Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 3 april

    ”Ha modet att släppa taget”

    Åmål.

    De äldre måste våga släppa taget och låta den nya generationen ta över.

    – Våra barn skulle inte behöva vänta, säger Ulrika och Anders Bäckström som började planera för sitt generationsskifte redan för åtta år sedan.

     Tre generationer bland mjölkkorna i ladugården på Amneruds gård.
    Tre generationer bland mjölkkorna i ladugården på Amneruds gård. FOTO: Joachim Lagercrantz

    Det här är en artikel ur tidningen Lantmannen. För att få veta mer om tidningen, eller teckna en prenumeration, klicka här.

    För 30 år sedan tog Ulrika och Anders Bäckström över Björkils gård i Åmål efter hennes far Ingvar Andersson. Det var ett generationsskifte som kom tidigare än planerat efter att Ingvar Andersson hade råkat ut för en olycka när han fastnade i en kraftöverföringsaxel.

    – Det var inte helt givet, även systern var intresserad, säger Anders Bäckström.

    – Och vi funderade länge på om vi skulle ta över, säger Ulrika Bäckström.

    För Anders Bäckström, uppväxt i värmländska Långserud där fadern drev gården, var drivkraften stark att få ta över och driva sitt eget lantbruk.

    – Jordbruk är bara arbete och ska man lägga ner sin själ, vilket behövs, vill man också få utdelning. Men min far var bara 60 år och ville fortsätta jobba så det var inte aktuellt att kunna ta över den gården, säger Anders Bäckström.

    Så skulle det inte bli när de själva började planera för att dra sig tillbaka.

    – Våra barn skulle inte behöva vänta.

     Generationsskiftet fick ta tid men nu har föräldrarna lämnat över till drift och ägande till sönerna med partners och döttrarna har fått utlösenbelopp fastställda. Från vänster Oskar Bäckström, Anders Bäckström, Elin Johansson, lille Arvid Bäckström, Gustav Bäckström och Ulrika Bäckström.
    Generationsskiftet fick ta tid men nu har föräldrarna lämnat över till drift och ägande till sönerna med partners och döttrarna har fått utlösenbelopp fastställda. Från vänster Oskar Bäckström, Anders Bäckström, Elin Johansson, lille Arvid Bäckström, Gustav Bäckström och Ulrika Bäckström. FOTO: Joachim Lagercrantz

    Från att ha varit en mjölkgård med 42 kor och en omsättning på 1 miljon kronor handlade det nu om ett jordbruksföretag som i dag omsätter närmare 30 miljoner och brukar drygt 1 000 hektar.

    – När vi tog över bestämde vi oss för att bygga ut med ladugård med mjölkgrop för 100 kor för att det skulle bli enklare för oss två att sköta det samtidigt som vi också hade barn, säger Anders Bäckström.

    Nästa stora steg togs 2008 när ladugården för ungdjur byggdes och de gick över till ekologisk produktion.

    – Det var helt rätt steg att ta. Ekonomiskt har det varit en hit för oss. Men det handlade också om att jag inte längre ville använda bekämpningsmedel och inte heller att våra barn skulle göra det.

     Nyfikna kor på Amneruds gård.
    Nyfikna kor på Amneruds gård. FOTO: Joachim Lagercrantz

    Några funderingar på att lämna det ekologiska eller Arla har inte funnits, även om mjölkpriset fallit.

    – Allt hänger inte på mjölkpriset. Debatten måste nyanseras mer än så. Marknaden för konsumtionsmjölken går ner och då är största fördelen att Arla kan göra så mycket mer av mjölken, som ost, syrade produkter och mjölkpulver, säger Gustav Bäckström.

    För nu är det Gustav Bäckström som tillsammans med brodern Oskar tagit över driften tillsammans med sina partners Elin Johansson respektive Lisa Kihlgren. Verksamheten lades i ett gemensamt aktiebolag – Björkil och Amnebyns Mjölk AB – medan de två systrarna fick sina utlösenbelopp fastställda för cirka tre år sedan.

