Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 3 juni

    Rådgivare: Torkan kan ha ökat spridning av renkavle

    Renkavle sprider sig allt längre norrut. Ogräset är synnerligen svårbehandlat, bekämpningskostnaden hög och den kan sänka veteskörden med flera ton om den blir talrik.

     Renkavle i axgång i höstvete.
    Bild 1/3 Renkavle i axgång i höstvete. FOTO: Jordbruksverket
     Renkavle i axgång i höstvete.
    Bild 2/3 Renkavle i axgång i höstvete. FOTO: Jordbruksverket
     Per Widén, regional ogräsrådgivare på Jordbruksverket Uppsala.
    Bild 3/3 Per Widén, regional ogräsrådgivare på Jordbruksverket Uppsala. FOTO: Jordbruksverket

    Det är så här års som renkavlen går i ax och plantan sticker upp ovanför höstvetet som inte är lika långt gånget. Upptäckten kan bli en obehaglig överraskning och åtgärdas den inte kan konsekvenserna bli stora.

    – Stöter du på en rugge, eller små kolonier här och där i fältet, får du döda av den med glyfosat hellre än att bara slå av den med betesputsare. Annars återkommer den fler gånger i sommar när plantan skjuter nya ax, säger Per Widén, regional ogräsrådgivare på Jordbruksverket Uppsala.

    – Renkavle producerar mycket frö så tillåts den stå kvar blir problemet än större kommande år. Finns enstaka plantor kan de handplockas, som med flyghavre.

    Påträffats i Östergötland och Västergötland

    Han har sett hur renkavlen sprider sig söderifrån och uppmanar lantbrukaren att gå igenom sina fält. Risken är störst i höstvetet som konkurrerar dåligt, men ogräset kan även finns i andra höstsådda grödor som korn, raps och råg.

    – Den finns framför allt i stora delar av Skåne och delar av Gotland, men har också ganska nyligen börjat uppträda mer frekvent på slättbygderna i Östergötland och Västergötland. Det gäller ännu så länge ett antal gårdar och enskilda fält, säger Per Widén.

    I Mälardalen och Sörmland handlar det om ett fåtal fall som upptäckts under senare år.

    Torkan kan ha lett till spridning

    När ogräset introducerats i ett område börjar det spridas mellan gårdarna i bygden. Det sker framför allt via till exempel tröskor, pressar och jordbearbetningsredskap, som tar med sig frön från ett fält till ett annat.

    – Det som gäller är maskinhygien. Finns det renkavle när du tröskar är risken stor att den följer med till nästa fält. Samma sak gäller till exempel kultivatorer eller plogar men också pressning av halmbalar, säger Per Widén, som tycker att den som hyr eller köper begagnat ska kräva rengjorda maskiner.

    Han ser med oro på att fjolårets torka kan ha bidragit till att snabba på spridningen norrut då många transporter av halm gick från söder till norr i landet.

    – Är renkavlen ofullständigt bekämpad på de fält där halmen skördats kan dess frö spridas till nya marker med balpressen eller i själva halmbalen. Du märker inget första året, kanske inte heller det andra eller tredje, men sedan kan det bli en dramatisk upptäckt, säger Per Widén.

    Svårbekämpat

    Det är ett dyrt och besvärligt ogräs att bekämpa och det krävs mycket hög bekämpningseffektivitet för att det inte ska fortsätta att föröka sig.

    – Det räcker oftast inte med enbart kemisk bekämpning höst och vår för att få det under kontroll. Snarare måste du även tänka växtföljd och annan odlingsteknik, säger Per Widén.

    I Skåne har många lantbrukare framgångsrikt använt sig av så kallad falsk såbädd eller fördröjd sådd. Det fungerar så att du harvar jorden färdig för sådd, men väntar med att så höstvetet. Då har du lockat igång renkavlen att gro. Nästa steg är att få bort den med mekanisk bearbetning eller glyfosatsprutning. Därefter sår du höstvetet.

    – Nya plantor av renkavle gror visserligen igen, men de är färre till antalet vid sen sådd och konkurrerar sämre med höstvetet. Färre plantor gör det också lättare att nå tillräcklig effekt med ogräsbekämpningen, säger Per Widén.

    Renkavle sänker lönsamheten i veteodlingen

    Renkavle konkurrerar så effektivt med höstvete att den sänker skörden med flera ton om den blir talrik. Förblir den obekämpad kan det bli en halvering av skörden.

    Bekämpningskostnaden är 800–1 000 kronor dyrare per hektar än vid annan ogräsbekämpning, eftersom den måste ske både höst och vår.

    Bekämpar du för ensidigt finns risk för resistens. På flera håll i Europa, men också i Skåne, har flera bekämpningsmedel tappat så pass mycket effekt att de inte längre kan hålla renkavlen i schack.

    Relaterade artiklar

    Till toppen