Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 13 september 2016

    Gråalen blir nytt energiträd

    Gråalen kan bli norra och mellersta Sveriges energiträd. Det tror Skogforsk som nu satsar på att förädla trädet.

     Gråalen har stor potential som energiträd tror Skogsforsk.
    Gråalen har stor potential som energiträd tror Skogsforsk. FOTO: Marie Henningsson

    I norra och mellersta Sverige finns cirka 50 000 hektar övergiven jordbruksmark som skulle passa bra för gråalen. Med förädlad gråal skulle marken kunna ge 325 000 ton biomassa om året, vilket motsvarar 1,7 TWh energi.

    – Vi får inte glömma bort våra svenska lövträd när vi diskuterar framtidens bioenergi, säger Lars Rytter som är forskare vid Skogforsk.

    5,5 ton biomassa

    Forskning som genomförts av Skogsforsk visar att oförädlad gråal kan producera 5,5 ton biomassa per år och hektar med en omloppstid på upp till 25 år.

    Men förädlat material kan producera mellan sex och sju ton biomassa per år och hektar, vilket motsvarar 16-19 kubikmeter flis.

    Klimatet är milt

    Energiträden poppel, hybridasp och salix trivs på bättre marker och där klimatet är milt. Produktionen är hög, exempelvis visar Skogsforsks siffror att hybridasp och poppel ger 25 kubikmeter per hektar med en omloppstid på 25 år.

    Men i norra Sverige, och på de surare skogsjordarna, kan gråalen vara ett bättre alternativ.

    Gråalen är lätt att etablera och klarar ett hårdare klimat, den är inte så populär bland rådjur och älg och liksom för de andra energiträden kommer nästa generation gratis, hos gråalen genom både stubb- och rotskott.

    Producerar mer

    – Om man jämför gråal med poppelarter så producerar popplarna mer. Men jämförelsen sker oftast för olika marker där popplarna generellt växer på bättre marker, och förädlingsgraden är också högre hos popplar, säger Lars Rytter.

    Skogforsk är det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, finansierat av skogsnäringen och staten. Idag finns inget förädlat material för gråal, men nu har forskarna anlagt en serie försök med gråal för att lära sig mer om tillväxtkapaciteten, och för att kunna göra ett urval av de bästa odlingsmaterialen för förädling.

    Priserna på energived är inte så höga i mellersta och norra Sverige, varför då satsa på gråal?

    – Vi tror att det långsiktigt är bra i ett framtida biobaserat samhälle att satsa på att utveckla skogsodlingssystem och gråalen är tänkt som ett komplement till de trädslag som odlas idag. Vi har precis börjat ta fram material och system så förhoppningsvis blir marknaden bättre i framtiden, säger Lars Rytter.

    FAKTA

    Gråalen är en av två inhemska alarter. Den växer huvudsakligen i Svealand och Norrland medan klibbalen har en mer sydlig utbredning. Gråalen är snabbväxande i ungdomen och den har, liksom klibbalen, rotknölar med kvävefixerande bakterier som gör att den kan etablera sig även på kvävefattiga marker.

    Källa: Skogforsk

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen