Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 11 oktober

    Grisbönder hårdast drabbade av sommartorkan: "Värsta jag sett"

    Svenska grisbönders nyckeltal sjönk kraftigt i extremhettan, enligt LRF Konsult-rapport.

    – Det är de sämsta värden jag sett. Det är värre än under finanskrisen, säger LRF-rådgivaren, Stefan Nypelius.

     Stefan Nypelius är rådgivare på LRF Konsult och konstaterar att grisbönder var särskilt plågade av sommartorkan.
    Stefan Nypelius är rådgivare på LRF Konsult och konstaterar att grisbönder var särskilt plågade av sommartorkan. FOTO: LRF Konsult och Mostphotos

    Som ATL rapporterat minskade sommarens skördar med i snitt 30-40 procent och på vissa ställen uppåt 70 procent. Det visar LRF:s kompletterade lönsamhetsrapport.

    ”Årets torka och värme ger stora ekonomiska konsekvenser för lantbrukets alla produktionsinriktningar. Vi har i våra rapporter aldrig sett så svaga resultat”, framgår det.

    Stefan Nypelius – medförfattare till rapporten och rådgivare på LRF Konsult – säger till ATL att sommartorken medförde den sämsta lantbruksproduktionen han sett under sina 20 år som konsult.

    Sämre än 2008

    – Det är det värsta jag sett. Jag har aldrig varit med om lägre värden tidigare. De ligger till och med under nivåerna under finanskrisen 2008, säger han.

    Kommer lantbrukskonkurserna öka?

    – Det är fullt möjligt. Vi har redan sett en ökning, men har ännu inte sammanställt de siffrorna.

    Grovfoderbristen, särskilt vad gäller halm, har också varit stor, enligt rapporten. Något som sinkat köttproducenter. Deras nyckeltal väntas sjunka till mellan sex och åtta procent under 2018, från 16-20 procent året innan.

    Allra värst drabbade är grisbönder, som generellt köpte foder för sent.

    – Det var bara ett fåtal som var proaktiva i sina inköp. Huvuddelen hade fullt upp med annat och hann inte med den långsiktiga planeringen, säger Stefan Nypelius.

    Lättare för större gårdar

    Många fokuserade på att kyla ner sina svinstallar, då suggor behöver hållas svala av fertilitetsskäl. Vattenförsörjningen var också en utmaning. Vatten som pumpades upp från sjöar och andra vattendrag sinade, vilket skapade mycket merarbete. De som dessutom började få slut på grundvatten behövde akut få fram ny brunn eller göra nya anslutningar.

    De grisproducenter som köpte in foder under försommaren har i stället haft prisuppgångar på mellan 25-40 procent, enligt Nypelius. De har även kunnat komplettera med sensommarodlat grovfoder i under hösten.

    – Det handlar främst om större gårdar, men långt ifrån alla. De har mer resurser till långsiktig planering. Mindre aktörer måste fokusera mer på akuta dagsproblem.

    ”Sök stöd”

    Vad ska då krisdrabbade bönder göra nu? För det första ska de söka Jordbruksverkets rådgivningsstöd, manar Nypelius. Det täcker 70 procent av rådgivningskostnaderna upp till 20 000 kronor, för vägledning inom ekonomi och foderhantering. I dag kan kött- och foderproducenter söka stödet och inom kort även växtodlare.

    – Det gäller bland annat hjälp med foderinventering och kostnadskalkyler, såsom besparingar genom till exempel minskade djurbesättningar och att ha färre anställda, inköp av gödning och banklån. Man tittar också på jordbruksföretags resurser och på vad som eventuellt kan säljas av. Ett ökat uttag av skog är en vanlig lösning, säger Stefan Nypelius och fortsätter:

    – Det är åtgärder som får påverkan över flera år. Och om man lånar pengar så kan man behöva hjälp med en avbetalningsplan, säger han.

    Krishjälpen räcker inte

    Förra regeringen anslog i somras 1,2 miljarder kronor i kriststöd efter torkan, varav 460 miljoner betalas ut i år.

    – Det kommer inte att räcka. Det rör sig bara om 422 kronor per djur i stöd än så länge, säger han.

    Läget har försvårats ytterligare av att den svenska kronan fortsatt försvagats mot både dollar och euro, eftersom Sverige efter sommaren 2018 gått från att exportera till att bli importberoende av spannmål.

    Därtill har råoljepriset på Brent-olja stigit under september och legat kring 75–85 dollar per fat. Första halvåret 2018 har priset legat 25–30 procent högre än motsvarande period i fjol.

    Vad skulle en ny värmebölja sommaren 2019 betyda?

    – Det är svårt att säga i nuläget. För även om man återigen bara skulle få ut hälften av sin skörd, kanske man ändå får dubbelt så mycket betalt, och då blir ju effekterna inte så stora. Men det förutsätter att svenska konsumenter fortsätter att välja svenska livsmedel.

    LRF Konsults prognos för helåret 2018 (i procent)

    Spannmål

    Totalt skördeuttag på spannmål: 50–70

    Spannmålspriset: +40 procent (under andra halvåret)

    Dieselpris: +19

    Elpris: +15

    Mjölk

    Mjölkavkastning: –4

    Mjölkpris: –3

    Kött

    Nötköttspris: –2

    Grisköttspris: –1

    Foder

    Foderpris q1–2: +8

    Foderpris q3–4: +50

    Fodermängd q3: +25

    Till toppen