Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 27 februari

    Hållbarhetsforskaren: ”Hoppas Arla har fel”

    Arla tror att mjölkgårdarna blir färre men större i framtiden.

    – Det vore en tråkig utveckling, menar hållbarhetsforskaren Camilla Eriksson.

     Arlas vd Peder Tuborgh spår en fortsatt strukturomvandling där antalet riktigt stora mjölkgårdar växer. Arkivbild.
    Arlas vd Peder Tuborgh spår en fortsatt strukturomvandling där antalet riktigt stora mjölkgårdar växer. Arkivbild. FOTO: Lars Pehrson/SvD/TT

    Såväl mängden mjölk som levereras till de svenska Arlamejerierna som antalet svenska medlemmar i föreningen fortsätter att sjunka.

    Arlas vd Peder Tuborgh ser en fortsatt strukturomvandling framöver där antalet mycket små gårdar minskar, samtidigt som antalet riktigt stora växer. En utveckling som han applåderar.

    – När det gäller mjölkinvägningen i Sverige så ser vi – och jag tror att det är en bra sak – att samma sak nu händer i Sverige som vi såg i Danmark i början av 1990-talet, säger han till ATL.

    Men det är inte alla som delar hans syn.

    – Det vore en tråkig utveckling, säger hållbarhetsforskaren Camilla Eriksson som tidigare jobbat på SLU men nu är på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, där hon forskar på Sveriges försörjningsförmåga.

    – Att gårdarna och även mejerierna blir färre är inte något som gynnar statens livsmedelsstrategi där mycket går ut på att minska vår sårbarhet.

    Men Camilla Eriksson ser också en rörelse på mjölkmarknaden som går stick i stäv med hur Arla ser sin framtid. Två parallella mjölkmarknader börjar växa fram, tror hon:

    – Det finns en trend att många, främst mindre, mjölkbönder satsar på förädling av kvalitetsprodukter. Antingen i ett eget gårdsmejeri eller att ett antal går samman och startar ett mejeri.

     ”Även om trenden är att det blir färre mjölkgårdar vore det en tråkig utveckling om bara de största blir kvar”, säger Camilla Eriksson, hållbarhetsforskare på Totalförsvarets forskningsinstitut.
    ”Även om trenden är att det blir färre mjölkgårdar vore det en tråkig utveckling om bara de största blir kvar”, säger Camilla Eriksson, hållbarhetsforskare på Totalförsvarets forskningsinstitut. FOTO: Privat

    ”Externt stöd krävs”

    I framtiden kan det därför bli så, tror hon, att ett antal större mjölkgårdar förser marknaden med bulkprodukter, samtidigt som andra levererar högt förädlade produkter till ett helt annat kundsegment.

    Det kan dock kräva att staten går in och stöttar de mindre mjölkbönderna eller mejerierna på något sätt, tror Camilla Eriksson:

    – Någon form av externt stöd krävs då de har höga produktionskostnader per liter och kan ha svårt att hitta marknadskanaler och få till fungerande logistiksystem för att nå ut med sina produkter till kunderna. Det säger sunt förnuft. Även om allt fler kunder vill betala mer för lokalproducerade varor med hög kvalitet.

    Hållbarhet har flera aspekter. Hon tror inte att små gårdar som drivs av en enda person har framtiden för sig heller.

    – Det är nog inte många unga som kan tänka sig att ta över med sådana villkor.

    – Och ur ett sårbarhetsperspektiv är en sådan gård minst lika känslig som en stor.

    Risken för IT-attacker och driftskritiska strömavbrott är inte lika stor. Men det kan räcka med en allvarlig olycka eller ett sjukdomsfall för att slå ut hela gården.

    I stället tror hon att en gård som kan sysselsätta till exempel ett ägarpar och någon anställd är en lämplig storlek.

    – Det går inte att automatiskt koppla sårbarheten till skalan på verksamheten. Men sedan är det ju så att en stor gård bara fungerar så länge allting annat fungerar, som el, leveranser, IT-system och så vidare.

    Relaterade artiklar

    Till toppen