Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 8 november

    Grisbönder värst drabbade efter torkan

    Det kommer ta längst tid för grisbönder att tjäna in sina förluster efter torkan, enligt ny LRF Konsult-rapport. – Vi har aldrig konstaterat så låga resultat, säger Jimmy Larsson på LRF Konsult.

    LRF Konsult uppskattar att årets skörd, på gårdsnivå, blev 30-70 procent lägre än normalt i torkans spår.

    Det framgår av rapporten Lantbrukets Lönsamhet från LRF Konsult som görs halvårsvis. Denna kartläggning är dock en uppdatering av lönsamhetsläget fram till oktober i år, för att analysera torkans effekter. Rapporten baseras på verkliga bokslut av svenska genomsnittsgårdar.

    – Prognosen vi gjorde i september bekräftas i den uppdaterade rapporten och förstärker de fleråriga effekterna av torkan. Främsta skälet är att när Sverige som alltid varit nettoexportör av spannmål för första gången blir beroende import så får det konsekvenser som man inte varit med om tidigare, säger Jimmy Larsson, medförfattare till rapporten och segmentchef för affärsområdet ”skog och lantbruk” på LRF Konsult.

    Flera år

    Samtliga produktionsgrenar påverkas ”allvarligt av torkan”, men gris-, fågel- och äggproducenter drabbas hårdast, tillägger han.

    Han bedömer att det nu troligen tar ”två till tre år” för grisbönder att tjäna in uppkomna förluster till följd av torkan”. För övriga produktionsgrenar gäller ett till två år.

    – Det beror främst på att man inte har kunnat skörda sitt grovfoder och sin spannmål som vanligt, samtidigt som det också råder spannmålsbrist i närliggande europeiska länder och foderpriserna stiger markant.

    Hur allvarlig är situationen?

    – Vi har aldrig konstaterat så låga resultat i vår jämförelseperiod som startar 2013 för lönsamhetsrapporten.

    Med tillgångsminskningen är spannmålspriset nu 45 procent högre, än för ett år sedan. Men prisuppgången kompenserar inte för skördebortfallet. Växtodlarnas omsättning sjunker därmed med 4 procent i år, enligt LRF Konsults beräkningar.

     För växtodlare och grisbönder försämras nyckeltalen till 18 respektive 10 procent (26 respektive 19 procent 2017). Samma siffra för mjölkföretagen är 19 (30) och det ett lägre värde än under mjölkkrisåren. Nyckeltalen baseras på företagens resultat före avskrivningar minus finansnetto/omsättning. Det exkluderar uttag av egen lön, skatt, ränta på eget kapital och vinst.
    För växtodlare och grisbönder försämras nyckeltalen till 18 respektive 10 procent (26 respektive 19 procent 2017). Samma siffra för mjölkföretagen är 19 (30) och det ett lägre värde än under mjölkkrisåren. Nyckeltalen baseras på företagens resultat före avskrivningar minus finansnetto/omsättning. Det exkluderar uttag av egen lön, skatt, ränta på eget kapital och vinst.

    Växtodlarnas totalkostnad väntas också stiga till följd av bland annat dyrare handelsgödsel och högre energipriser. Preliminärt sjunker därmed deras resultat – före avskrivningar minus finansnetto i förhållande till omsättningen – till under 18 procent, enligt LRF Konsult.

    ”Tungt för många”

    Jimmy Larsson råder lantbrukarna att göra ett provbokslut för helåret 2018, men också en nulägesanalys för att få koll på kassaflödena. Därefter bör man kontakta sin bank för att se vad som behöver göras i ekonomiska termer.

    – Om man inte brukar jobba med budget och uppföljningar är det här ett ypperligt tillfälle att få överblick. Särskilt nu när man kan få subventionerad rådgivningshjälp med stöd från Jordbruksverket. Men det är också viktigt prata med varandra så att man mår bättre. Det här är tungt för många, säger Jimmy Larsson.

