Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 5 april 2017

    Gustaf Ramel: "Vi bidrar till utvecklingen i landet"

    På två år har familjen Ramel fått 1,3 miljoner kronor i EU-bidrag i Lettland, knappt hälften för röjning och plantering. "Vi bidrar till utvecklingen i landet. Vi skapar ett tjugotal arbetstillfällen per år i en avfolkningsbygd", säger Gustaf Ramel, på Hviderups Gods.

     "Det som inte är lämpat att plantera kommer vi inte att plantera. En del, 100 eller 200 hektar, kanske blir permanent jordbruksmark om det ligger så till att det passar för en lokal bonde som vill utöka", säger Gustaf Ramel, på Hviderups Gods.
    "Det som inte är lämpat att plantera kommer vi inte att plantera. En del, 100 eller 200 hektar, kanske blir permanent jordbruksmark om det ligger så till att det passar för en lokal bonde som vill utöka", säger Gustaf Ramel, på Hviderups Gods. FOTO: Torbjörn Esping

    Familjen Ramel äger genom två bolag totalt 5 500 hektar mark i östra Lettland där arbetslösheten är hög och där landsbygden avfolkas.

    Genom att plantera jordbruksmark, röja och bygga upp ett långsiktigt skogsbruk, anser Gustaf Ramel att familjens företag bidrar till att utveckla landet där det behövs som mest.

    – Det skapar bättre ekonomi än ett lantbruk som ligger för fäfot.

    ”Lämpar sig inte för jordbruk”

    De marker som Ramels planterar igen lämpar sig egentligen inte för jordbruk, säger han.

    – Och det som inte är lämpat att plantera kommer vi inte att plantera. En del, 100 eller 200 hektar, kanske blir permanent jordbruksmark om det ligger så till att det passar för en lokal bonde som vill utöka.

    De knappt 2 000 hektar som varit klassade som jordbruksmark ska vara planterade och omvandlade till skogsmark inom fem, sex år.

    – Det är bättre för landet om man beskogar det. Sverige och Finland är bra på skogsekonomi och det är bra för Lettland att vi tar med oss vår kunskap dit.

    Godsägaren Gustaf Ramel svarar på kritiken från Lettland

    Återplanterade ingenting

    När familjen köpte sina första skogar för sjutton, arton år sedan hade lokala klippare huggit rent och försvunnit med pengarna.

    – De återplanterade igenting, de bara tog ner, men vi har försökt vara skogligt föredömliga ägare, tagit hand om marken och byggt upp långsiktiga innehav.

    Någon kritik mot att plantera igen öppna landskap i Lettland har Gustaf Ramel inte hört.

    Positiv till investeringar

    Men den finns. Maira Dzelzkaleja-Burmistre, vice ordförande i den lettländska bondeorganisationen Zemnieku Saeima är positiv till investeringar på landsbygden, men inte till utlandsägda skogsbolag.

    – Vi välkomnar alla som vill investera i de gröna näringarna men vi vill att de ska bosätta sig här och skapa liv på landsbygden. De stora bolagen i skogsnäringen ägs av investerare som kanske aldrig ens varit i Lettland. Det tycker vi inte om.

    Lettland har välkomnat utländska investerare. Det ångrar Maira Dzelzkaleja-Burmistre idag.

    – Hade jag kunnat vrida klockan tillbaka så skulle vi aldrig ha tillåtit att utländskt kapital köpte upp vår jord och vår skog.

    LÄS MER: Kritik mot svenska skogsplanteringar i Lettland

    Hör mer om granskningen i ATL TV

    Relaterade artiklar

    Till toppen