Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 31 maj 2000

    Grisproducenter vill lägga ner Farmek och Skanek

    Lägg ned Farmek och Skanek! Bolagisera Swedish Meats och låt medlemmarna äga Swedish Meats direkt. Så skriver, i ett upprop, svenska grisproducenter som fått nog av Swedish Meats misslyckande.

    Skulden för misslyckande lägger man
    på de förtroendevalda som inte fattat vad marknadsekonomi
    är.

     
    Bakom uppropet står en grupp svinproducenter
    från både Farmeks och Skaneks område. Initiativtagarna
    har inte själva haft några uppdrag inom föreningsrörelsen.
    Men tillsammans med övriga undertecknare, alla medlemmar
    i kooperationen, svarar de för 800 000 årsvin och 30
    000 suggor. Mer än en tredjedel av den svenska svinproduktionen.

     
    Vill lägga ner

    Det är en tung röst som nu tar till orda
    för att skjuta det krisdrabbade Swedish Meats i ”rätt
    ” riktning. I uppropet kräver man bland annat att Skanek
    och Farmek läggs ned. Målet är att snabbare få
    till stånd den strukturförändring man anser vara
    nödvändig för att Swedish Meats och de svenska
    grisproducenterna ska överleva.

     
    -Vi måste bli ett affärsdrivande företag,
    men våra förtroendevalda vågar inte ta steget,
    säger Nils-Gustaf Krantz, Vallentuna, talesman för de
    upproriska svinproducenterna.

     
    Att man vill organisera om slaktstrukturen förändrar
    knappast situationen på marknaden. Men det är inte
    heller skälet till att man vill lägga ned Skanek och
    Farmek.

     
    -Vi kan inte ha företag där tjänstemän
    och företag jobbar mot varandra, förklarar Nils-Gustaf
    Krantz.

     
    – Och det kostar mycket pengar när inte alla
    drar åt samma håll!

     
    Årets första kvartal uppvisade ett minus
    på 14,3 miljoner för SQM Pork. Årets förlust
    hittills har ökat till 16 miljoner jämfört med
    minus 43 miljoner för hela 1999.

     
    De upproriska som vill ha ett effektivt affärsdrivande
    företag sätter fingret på kooperationens akilleshäl
    – sammanblandningen av politik och marknad. Och kritiken skjuter
    in sig på de förtroendevalda i styrelserna som inget
    gjort fast det gått allt sämre för den kooperativa
    slakten.

     
    -Alla bevakar sina särintressen och det går
    inte i ett företag som blöder på det här
    viset, säger Nils-Gustaf Krantz och beskriver situationen
    som mycket allvarlig.

     
    -I takt med att de privata slakterierna bygger ut
    sin verksamhet kommer allt fler att lämna kooperationen,
    spår han.

     
    Bönderna vet inte

    Annika Bergman från Örebro och Johan Matsson,
    Tomelilla, tillhör undertecknarna av uppropet. Johan är
    stor producent med omkring 30 000 årssvin medan Annika tillhör
    de mindre producenterna.

     
    -Vanliga bönder har inte en aning om hur illa
    det är ställt, säger Annika Bergman som tillsammans
    med Johan Mattsson tittat lite närmare på siffrorna
    bakom alla förlustrapporter.

     
    Enligt deras beräkningar kostar det Swedish
    Meats 1:60 kronor per kilo att slakta en gris. Det handlar om
    ren förlust per kilo.

     
    De har inga färädiga lösningar. Däremot
    ett antal frågor som publiceras här intill. Bland annat
    undrar man om SQM har råd att betala ut 400 miljoner om
    året i lön till sina tjänstemän. Och de vill
    ha svar på vad det dåliga kapacitetsutnyttjandet,
    70 procent, kostar.

     
    Ett förhållande som Swedish Meats vd
    Lars Wedén inte heller accepterar. Han ser två vägar
    att komma upp i ett rimligt kapacitetsutnyttjande på omkring
    95 procent.

     
    Tre fullskalelinjer

    Det handlar om att bygga en effektivare slaktorganisation
    med tre fullskalelinjer. En i Linköping, en i Skara och en
    i Kristianstad. Den andra linjen i Kristianstad får minskad
    kapacitet och kommer att fungerar som en buffert.

     
    Men det stora hoppet står till prognoserna
    om höjda priser och i förlängningen ökad tillförsel
    som betyder bättre utnyttjande.

     
    Att det finns för många tjänstemän
    vill inte Lars Wedén kommentera. Han säger bara att
    alla kostnader i företaget står under ständig
    observation.

     
    Att räkna förlust per kilo gris är
    inte meningsfullt eftersom det negativa resultatet ligger i försäljningsledet,
    motiverar Lars Wedén.

     
    Att Swedish Meats, blir likvidationsmässigt
    inom 18 månader är ointressant för Lars Wedén.

     
    – Så länge kan vi av affärsmässiga
    skäl inte fortsätta att läcka. Det här måste
    vi vända betydligt snabbare.


    Dan Birgerson

    Relaterade artiklar

    Till toppen