Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 24 december 2020

    Glada grisar i Halla Gårds kretsloppsjordbruk

    Halla har gjort flera investeringar med syftet att sluta gårdens kretslopp runt sin uppfödning av slaktgrisar. Det starkaste intrycket gör ett lösdriftstall med möjlighet för grisarna att gå ut till beteshagar.

    Detta är ett reportage ur Lantmannen nr 10/2020.Vill du läsa mer om tidningen eller teckna en prenumeration? Klicka här!

     Halla Gård sluter kretsloppet i sin grisuppfödning med hjälp av framtidens stall.
    Halla Gård sluter kretsloppet i sin grisuppfödning med hjälp av framtidens stall. FOTO: Anders Fällman

    Familjen Gunnarsson på Halla gård i kanten av Varaslätten är sedan länge etablerade grisuppfödare. Grisarna kommer till gården när de väger cirka 30 kilo och slaktas när de väger cirka 110 kilo. För ett par år sedan fick planerna på en radikal utbyggnad tydliga former.

    Det första spadtaget togs i december 2018 och sent i januari 2020 kunde den första omgången med smågrisar sättas in. Nu fördubblas uppfödningen med ett innovativt grisstall som främjar grisarnas naturliga beteende och minskar klimatavtrycket.

    Samtidigt har man byggt en biogasanläggning som ger gårdens hela behov av el plus ett överskott, värme i ett fjärrnät för hela gården och en uppgraderad flytgödsel i form av rötrest till en växtodling där en ökad odling av trindsäd ersätter soja i foderstaten.

    Inköpt mineralgödsel minskar kraftigt

    Anders Gunnarsson vill visa att man kan kombinera hög produktivitet med en djuromsorg i världsklass. Sammantaget till ett pris på köttet som de flesta ska ha råd med. Han vill trimma växtodlingen på 575 hektar och djurhållningen på 6 270 platser till att generera den gödselmängd som biogasanläggningen behöver röta för att generera den växtnäring som foderodlingen behöver.

    – Vi tror att vi kan reducera behovet av inköpt mineralgödsel med 90 procent. Då är vi nära att sluta kretsloppet med en konventionell växtodling på 575 hektar. Utan konventionella insatsmedel skulle samma grisuppfödning kräva nästan dubbelt så stor åkerareal och det känns inte som ett hållbart och förnuftigt alternativ, resonerar Anders Gunnarsson.

     Cementringarna är provisoriska skorstenar för golvventilationen. Tanken är att de ska ersättas med två vätskefyllda rör som avskiljer ammoniak när ventilationsluften stiger genom vätskan innan den släpps ut i atmosfären. På Halla skulle tekniken kunna fånga kväve motsvarande 60 ton Axan.
    Cementringarna är provisoriska skorstenar för golvventilationen. Tanken är att de ska ersättas med två vätskefyllda rör som avskiljer ammoniak när ventilationsluften stiger genom vätskan innan den släpps ut i atmosfären. På Halla skulle tekniken kunna fånga kväve motsvarande 60 ton Axan. FOTO: Anders Fällman

    Grisarna går i lösdrift

    Grovt kan hela investeringen på 40 miljoner kronor delas upp i 30 miljoner kronor för gödselhantering, foderkök, hagar och lösdriftstallet med innovativ ventilation och slussar för grisarna ut i det fria och 10 miljoner för biogasanläggningen med fjärrvärmenät.

    – Jag hoppas förstås att Hållbarhetsgrisen som jag och Scan lanserar tillsammans blir så efterfrågad att investeringen betalar sig för båda parter. Scans engagemang som förädlare av min råvara och som partner har varit en förutsättning, erkänner Anders Gunnarsson.

    Det starkaste intrycket för en besökare är utan tvekan stallet där grisarna rör sig fritt i stora lösdrifter med utgångar till betsfållor på cirka sju hektar där de kan böka och beta året runt. Hela området kringgärdas av vidsvinssäkra stängsel.

    – Det är den lösningen med en effektiv djurhållning som samtidigt tillgodoser djurens behov som är roligast att visa. Grisarna väljer själva om de är ute eller inne och det verkar hänga på temperaturen. De varmaste och soligaste dagarna i sommar stannade de inne på dagarna och gick ut på kvällarna, ler Anders Gunnarsson.

