Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 18 augusti 2018

    Gensaxade grödor kan minska jordbrukets kväveanvändning

    Kinesiska forskare har tagit fram grödor med bättre kväveupptag, vilket minskar behovet av konstgödsel. Men eftersom de är framtagna med hjälp av gensaxen Crispr/Cas9 kommer de enligt skärpta EU-regler att behandlas som genmodifierade.

     En ny studie visar på potentialen i att förena hög avkastning på vete och ris med ett minskat behov av konstgödsling.
    En ny studie visar på potentialen i att förena hög avkastning på vete och ris med ett minskat behov av konstgödsling. FOTO: Eva Westin

    I slutet på juli beslutade EU-domstolen att grödor som behandlats med Crispr/Cas9 ska omfattas av EU:s lagstiftning om genmodifierade grödor. Enligt en ny studie av en forskargrupp knuten till den kinesiska vetenskapsakademin går EU därmed miste om en teknik med stor potential att minska kväveanvändandet inom jordbruket, och därmed också en viktig källa till övergödning och algblomning i Östersjön.

    Studien som presenteras i tidskriften Nature visar på ett samband mellan kväveupptaget för ris och andra grödor, och en gen som styr proteinet GRF4.

    Under den gröna revolutionen på 1960-talet utvecklades nya kortare och högavkastande ris- och vetegrödor. Dessa grödor kunde inte ta upp lika mycket kväve som sina längre släktingar, vilket fick till följd att bönderna behövde använda mer konstgödsel.

    Med hjälp av att ändra förhållandet mellan GRF4 och proteinet Della, som fungerar som en bromskloss i grödans tillväxt, visar forskarna hur grödorna från den gröna revolutionen ska kunna ta upp mer kväve, vilket skulle minska behovet av att tillföra konstgödsel.

    – Den här studien är ett utmärkt exempel på hur utforskandet av viktiga mål inom växtvetenskapen snabbt kan leda till potentiella lösningar på globala utmaningar, säger en av medförfattarna, Nicholas Harberd från universitetet i Oxford.

    LÄS OCKSÅ: Crispr-tekniken nödvändig för vår konkurrenskraftLÄS OCKSÅ: Forskare i Lund först med att kartlägga havrens genom

    Relaterade artiklar

    Till toppen