    Foderpriserna steg under sensommaren med i snitt 12 procent, enligt Jordbruksverket. Det rör sig ofta om prisökningar på 25-40 procent och uppåt 60 procent på vissa ställen. Detta medför försämrad lönsamhet inom alla typer av jordbruksföretag.

    Pressade grisbönder

    De höga foderkostnaderna har slagit hårt mot grisbönder som väntas få kostnadsökningar på 11 procent i år, samtidigt som grispriserna sjunker, även om de fortfarande ligger högst bland jämförbara europeiska länder.

    – Det beror delvis på grillförbudet i somras, samtidigt som suggslakten ökat även i andra länder, vilket skapat ett krisrelaterat överutbud på grismarknaden, säger Jimmy Larsson.

    Grisböndernas omsättning minskar därmed med en procent, jämfört med föregående år, enligt LRF Konsults uppskattning. Resultatet – före avskrivningar minus finansnetto i förhållande till omsättningen – backar sammantaget till under 10 procent.

    Stort foderbehov

    Samtidigt sjunker mjölkintäkterna med fem procent i år, jämfört med 2017. Totalt minskar mjölkföretagens omsättning med 3 procent, samtidigt som deras kostnader väntas öka med 13 procent, till följd av ökat inköpsbehovet av spannmål och kraftfoder.

    Foderkostnadens andel av mjölkintäkten stiger kraftigt och bedöms öka med 9 procentenheter. I relation till omsättningen bedöms resultatet före avskrivningar minus finansnetto sjunka till 19 procent för mjölkföretagen.

    Ingen prishöjning

    Även nötbönder lider foderbrist, vilket leder till att resultatet – före avskrivningar minus finansnetto – sjunker till 24 procent för denna näringsgren, jämfört med i fjol (30).

    Nötbönder plågas också av långa nötköer på slakterierna, vilket ATL skrivit om tidigare. Butikskedjor kampanjar nu för svenskt kött, men det har inte lett till prishöjningar hittills. Djurintäkterna beräknas sjunka något, liksom kostnaderna för inköp av djur.

     De svenska skördarna minskade med mellan 30-70 procent till följd av torkan. Inom EU beräknas årets totala skörd vara cirka 7,5 procent under 5-årsmedel. Tyskland och Danmark står för över 55 procent av det totala skördebortfallet i unionen.
    De svenska skördarna minskade med mellan 30-70 procent till följd av torkan. Inom EU beräknas årets totala skörd vara cirka 7,5 procent under 5-årsmedel. Tyskland och Danmark står för över 55 procent av det totala skördebortfallet i unionen.

    LRF Konsults råd för hållbart jordbruk, ett urval:

    • Blicka över hela verksamheten och agera i tid

    • Sätt in resurser i relation till behov och utväxling

    • Jobba med det du själv kan påverka, du äger större andelen av frågorna i ditt företag

    • Sätt upp tydliga mål

    • Acceptera inte bortfall eller förluster.

    • Se till ha hög produktion och låg kostnad.

    • Se över dina underhållskostnader

    Växelkurs pressar upp oljepris

    Kronan har försvagats mot både dollar och euro under 2018. Växelkursen är ned med 6 procent mot euro och 12 procent mot dollarn. Svag växelkurs gynnar exportnäringen.

    Ändå är den 7 procent högre än 2017. Den förhållandevis höga nivån driver upp bränslepriserna. Dessutom har råoljepriset på Brent-olja stigit i oktober till kring 75-85 dollar fatet – och väntas stiga ytterligare.

    Första halvåret 2018 har priset legat 50 procent högre än motsvarande period 2017. Och de senaste två åren har råoljepriset dubblerats.

    De internationella marknadsräntorna i USA, Europa och Sverige har stigit under hösten, vilket de väntas fortsätta göra.

    Reporäntan, som styr de korta räntorna, ligger kvar på sin rekordlåga nivå –0,50 procent i Sverige. Riksbankens har dock flaggat för en höjning med 0,25 procentenheter i december eller februari.

    Räntan på längre lån väntas öka med 0,5 procent inom två år – för att inom fem öka med ytterligare 0,5 procentenhet.

    Källa: LRF Konsult

    Till toppen