Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 29 oktober 2018

    Grisbönder räknar med god pension

    Grisbönderna är de lantbrukare som är mest optimistiska om sin framtida pension. En stor skillnad mot många nötbönder som i stället tror att de måste dra ner på sina kostnader för att klara sig ekonomiskt.

     Grisbönder tror att pensionen kommer att räcka, nötbönderna är mindre positiva utan räknar med att få dra ner på kostnader.
    Grisbönder tror att pensionen kommer att räcka, nötbönderna är mindre positiva utan räknar med att få dra ner på kostnader. FOTO: Mostphotos

    Det visar ”Lantbruksbarometern Höst 2018” som Sifo gjort på uppdrag av LRF Konsult, Swedbank och Sparbankerna. Tre av tio lantbrukare tror att de kommer att klara sig bra på sina pensioner. Två av tio tror dock att de behöver dra ned på vissa utgifter för att få ihop det.

    Läget bäst för storbönder

    Generellt är det främst storbönder som uppger att de kommer att klara sig bra på sin pension. 64 procent av lantbrukare med en omsättning som överstiger tio miljoner kronor är optimistiska.

    Motsvarande siffra för företagare med omsättning på mellan 200 000 och 500 000 är bara 25 procent.

    Nedbrutet på produktionsgrenar är grisbönder mest optimistiska. Nästan sex av tio av grisbönderna räknar med god pension, men bara fyra av tio nötbönder. Motsvarande siffror för växtodlare och mjölkbönder är 27 respektive 37 procent.

    I år är det är första gången pensionsfrågor ställs i undersökningen. Därför saknas jämförelsetal.

    Stark soliditet

    Åtta av tio grisbönder uppger också att de amorterar tillräckligt i förhållande till framtida investeringar och generationsskifte. Därmed toppar de även den tabellen. Motsvarande siffra bland mjölkföretagare är bara tolv procent.

    På frågan ”Amorterar du tillräckligt?” svarade nästan sju av tio ”ja” och under en av fem ”nej”, i undersökningen.

    Generellt är de svenska lantbrukens soliditet – alltså andelen av tillgångar som är finansierade med eget kapital – stark och ligger på i snitt 70 procent. Den är dock över lag svagare hos större aktörer.

    Rekommenderar yrket

    På frågan ”Skulle du rekommendera en ung människa att bli lantbrukare eller att arbeta inom näringen?” svarar sju av tio ”ja absolut” eller ”ja kanske”.

    Mest positiva är de mellan 41-50 år. 81 procent av dem skulle rekommendera en ung människa att bli lantbrukare, en ökning med två procentenheter från i fjol.

    Kreditläget i jordbrukssektorn

    Den totala utlåningen till lantbrukare ökade med fyra procentenheter till 323 miljarder kronor, under helåret 2017. Det är dock den lägsta nivån de senaste tio åren.

    Nyutlåningen uppgick till 12,4 miljarder kronor under i fjol – en ökning med 127 miljarder sedan 2008. Men ökningstakten har avtagit över tid.

    Höstbarometern visar också att andelen lantbrukare som inte får lån ökade med två procentenheter till fyra procent år 2017.

    Nästan en av tio mjölkföretag fick nej på sin låneansökan. Motsvarande siffra för nötbönder var 6 procent, medan ingen av grisbönderna fick nej.

    Vidare uppger 12 procent (15) av mjölkföretagen att de minskade sin amortering förra året. Motsvarande siffra för grisbönderna är bara 5 procent (7).

    Källa: Höstbarometern

    Stigande priser på jordbruksmark

    Under 2017 steg priserna på jordbruksmark i Sverige med i genomsnitt tio procent.

    I de mest bördiga svenska områdena i Skåne och Östergötland – där priserna ökat mest senaste decenniet – sjönk de dock med 3 procent förra året.

    I landets övriga delar steg markpriserna med mellan 9-29 procent.

    Källa: Höstbarometern

    Relaterade artiklar

    Till toppen