Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 9 oktober

    Får krisstöd på 135 kronor: "Skrattretande"

    Ekobonden Frans Brozén på Fårö får 135 kronor från EU:s krisreservfond. "Det är en skrattretande liten summa, och knappt kaffepengar i livets kalkyl", säger han till ATL.

     Ekobonden Frans Brozén är potatis- och grönsaksodlare på Gotland och tycker att EU:s krisreservsfond betalar ut löjligt små summor. Själv fick han 135 kronor i år.
    Ekobonden Frans Brozén är potatis- och grönsaksodlare på Gotland och tycker att EU:s krisreservsfond betalar ut löjligt små summor. Själv fick han 135 kronor i år. FOTO: Frans Brozén

    Helagotland.se var först med att plocka upp ett Facebook-inlägg från ekobonden Frans Brozén på Fårö. I det tackar han ironiskt för EU:s och Jordbruksverkets givmildhet. ”Jag vet inte riktigt vad jag skall göra med alla pengar”, skriver han – och syftar på de 135 kronor som han fick från EU:s krisreservfond i år. Pengarna utbetalades av Jordbruksverket den 2 oktober.

    – Det är skrattretande att de håller på med sådana småsummor. Det blir inget kvar efter arbetsgivaravgifter och min arbetstid som också kostar pengar. Det är knappt kaffepengar i livets kalkyl, säger Frans Brozén till ATL.

    Alla EU-länder bidrar till den så kallade krisreservfonden som ska användas vid eventuella kriser i jordbrukssektorn. Men inga pengar betalades ut 2016 och de återförs nu till unionens lantbrukare.

    Låga summor

    Summan man tilldelas baseras på åkerareal. Frans Brozén är i huvudsak ekologisk potatis- och grönsaksodlare och har bara knappt sex hektar åkermark, varför återbetalningen till honom blir liten.

    – Men även om man är storbonde så blir det kanske ändå inte mer än 10 000 kronor. Det rör sig om ersättningsnivåer på runt 1 procent av arealen, säger Frans Brozén.

    Krisreservfondens utbetalningar borde även klumpas ihop för att minska Jordbruksverkets administration, anser han. Då skulle myndigheten kunna lägga krutet på viktigare saker, tror Brozén.

    – De borde till exempel se till att vi bönder får ut vårt miljöstöd för betesmark och skogsbete, samt alla arbetsstöd. Jag har inte fått ersättning för de senaste tre åren. Det rör sig om över 100 000 kronor, säger Frans Brozén och tillägger att han äger 89 hektar betesmark.

    Buggar

    Han rasar också över att många Gotlandsbönder ännu inte heller fått sina åtgärdsplaner för betesmarker från länsstyrelsen. Utan de går det inte ens söka några pengar. Frans Brozén har dock fått sin, men tycker att dessa återkommande förseningar är upprörande.

    Jordbruksverket har förklarat det med dataproblem, säger han.

    – De menar att det rör sig om buggar. I våras hade jag av det skälet plötsligt mark i såväl Dalarna, som Småland, Skåne och Blekinge.

    Och även om han nu fått korrekta åtgärdsplaner för sina marker på Fårö, så har han ännu inte fått alla stöden utbetalade.

    Hårt drabbad

    Men pengarna behövs. Liksom andra Gotlandsbönder drabbades han hårt av den extrema sommartorkan, berättar han.

    – Det förslog inte att vattna, och det var svårt att hålla liv i allting, så jag fick bara en halv skörd i år. Men jag har egna dammar, så vårkornet och mitt urvete växte ändå bra. Däremot blev det inget av höstkornet och havren, utan det fick gå som ensilage, för skördekostnaderna skulle överstiga skördevärdet, säger Frans Brozén som inväntar cirka 140 000 kronor i torkstöd.

    På Gotland gick skördeproduktion till ett värde av 1 miljard kronor till spillo i sommarens extremhetta, enligt LRF:s beräkningar.

    Till toppen