     En av de takförsedda rötrestbrunnarna och rötkammaren på 2,2 MW. Spillvärmen från elproduktionen används för att hålla 38,7 grader i rötkammaren, därefter för uppvärmning av stall, bostäder och torkning av spannmål. Det sparar 90 procent av brännoljemängden till torken.
    En av de takförsedda rötrestbrunnarna och rötkammaren på 2,2 MW. Spillvärmen från elproduktionen används för att hålla 38,7 grader i rötkammaren, därefter för uppvärmning av stall, bostäder och torkning av spannmål. Det sparar 90 procent av brännoljemängden till torken. FOTO: Anders Fällman

    Stallet på 65 gånger 67 meter har avgränsande mittgång och 4 avdelningar på vardera sidan, med plats för 440 djur vardera. Varje morgon puffas alla djur upp för att se samtliga röra sig. Är det någon som exempelvis är halt tas den till sjukboxen och behandlas.

    Ingen skarp lukt

    Klimatet inne i avdelningarna är anmärkningsvärt bra tack vare ventilationen Intellifarm från danska Agrifarm. Takhöjden är relativt hög och cirka 85 procent är ventilation genom reglerbara takventiler och resterande del en ventilation där två fläktar suger stalluft ner genom spaltgolvet.

    Det räcker att cirka 15 procent av ventilationsluften sugs ned för att så mycket som 85 till 90 procent av ammoniakhalten bland grisarna följer med eftersom ammoniaken kommer från gödseln. Effekten av utsuget genom spalten är påtaglig. Den skarpa lukt som förknippas med grisstallar finns knappt. Efter mer än en timme i stallet har kläderna knappt tagit lukt alls.

     Slussarna in och ut ur stallet är enkelriktade. Slussarna skulle kunna störa ventilationen i stallet men gör inte det tack vare upplägget med takventiler och aktivt utsug genom spaltgolvet.
    Slussarna in och ut ur stallet är enkelriktade. Slussarna skulle kunna störa ventilationen i stallet men gör inte det tack vare upplägget med takventiler och aktivt utsug genom spaltgolvet. FOTO: Anders Fällman

    I dagsläget leds den ammoniakhaltiga ventilationsluften ut i atmosfären, men Anders Gunnarsson planerar att investera i en utrustning som renar ventilationsluften från ammoniak. Det skulle ge ett ammoniakmättat vatten som endera töms i gödselbrunnen eller sprutas ut i samband med en ogräsbekämpning eller annan växtskyddsåtgärd.

    – Det skulle röra sig om stora besparingar och en betydande klimateffekt i vårt fall. Vi bedömer att det rör sig om en kvävemängd motsvarande 60 ton Axan som vi skulle ta till vara till växtodlingen i stället för att släppa ut i atmosfären, säger Anders Gunnarsson.

    Sparar arbetstid

    Atmosfären i stallet påminner om intrycken i moderna lösdrifter för mjölkkor. Relativt tyst, relativt lugnt. Centralt i varje avdelning står en automatisk våg med smartgates som sorterar grisarna regelbundet. De som uppnått slaktvikt styrs till en leveransbox, de minsta till en box med särskilt utfodringsutrustning medan övriga styrs tillbaka till lösdriften. En lockgiva torrfoder i vågen genererar gristrafiken i stallet.

     Dysor är en del i regleringen av klimatet i stallet. Men även för att blöta upp en avdelning innan den tvättas manuellt inför nästa omgång smågrisar. Det halverar tvättiden och sparar 25 procent vatten.
    Dysor är en del i regleringen av klimatet i stallet. Men även för att blöta upp en avdelning innan den tvättas manuellt inför nästa omgång smågrisar. Det halverar tvättiden och sparar 25 procent vatten. FOTO: Anders Fällman

    Systemet sparar arbetstid och gör vägningen och sorteringen till en odramatisk rutin för grisen. Den stora fodertilldelningen sker med blötutfodringen i långtråg och är automatiserad med nivågivare som reglerar tilldelningen. Med tanke på att grisarna kan röra sig inne och ute blir tillväxt per dag är ett viktigt nyckeltal i jämförelsen med andra system och de allra första indikationerna är lovande.

    – Det är ett litet underlag och ett nytt och rent stall, men visst är det uppmuntrande att vi ligger strax under ett kilo per dag i tillväxt. Det lovar gott för fortsättningen.

    Luftfuktarna får en extra uppgift

    Klimatet i avdelningarna regleras med ventilation i tak och golv, med golvvärme, med element på väggarna och med dysor som ökar luftfuktigheten om det blir varmare än 25 grader inne på sommaren. Styrningen beaktar värden på temperatur, luftfuktighet och koldioxidhalt i stallet plus vindriktning, vindhastighet och om det regnar.

