    Inte långt ifrån potatisfältet ligger en andraårs frövall med rödsvingel av sorten Rubin. Den har fått ersätta tidigare fröodling av en rörsvingelhybrid.

    – Rörsvingelhybriden måste strängläggas innan skörd, vilket vi inte tyckte var så effektivt. Rödsvingel tröskas på rot vilket gör hanteringen lättare, säger han.

    Åkerbönor blir foder

    Av de 600 hektaren som brukas finns ett miljöersättningsåtagande för minskat kväveläckage på 130 hektar. Här används framför allt oljerättika som fånggröda och förra säsongen testade Johan Knutsson med att odla just oljerättika till eget utsäde. Detta sänkte utsädeskostnaderna rejält. En annan udda gröda som nyligen testats är fröodling av krysantemum vilket däremot gick mindre bra och därför las ner efter en säsong.

    På gården odlas också åkerbönor. Skörden går enbart som foder till gårdens slaktgrisuppfödning.

    – Betalningen i handeln är väldigt låg men när vi sätter priserna själva gör vi en vinst på både åkerböna och grisar, säger Johan Knutsson.

     Johan Knutsson har flera sidoverksamheter bredvid växtodlingen. En är att vara underentreprenör med saltning och snöröjning i Helsingborg.
    Johan Knutsson har flera sidoverksamheter bredvid växtodlingen. En är att vara underentreprenör med saltning och snöröjning i Helsingborg. FOTO: Hans Dahlgren

    Förutom växtodlingen har Johan Knutsson flera andra verksamheter i sitt bolag. Exempelvis en mindre uppfödning av tuppkycklingar, ett kött som säljs i gårdsbutiker och lokala livsmedelsbutiker. Han jobbar också som underentreprenör med saltning och snöröjning i Helsingborg. Nyligen har han investerat i en fastighet som en av hans anställda håller på att renovera för att framöver hyras ut som bostad.

    Trots flera sidoverksamheter är det växtodlingen han brinner för och en drivkraft är fascinationen över hur den ständigt leder till ett mångfaldigande av det utsäde som används. Men precis som för den övriga verksamheten är han noga med att alla grödor ska vara lönsamma.

    – Ekonomi är viktigast för mig som företagare. Utan ekonomi kan jag inte driva och expandera mitt företag framåt, säger Johan Knutsson.

    LÄS MER: Så ska hushållens skit bli ren gödsel

    Detta är ett reportage ur Lantmannen nr 7–8/2020.Vill du läsa mer om tidningen eller teckna en prenumeration? Klicka här!

     Johan Knutsson är utbildad mark- och växtagronom och fascineras över hur växtodlingen ständigt leder till ett mångfaldigande av det utsäde som används. Men som företagare är lönsamhet en grundpelare i alla verksamheter.
    Johan Knutsson är utbildad mark- och växtagronom och fascineras över hur växtodlingen ständigt leder till ett mångfaldigande av det utsäde som används. Men som företagare är lönsamhet en grundpelare i alla verksamheter. FOTO: Hans Dahlgren

    Johan Knutsson

    Bakgrund: Mark/växtagronom

    Omsättning: Cirka 15 miljoner kronor där verksamheterna bedrivs i Johan Knutsson och hans pappa Peter Knutsson enskilda firmor.

    Verksamhet: Växtodling, slaktgrisproduktion med 500 grisar per år (Johan Knutsson) och 2500 grisar (Peter Knutsson), snöröjning och saltning, och tuppkycklinguppfödning, (600-700 tuppar per år).

    Antal anställda: 3 sammantaget i alla verksamheter.

    Areal: 600 hektar varav cirka 250 hektar egen mark och 350 hektar arrenderad mark.

    Grödfördelning 2020: Åkerböna 23 hektar Sockerbetor 60 hektar Salix 6 hektar Rödsvingel 35 hektar Potatis 10 hektar Vårkorn (malt) 50 hektar Konservärt 20 hektar Höstvete 255 hektar varav 80 hektar på utsädeskontrakt Höstraps 92 hektar Havre 43 hektar varav 27 hektar på utsädeskontrakt.

    Skyddszoner, slåtteräng och trädor på övrig areal.

    Föreningen ägs av odlarna

    Sveriges stärkelseproducenters förening är en ekonomisk förening som ägs av odlarna. Stärkelsefabriker finns i Kristianstad, Mjällby och Jämjö. Alla lantbrukare i södra Sverige kan söka medlemskap i föreningen och börja odla stärkelsepotatis. Medlemmar deltar med en insats för varje påbörjat 880 kg potatis. Insatserna kostar 400 kr. Betalning av insatskapitalet sker kontant eller via föreningens finansieringslösning. Fastpris betalas för potatisen, men stärkelsehalt och renhet bestämmer prisnivån. Odlingsåret 2020 är priset 72 öre/kg vid 20 procents stärkelsehalt efterbetalning (16 öre/kg 2018). Fri frakt upp till 140 km

    Källa: Lyckeby

    Relaterade artiklar

    Till toppen