     – Jordbruk är till stor del bara arbete och då vill man ha lite utdelning för sin insats, säger Anders Bäckström som inte ville sätta sina barn i samma situation som han själv när fader hellre ville jobba vidare än att överlåta gården till sonen.
    – Jordbruk är till stor del bara arbete och då vill man ha lite utdelning för sin insats, säger Anders Bäckström som inte ville sätta sina barn i samma situation som han själv när fader hellre ville jobba vidare än att överlåta gården till sonen. FOTO: Joachim Lagercrantz

    Men resan dit har varit lång – det tog åtta år från att tankarna började diskuterades och till den lösning som blev verklighet.

    – Det är lite svårt att släppa taget, det är ju så roligt och har varit både arbetsliv och en hobby 24 timmar om dygnet, säger Anders Bäckström, som alltid drivits av att utveckla gården.

    Det har varit många möten och många samtal. Tage Eriksson har hjälpt familjen att hålla ihop trådarna och agerat som expert men också drivit processen framåt.

    – Att ta in en utomstående tror jag är viktigt i sånt här läge. I vårt fall har han sett till att vi har tagit hänsyn till alla, att alla fått komma till tals, säger Oskar Bäckström.

    – Och man måste kunna prata även känslor i sånt här. Man måste kunna säga att om det inte känns bra och inte bara tänka att det ordnar sig, vi har ju två barn till som skulle ha en skälig ersättning och det är inte helt lätt. Det var inte ens givet att gården skulle gå vidare, vi diskuterade till och med att sälja, säger Anders Bäckström.

    Hur löser man då det ekonomiska när man väl är överens om tagen?

    – Man får räkna bakvägen, vad som skulle vara kvar efter en försäljning när alla skulder, skatter och annat är betalt. Men alla måste bli nöjda, ingen ska behöva komma efteråt och säga att varför fick inte jag, säger Gustav Bäckström.

     – Målet var att genomföra generationsskiftet på fem år. Nu kom köpet av Amnebyn emellan, säger Ulrika Bäckström.
    – Målet var att genomföra generationsskiftet på fem år. Nu kom köpet av Amnebyn emellan, säger Ulrika Bäckström. FOTO: Joachim Lagercrantz

    I det här fallet komplicerades generationsskiftet av att en större gård i Tösse blev salu, en affär på 20 miljoner där man också bland annat byggt ut ladugården och byggt ny plansilo.

    – Det var ett tillfälle som också gav möjligheten att de båda kunde få var sitt ställe men det frestade hårt på likviditeten under några år och sedan kom torkan 2018 varför hela generationsskiftet fördröjdes, säger Anders Bäckström.

    I dag äger också paren respektive gård och tillsammans planerar man för ytterligare utveckling. Målet är att inom två år ha bestämt sig för om det ska bli en ny ladgård för dubbelt så många mjölkande kor i Tösse. Eller om de ska välja att bryta upp och driva varsin gård vidare i framtiden.

    Björkil och Amnebyns Mjölk AB

    Inriktning: Mjölkproduktion och nötkreatursuppfödning.

    Ägare i produktionen: 4.

    Antal anställda: 10.

    Omsättning prognos 2019: 27 miljoner.

    Resultat prognos 2019: 2 miljoner.

    Totalt antal djur: 900 nöt varav 350 mjölkande kor. Mjölkning med robotar.

    Brukar: 1 180 hektar egen och arrenderad mark fördelat på 450 hektar vall, 480 hektar åker, 150 hektar åkermarksbete och 75 hektar naturbete.

    Familjen Bäckströms bästa tips

    • Äldre måste våga släppa taget.

    • Alla inblandade måste prata med varandra så det inte blir något underliggande kvar obearbetat.

    • Ta in en utomstående som stöd och hjälp.

    • Planera på både kort och lång sikt och gör uppföljningar.

    Det här är en artikel ur tidningen Lantmannen. För att få veta mer om tidningen, eller teckna en prenumeration, klicka här.

    Relaterade artiklar

    Till toppen