Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 31 maj

    Överklagar nej till sand i liggbås

    VARBERG

    Sand är ett djurvänligt strömedel i mjölkkornas liggbås, men användningen ifrågasätts av myndigheter i Halland. Magnus Karlsson fick nej till sand i sitt miljötillstånd när han skulle utöka besättningen. Nu driver han frågan vidare till Mark- och miljööverdomstolen.

     Magnus Karlsson (längst till vänster) på Carlsro gård i Varbergs kommun har fått nej till att använda sand i liggbåsen. Han backas upp av kollegan Lars Svensson (mitten) och Anders Richardsson (till höger), ordförande i LRF Halland.
    Magnus Karlsson (längst till vänster) på Carlsro gård i Varbergs kommun har fått nej till att använda sand i liggbåsen. Han backas upp av kollegan Lars Svensson (mitten) och Anders Richardsson (till höger), ordförande i LRF Halland. FOTO: Marcus Frennemark

    Magnus Karlsson har 320 mjölkkor plus rekrytering på Carlsro gård i Varbergs kommun. Planen är att utvidga till 600 kor och lika många ungdjur.

    Ansökan om miljötillstånd, som lämnades in till Länsstyrelsen i Halland i mars 2017, gäller 780 djurenheter.

    I samrådsprocessen väcktes frågan om strömedel av miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Varbergs kommun.

    – Jag blev paff när frågan ställdes och hade väl inte behövt svara, men jag var ärlig och sa att jag tänkte använda sand, säger Magnus Karlsson.

    En ändlig resurs

    Konsekvensen blev att Miljö- och hälsoskyddsnämnden sa nej, med motiveringen att sand är en ändlig resurs. Länsstyrelsen gick på kommunens linje och när tillståndet beviljades i maj 2018 var ett villkor att sand inte får användas som strömedel i den nya stalldelen.

     I dag används gummimatta som strös med torv på gården.
    I dag används gummimatta som strös med torv på gården. FOTO: Marcus Frennemark

    Sand används inte på så många gårdar i Sverige, men bara ett par mil bort, även det i Varbergs kommun, driver Lars Svensson mjölkproduktion med 370 kor på Sibbarps prästgård. Han använder liggbås med sand till hälften av sina kor, den andra halvan av besättningen har liggbås med madrass och sågspån.

    Lars Svensson fick sitt tillstånd 2016 och då frågade ingen vad han skulle strö med i liggbåsen.

    – Djurhälsan är klart bättre där vi använder sand. Antibiotikaförbrukningen har mer än halverats, säger Lars Svensson.

    Begränsar bakterietillväxten

    Sand är ett oorganiskt material vilket begränsar bakterietillväxten i bädden. En del sand följer dessutom med kon ut på stallgolvet och minskar därmed halkrisken.

    Sand är också ett mjukt material som formar sig efter kons kropp.

    – Det är viktigt att kon ligger bra, det är då hon producerar mjölken. Och bättre än på sand kan hon inte ligga, säger Magnus Karlsson, som hade sett kostallar med sandbås även i Danmark innan han bestämde sig för att det var det han ville ha i det nya kostallet.

    Sand lyftes också fram som en bra lösning för ett par år sedan när Jordbruksverket arrangerade idétävlingen ”Framtidens smartaste stall” där vinnaren använde just sand i liggbåsen.

     Magnus Karlsson vill utöka mjölkbesättningen på Carlsro gård till 600 kor.
    Magnus Karlsson vill utöka mjölkbesättningen på Carlsro gård till 600 kor. FOTO: Marcus Frennemark

    Men det hjälpte inte. Magnus Karlsson överklagade länsstyrelsens beslut till Mark- och miljödomstolen, men fick nej till sand även där.

    Nu överklagar han domen till nästa instans, Mark- och miljööverdomstolen, men där krävs det prövningstillstånd och det har han inte fått ännu.

    Detta är såvitt känt första gången som ett ställningstagande mot sand som strömedel prövas juridiskt och beslutet riskerar att bli vägledande, skriver Magnus Karlssons juridiska ombud Lisa Kylenfelt i överklagandet.

    Teknik för återvinning finns – men är dyr

    Den sand som Magnus Karlsson planerar att använda finns att köpa på marknaden och kommer från tillståndsprövade täkter. Det finns teknik för att återvinna sanden och därmed recirkulera den på gården, men den är dyr och kräver en ännu större besättning för att löna sig.

    Bygget på Carlsro gård är påbörjat. Allt annat har gått att lösa; frågan som återstår är hur liggbåsen ska utformas och vad de ska fyllas med.

    – Jag får ta det beslutet senare, för tillfället vet jag inte vad jag ska strö med. I Danmark är det vanligt med sand på mjölkgårdarna. Vi tappar konkurrenskraft om vi förbjuder det i Sverige, säger Magnus Karlsson.

     Lars Svensson använder sand i liggbåsen till halva sin besättning. När han sökte miljötillstånd var det ingen som frågade efter vilket strömedel han tänkte använda.
    Lars Svensson använder sand i liggbåsen till halva sin besättning. När han sökte miljötillstånd var det ingen som frågade efter vilket strömedel han tänkte använda. FOTO: Marcus Frennemark

    Liggbås

    Det finns i princip två typer av liggbås. Den vanligaste typen är en upphöjd båspall klädd med någon typ av matta eller madrass. Den andra varianten är en ”grop” som fylls med ett material som formar sig efter kons kropp, exempelvis sand, sågspån eller torv.

    Relaterade artiklar

    Till toppen