     Varje avdelning är en öppen lösning med avskiljande väggar med långtråg för blötutfodring. Över trågen finns en nivågivare som reglerar tilldelningen.
    Varje avdelning är en öppen lösning med avskiljande väggar med långtråg för blötutfodring. Över trågen finns en nivågivare som reglerar tilldelningen. FOTO: Anders Fällman

    När en avdelning är tömd på grisar får luftfuktarna en extra uppgift när stallet ska tvättas innan en ny omgång grisar sätts in. I dagsläget finns inga planer på att investera i en tvättrobot.

    – Genom att blöta upp avdelningen innan vi går in och tvättar manuellt halverar vi tidsåtgången och minskar vattenförbrukningen med 25 procent. Besparingen av vatten gynnar biogasanläggningen och minskar behovet av lagringskapacitet för rötrest. Dessutom slipper vi transportera onödigt mycket vatten till åkrarna.

    Mindre damm

    Halm till boxarna tilldelas automatiskt. Längs långsidorna på varje avdelning löper ett rörsystem för halm som blåses ut över betonggolvet närmast väggen. Det innebär att en mindre mängd halm trampas ned genom spalten. Halmen dammar knappt alls eftersom den går genom en cyklon innan den blåses ut till avdelningarna.

    Gödseln och urinen trampas ned genom spalten till sju laguner under varje avdelning och gödslas ut en gång per vecka genom självfall och lucka som öppnas.

    – Systemet för utgödslingen är underhållsfritt och skapar inte dåligt stallklimat tack vare utsugsventilationen under spalten. Jag slipper rycka ut och reparera en utgödsling på julafton!

     Anders Gunnarsson sluter kretsloppet på Halla gård. Han har varit byggherre och gjort kalkyler, beräkningar och konstruktioner utan att anlita konsulter. Den hackade halmen går genom en cyklon innan den fördelas i stallet. Under cyklonen finns doseringslådan som matar ut vald mängd halm till rörsystemet i avdelningarna.
    Anders Gunnarsson sluter kretsloppet på Halla gård. Han har varit byggherre och gjort kalkyler, beräkningar och konstruktioner utan att anlita konsulter. Den hackade halmen går genom en cyklon innan den fördelas i stallet. Under cyklonen finns doseringslådan som matar ut vald mängd halm till rörsystemet i avdelningarna. FOTO: Anders Fällman

    Detta är ett reportage ur Lantmannen nr 10/2020.Vill du läsa mer om tidningen eller teckna en prenumeration? Klicka här!

    Halla Gård

    • Ägare/ägarform: Enskild firma

    • Gör jobbet: 3 anställda samt Anders och hans pappa Ingemar Gunnarsson

    • Areal: 575 ha, konventionell växtodling med en 7 årig växtföljd

    • Grödor: höstvete, höstkorn, höstraps, havre, åkerbönor och lupin

    • Tork och lagring byggd 2010: Akron dubbel satstork, 2 x 30 m3 och 2 200 ton lagring plus 1 000 ton på andra gårdar

    Uppfödning av slaktgrisar

    • 2 750 ”Rapsgrisplatser” i konventionellt stall med gruppboxar

    • 3 520 platser för ”Hållbarhetsgrisar” i nytt stall med 8 lösdriftsavdelningar.

    Fakta om det nya stallet

    Kostnad cirka 30 miljoner kronor.

    • Stall: MG Bygg

    • Foderberedning, utfodring, stallinredning och våg med smartgates: Big Dutchman (våtutfodring ”Compact Feeding”)

    • Halmningsutrustning: Bo-Pil

    • Ventilation/utgödsling: Intellifarm från Agrifarm

    • Internt fiber-nätverk: Saleby el

    • Markarbete: Egen regi samt Varaslättens svets & schakt

    • El: Saleby el

    • VVS: Djupedalsrör

    Biogasanläggning inkl fjärrvärmenät

    Kostnad cirka 10 miljoner kronor.

    • Rötar: ca 12 000 m3 flytgödsel

    • 2,2 MW rågas från en rötkammare på 1 400 m3

    • Rötrestbrunnar: 3 200 m3, 1 970 m3 samt planer på en tredje om 5 000 m3.

    • Varmvattenpanna på 300 kW, eldas med rågas.

    • Gasmotor på 90 kWatt. Producerar 800 000 kWatt el per år (50 procent egen förbrukning och 50 procent säljs)

    • Fjärrvärmesystemet värms till 100 procent med biogas

    • Varmvatten från biogasanläggningen värmer bostäderna, stallar och andra ekonomibyggnader.

    • 90 procent av spannmålstorkens oljeförbrukning ersätts av varmvatten från biogasanläggningen i en värmeväxlare.

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen